Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460
Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion
ka frågor eller statligt finansierade energianalyser utförda av konsulter vilka har
både bred kunskap om energisystem samt specifik branschkompetens (Rohdin och
Thollander, 2006a; Holmberg och Moberg, 2006; Moberg, 2008).
Medan ovanstående situation beskriver en typ av ineffektivitet som uppstår
innan ett kontrakt mellan två parter tecknats, beskriver det s.k. ’principal/agent’problemet
en situation där förekomsten av asymmetrisk information snedvrider
beslut efter det att ett kontrakt tecknats. Det existerar t.ex. ofta en rolluppdelning
mellan den som ansvarar för energianvändningen och således också för energieffektiviseringsåtgärderna
(t.ex. ingenjören i en processindustri, the agent), och den
som betalar energiräkningen (t.ex. företagsledaren, the principal). Även om ingenjören
kan identifiera kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder kan det vara
svårt för denna att övertyga ledningen om dessa åtgärders förträfflighet. I andra
sammanhang kanske ledningen vill prioritera energieffektivisering men det är svårt
att implementera en organisationsstruktur som ger ingenjörerna rätt incitament att
leva upp till dessa målsättningar.
En annan form av informationsmisslyckanden rör det faktum att ny information
ofta utgör en kollektiv nyttighet. Detta innebär att när ny information väl genererats
kan den användas av flera aktörer till en mycket låg kostnad. Den enskilde
aktören, t.ex. ett företag som investerar i en ny energieffektiv teknik, inte kan tillgodogöra
sig alla fördelar av de erfarenheter som denna investering genererar.
Denne har därför inte heller ett tillräckligt starkt incitament att genomföra investeringen
(se t.ex. Golove och Eto, 1996). Själva implementeringen av ny energieffektiv
teknologi utgör inte minst en viktig källa till information för andra aktörer, och
ger således upphov till en positiv extern effekt (learning-by-using) och en möjlighet
för vissa aktörer att ”åka snålskjuts” på föregångarna. Under sådana förhållanden
kommer de privata aktörerna att underinvestera i ny teknik.
2.3.4 Avslutande kommentarer
Marknadsmisslyckanden på energimarknaden kan resultera i att det finns ett gap
mellan den optimala och den verkliga energianvändning. Givet att de externa effekterna
är internaliserade och att marknadsmisslyckanden i övrigt är avhjälpta har
dock energieffektivisering inget samhällsekonomiskt värde i sig självt. Jaffe m.fl.
(1999) introducerar i Figur 2.2 ett konceptuellt ramverk som illustrerar betydelsen
av detta förhållningssätt, samt åskådliggör den trade-off som finns mellan energieffektivitet
och ekonomisk effektivitet. Figur 2.2 relaterar särskilt till hur barriärer
och misslyckanden hanteras med avseende på samhällsekonomisk effektivitet. Den
vertikala axeln i figurens diagram visar en ökning i energieffektiviteten jämfört
med ett baseline scenario (dvs. reducerad energianvändning per enhet av ekonomisk
aktivitet), medan den horisontella axeln visar ökad ekonomisk effektivitet
(reducerad samhällsekonomisk kostnad per enhet ekonomisk aktivitet). Jaffe m.fl.
(1999) utgår från att policyåtgärder initialt är ekonomiskt motiverade för att eliminera
marknadsmisslyckanden för introduktionen av energieffektiva teknologier.
Detta ökar simultant både energieffektiviteten och den ekonomiska effektiviteten,
och representeras i figuren av en ”begränsat” ekonomiskt effektiv nivå i meningen
att det endast rör effektivitet på energiteknologimarknaden.
29