Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460
Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion
Miljöbalken och PFE som särskilt olyckligt (se t.ex. Svenskt Näringsliv, 2007 och
CIT Industriell Energianalys, 2008). Dessutom framhåller industrin att det förutom
problem med överlappande styrmedel också föreligger konflikter mellan dessa.
Exempelvis kan ökad rening av stoft medföra ökad energiförbrukning vilket påverkar
energihushållningen negativt (Svenskt Näringsliv, 2007).
I detta kapitel analyseras ett urval viktiga interaktioner mellan olika typer av
styrmedel inom industrin. I avsnitt 5.2 diskuteras kort utsläppshandelns betydelse
för effekterna av andra styrmedel inom området. En viktig slutsats är att för de
sektorer som ingår i EU ETS kommer de systemövergripande utsläppen av koldioxid
att vara helt bestämda av den totala mängden utsläppsrätter, och kompletterande
styrmedel kan därför inte åstadkomma ytterligare (globala) utsläppsreduktioner.
I kapitlet ägnas speciell uppmärksamhet åt interaktionen mellan PFE och miljöbalken
samt de ekonomiska styrmedlen. I kapitel 4 redogjorde vi för industrins
åsikter om dessa styrmedel separat, men i avsnitt 5.3 sammanfattas även de rådande
åsikterna bland industriföreträdare och myndigheter om interaktionen mellan
dessa olika styrmedel. I avsnitt 5.4 diskuteras sedan interaktionen mellan PFE och
de ekonomiska styrmedel som för med sig ökningar av elpriset, medan avsnitt 5.5
analyserar interaktionen, och den eventuella överlappningen, mellan PFE och miljöbalkens
bestämmelser. En viktig del av analysen består i att kommentera – och i
förekommande fall kritisera – existerande bedömningar och analyser. Vår studie
kompletteras dessutom av egna kvantitativa och kvalitativa analyser.
5.2 EU ETS och styrmedel för energieffektivisering
Utsläppshandeln med koldioxid inom EU ETS har betydande effekter på förutsättningarna
för andra styrmedel att bidra till miljömålet begränsad klimatpåverkan.
De företag som t.ex. ingår i PFE är normalt också med i EU ETS. Detta innebär att
ytterligare åtgärder riktade mot dessa företag i syfte att reducera koldioxidutsläppen
inte kommer att få någon direkt (global) effekt. 46 Om t.ex. åtgärder inom PFE
reducerar elanvändningen – och därmed också koldioxidutsläppen i elkraftsektorn
– frigörs utsläppsrätter. Dessa kan säljas och en motsvarande ökning av utsläppen
sker då på annat håll inom EU ETS. Detta innebär med andra ord att styrmedel för
energieffektivisering i den handlande sektorn inte kan motiveras utifrån klimatsynpunkt.
Detta är också ett skäl till varför den svenska miljöbalken anpassats i och
med införandet av EU ETS; tillstånd enligt balken ska inte innehålla villkor om
begränsning av koldioxidutsläppen eller liknande villkor (för t.ex. användningen av
fossila bränslen) som syftar till att begränsa dessa utsläpp (se avsnitt 3.4.6). Det
innebär också att PFE – med sin nuvarande inriktning och utformning – inte kan
(bör) motiveras utifrån klimatpolitisk hänsyn (se dock nedan).
46 Energieffektiviserande åtgärder kan visserligen påverka priset på utsläppsrätter och därmed också
den framtida allokeringen av dessa.
92