Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion ka frågor eller statligt finansierade energianalyser utförda av konsulter vilka har både bred kunskap om energisystem samt specifik branschkompetens (Rohdin och Thollander, 2006a; Holmberg och Moberg, 2006; Moberg, 2008). Medan ovanstående situation beskriver en typ av ineffektivitet som uppstår innan ett kontrakt mellan två parter tecknats, beskriver det s.k. ’principal/agent’problemet en situation där förekomsten av asymmetrisk information snedvrider beslut efter det att ett kontrakt tecknats. Det existerar t.ex. ofta en rolluppdelning mellan den som ansvarar för energianvändningen och således också för energieffektiviseringsåtgärderna (t.ex. ingenjören i en processindustri, the agent), och den som betalar energiräkningen (t.ex. företagsledaren, the principal). Även om ingenjören kan identifiera kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder kan det vara svårt för denna att övertyga ledningen om dessa åtgärders förträfflighet. I andra sammanhang kanske ledningen vill prioritera energieffektivisering men det är svårt att implementera en organisationsstruktur som ger ingenjörerna rätt incitament att leva upp till dessa målsättningar. En annan form av informationsmisslyckanden rör det faktum att ny information ofta utgör en kollektiv nyttighet. Detta innebär att när ny information väl genererats kan den användas av flera aktörer till en mycket låg kostnad. Den enskilde aktören, t.ex. ett företag som investerar i en ny energieffektiv teknik, inte kan tillgodogöra sig alla fördelar av de erfarenheter som denna investering genererar. Denne har därför inte heller ett tillräckligt starkt incitament att genomföra investeringen (se t.ex. Golove och Eto, 1996). Själva implementeringen av ny energieffektiv teknologi utgör inte minst en viktig källa till information för andra aktörer, och ger således upphov till en positiv extern effekt (learning-by-using) och en möjlighet för vissa aktörer att ”åka snålskjuts” på föregångarna. Under sådana förhållanden kommer de privata aktörerna att underinvestera i ny teknik. 2.3.4 Avslutande kommentarer Marknadsmisslyckanden på energimarknaden kan resultera i att det finns ett gap mellan den optimala och den verkliga energianvändning. Givet att de externa effekterna är internaliserade och att marknadsmisslyckanden i övrigt är avhjälpta har dock energieffektivisering inget samhällsekonomiskt värde i sig självt. Jaffe m.fl. (1999) introducerar i Figur 2.2 ett konceptuellt ramverk som illustrerar betydelsen av detta förhållningssätt, samt åskådliggör den trade-off som finns mellan energieffektivitet och ekonomisk effektivitet. Figur 2.2 relaterar särskilt till hur barriärer och misslyckanden hanteras med avseende på samhällsekonomisk effektivitet. Den vertikala axeln i figurens diagram visar en ökning i energieffektiviteten jämfört med ett baseline scenario (dvs. reducerad energianvändning per enhet av ekonomisk aktivitet), medan den horisontella axeln visar ökad ekonomisk effektivitet (reducerad samhällsekonomisk kostnad per enhet ekonomisk aktivitet). Jaffe m.fl. (1999) utgår från att policyåtgärder initialt är ekonomiskt motiverade för att eliminera marknadsmisslyckanden för introduktionen av energieffektiva teknologier. Detta ökar simultant både energieffektiviteten och den ekonomiska effektiviteten, och representeras i figuren av en ”begränsat” ekonomiskt effektiv nivå i meningen att det endast rör effektivitet på energiteknologimarknaden. 29
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion Figur 2.2: Energieffektivitet och ekonomisk effektivitet Källa: Baserad på Jaffe m.fl. (1999). Genom att även eliminera marknadsmisslyckanden som rör levererad energi, som t.ex. ineffektiv prissättning genom realtidsprissättning av el och att fullt ut internalisera negativa externa effekter, kan en teoretisk samhällsekonomiskt optimal nivå uppnås. Jaffe m.fl. (1999) påpekar dock att alltför höga kostnader kan vara associerade med att eliminera vissa marknadsmisslyckanden, och att endast policyåtgärder som kan passera ett rimligt ’cost-benefit’-test kan motiveras ur samhällsekonomisk synpunkt. Denna insikt leder till figurens ”sanna” samhällsekonomiskt optimala nivå, som indikerar att den högsta möjliga ekonomiska effektiviteten inte sammanfaller med den teknologiska potentialen för energieffektivitet. Energieffektiviteten skulle kunna vara högre om andra barriärer, som inte är kopplade till reella misslyckanden på marknaden, också eliminerades, men detta sker i så fall på bekostnad av den ekonomiska effektiviteten (se ”teknologisk potential” i Figur 2.2). 2.4 Styrmedel och styrmedelskriterier Analysen i avsnitten 2.2 och 2.3 ovan utgår från målet om en samhällsekonomiskt effektiv energianvändning, dvs. en situation där energianvändningen betraktas som endogen men där imperfektioner i marknadernas funktionssätt kan snedvrida användningen. Utifrån denna analys är de viktigaste policylärdomarna att så långt som möjligt utnyttja (och effektivisera) marknadens prissignaler i kombination med olika informativa styrmedel som ger det stöd som företag och hushåll behöver för att ta rationella beslut. Vi har dock redan konstaterat att i den praktiska politiken är det inte ovanligt att energieffektivisering betraktas som ett mål i sig självt, och det är relevant att diskutera några viktiga styrmedelskriterier i sådana situationer. I avsnitt 2.5 återkommer vi till diskussionen om energieffektivisering som ett mål eller medel i energi- och klimatpolitiken. 30
Page 1 and 2: Industrins energieffektivisering -
Page 3 and 4: Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6: Innehåll NATURVÅRDSVERKET RAPPORT
Page 7 and 8: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 29: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 81 and 82:
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Referenser NATURVÅRDSVERKET RAPPOR
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129:
Industrins energieffektivisering -
show all

Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?