Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460
Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion
kommer att påverkas olika av förändringar i elpriset. Egenpriselasticiteten för massa
och pappersindustrin har exempelvis uppskattats till -0.40 vilket betyder att en
ökning i elpriset med 100 procent minskar efterfrågan på el med 40 procent eller
med andra ord, att kostnadsandelen för el ökar (Brännlund och Lundgren, 2007).
Värdet indikerar också att företagen inte i någon större utsträckning substituerar el
mot andra insatsvaror i händelse av en prisökning.
Energimyndigheten (2010b) finner att den indirekta effekten av EU ETS via
elprisökningar har störst betydelse för de mindre utsläppsintensiva men mer elintensiva
branscherna i basindustrin. I kontrast är den direkta påverkan från systemet
i och med prissättningen av koldioxidutsläpp mer påtaglig i de utsläppsintensiva
branscherna. Dock påpekar Brännlund och Lundgren (2007) att elpriset beror av
bland annat utsläppsrättspriset, vilket i sin tur påverkas av antalet utdelade rättigheter
i systemet. Hur mycket industrin faktiskt minskar sina utsläpp samt vilka effekterna
blir på produktion och produktionskostnader som en konsekvens av EU ETS
beror således både på utsläppsrättspriset samt hur de europeiska elpriserna är sammanlänkade.
Figur 4.5 illustrerar priserna på utsläppsrätter inom systemet mellan
åren 2004 och 2009, och indikerar att prisnivåerna inom EU ETS ofta varit relativt
höga, speciellt med tanke på att flertalet av de industrisektorer som ingår i systemet
historiskt sett inte betalat något för sina koldioxidutsläpp (eller kunnat tillgodogöra
sig betydliga skattenedsättningar).
Figur 4.5: Priser inom EU ETS, 2004-2009 (”front year contracts”, handelsperiod 1 och 2)
Källa: Point Carbon (2010).
I Sverige minskade utsläppen inom flera branscher i det svenska handelssystemet
under den första handelsperioden. Huruvida handelssystemet bidrog till denna
minskning samt med hur mycket är dock svårare att beräkna eftersom företag i den
handlande sektorn även påverkades av en rad andra styrmedel såsom koldioxidskatten
och PFE. Dessutom påverkade andra faktorer såsom konjunkturläget,
oljepriset samt andra bränslepriser företagens produktions- och investeringsbeslut
(Naturvårdsverket, 2008b). Handelssystemets legitimitet beror dock inte i någon
större utsträckning på vad det åstadkom under den första perioden, inte minst sedan
denna period främst syftade till att få igång handelsystemet och att skapa de institutionella
och operationella strukturerna vilka behövs för att göra systemet fullt ut
71