Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion inte att ekonomiska styrmedel alltid ger tillräckliga förutsättningar för en kostnadseffektiv politik, men förutsättningarna är goda för att de ofta kan säkerställa ett nödvändigt villkor för kostnadseffektivitet. Styrkan med ekonomiska styrmedel är att de via en enhetlig ”prislapp” ger kontinuerliga incitament till att reducera energianvändningen, men utan att stipulera hur denna besparing ska åstadkommas. Eftersom det i regel är svårt för den reglerande myndigheten att förutsäga vilka kort- och långsiktiga reduktionsåtgärder som kan komma att vidtas samt vilka kostnader dessa medför, är detta en viktig egenskap hos ekonomiska styrmedel. Vår analys ska inte tas som intäkt att ekonomiska styrmedel i alla lägen är att föredra framför t.ex. administrativa styrmedel såsom gränsvärden för olika typer av utsläpp. Med ekonomiska styrmedel finns t.ex. en osäkerhet om utfallet då marginalkostnaderna för t.ex. energieffektiviserande åtgärder normalt är osäkra. Om dessa osäkerheter är omfattande kan gränsvärden vara mer effektiva (Weitzman, 1974), men dessa bör då i möjligaste mån definieras utifrån de specifika miljöeffekter som önskas undvika. Under dessa förutsättningar kan också gränsvärden vara mer effektiva då det gäller att skapa incitament för teknisk utveckling (se t.ex. Mendelsohn, 1984). Detta innebär den individuella miljöprövningen av industrin skulle – rätt utformad – kunna ge tydliga incitament att effektivisera produktionen. Slutligen ska de kostnader som läggs ned på att administrera styrmedlen och kontrollera styrmedlens åtlydnad ingå i en kostnadseffektivitetsanalys. Ofta utgör dock dessa så kallade transaktionskostnader en ganska liten andel av de totala kostnaderna för att uppnå uppsatta energi – och miljömål (Energimyndigheten, 2005a). Administrationskostnaderna kan sägas bero av hur ambitiöst systemet är. Ett mer ambitiöst system med många sektorer och flexibilitet i vilka åtgärder som får genomföras ökar administrationskostnaderna för den administrerande myndigheten och hos deltagande/omfattade företag (Energimyndigheten, 2010e). 2.4.2 Fördelnings- och konkurrenseffekter Olika styrmedel ger upphov till varierande fördelningseffekter avseende vilka som får bära kostnaderna för styrmedlet. Subventionering av en sektor i ekonomin, såsom undantag från kvotplikten i elcertifikatsystemet, innebär att andra sektorer i samhället får bära en större börda. Dessa effekter kan motiveras utifrån att olika sektorer har olika förutsättningar att bära de kostnader som är förknippade med ett styrmedel. En effektiv energi- och miljöpolitik bygger på att samtliga delar av samhället bidrar till måluppfyllelse utifrån deras respektive förmåga. Global tilllämpning av styrmedel, exempelvis i form av globala utsläppsmarknader, eller internationella elcertifikatsystem, har stor betydelse för industrins möjligheter att uppfylla målen på ett sätt som inte försämrar deras internationella konkurrenskraft eller ger upphov till så kallade koldioxidläckage (Energimyndigheten, 2007a). Det som motiverar en differentiering av exempelvis koldioxidskatten är således att de konkurrensutsatta sektorernas möjlighet att påföra ökade kostnader på sina kunder kraftigt begränsas av konkurrensen på den internationella marknaden. Har inte konkurrenterna liknande system, kommer deras produktionskostnader således inte att belastas, och i detta avseende vara lägre än för de aktörer som omfattas av ett styrmedel. Om skatten dessutom endast leder till att produktionen minskar i Sveri- 35
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion ge men ökar i omvärlden är inget vunnet för den svenska ekonomin och – minst lika viktigt – för det globala klimatet. De globala koldioxidutsläppen kan till och med öka om produktionen i omvärlden är mer koldioxidintensiv. Därför är det viktigt att hänsyn tas till dessa faktorer när styrmedel utformas (Energimyndigheten, 2005a). Analyser av olika styrmedels, såsom EU ETS, påverkan på industrins konkurrenskraft tar av ovanstående skäl ofta utgångspunkt i länder utanför EU. Men av betydelse är även den interna förskjutningen i konkurrenskraft vilken kan uppkomma för de som omfattas av systemet. Inom EU ETS kan exempelvis svenska industrier många gånger ha goda förutsättningar att stärka sin konkurrenskraft relativt andra anläggningar som också ingår i systemet. Vidare medför utsläppshandelssystemet en direkt effekt på industrin i form av kravet på att årligen överlämna utsläppsrätter motsvarande de egna utsläppen. Denna effekt (som endast drabbar företag vars anläggningar omfattas av direktivet) kan vara av mindre betydelse för konkurrenskraften än den indirekta effekt som sker via elpriset. Genom att den kostnad som är förknippad med att förbruka utsläppsrätter i samband med elproduktion helt eller delvis övervältras på elpriset påverkas samtliga industribranscher som är elintensiva, dvs. även de som i dagsläget inte själva omfattas av EU ETS (t.ex. aluminiumindustrin) (Energimyndigheten, 2007a). Figur 2.5: Styrmedlens effekt på industrins konkurrenskraft – en illustration Källa: Energimyndigheten (2007a). Sambandet mellan direkta och indirekta fördelningseffekter illustreras i Figur 2.5 med hjälp av exemplet EU ETS. Figuren belyser att det inte enbart går att fokusera på de partiella fördelningseffekterna av ett styrmedel, dvs. de kostnader som den sektor/de aktörer som direkt påverkas av styrmedlet får bära. Utsläppshandelssy- 36
Page 1 and 2: Industrins energieffektivisering -
Page 3 and 4: Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6: Innehåll NATURVÅRDSVERKET RAPPORT
Page 7 and 8: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 35: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 87 and 88:
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Referenser NATURVÅRDSVERKET RAPPOR
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129:
Industrins energieffektivisering -
show all

Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?