Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460
Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion
en mildare form av PFEs krav på kunskap. Därmed kommer de företag som uppfyller
PFEs krav per automatik att uppfylla kraven i miljöbalken.
Kontrollen över att kraven uppfylls av någon ”miljöbalksmyndighet” behövs
därmed inte. Eftersom PFE också kräver en omfattande energikartläggning och ett
certifierat energiledningssystem kommer de företag som ingår i PFE enbart att
behöva redovisa sitt energiarbete till en ”PFE-myndighet”. Svenskt Näringsliv
(2008) påpekar samtidigt att flertalet energieffektivitetsförbättringarna sker via
nyinvesteringar, vilka stimuleras av bl.a. effektiva tillståndsprocesser vilket innebär
att förordningen genom utökad lagstiftning och myndighetsinsyn i detta avseende
är negativt. Emellertid är en förordning den enda attraktiva löningen i och med de
lagstiftningstekniska svårigheter som finns mellan PFE och miljöbalken. Förordningen
kan innebära att företag vilka inte undersökt sina möjligheter till energieffektivisering
nu gör detta. Det måste dock åläggas företagen att besluta om genomförandet
av eventuella åtgärder.
Precis som Svensk Energi (2008) påpekar Svenskt Näringsliv (2008) att det
är positivt att den av Energimyndigheten föreslagna förordningen höjer kraven på
energihushållning utan att detta innebär alltför mycket ökad administration för
företagen. Inte minst är det positivt att rapportering enbart behöver ske till en myndighet
såsom Energimyndigheten. Att förordningen inte innebär utökade krav för
de företag som ingår i PFE ses som positivt då det innebär att individuell prövning
enligt miljöbalken inte kan leda till krav på företagens energianvändning. Därmed
går det att undvika att landets miljödomstolar skriver in villkor gällande energihushållning
i företags tillståndsbeslut. Om förordningen implementeras måste samtidigt
begreppen ”betydande energianvändning” samt ”energikartläggning” tydligare
definieras och specificeras. För företag vilka ej ingår i PFE men som omfattas av
förordningen ställs omedelbara krav att genomföra en energikartläggning, bedöma
möjliga förändringar av företagets energianvändning samt analysera hur både företagets
produktionsprocesser och hjälpsystem kan bidra till energieffektivisering.
Beroende på omfattningen av begreppet ”betydande energianvändare” kan det vara
många företag som behöver skaffa sig kunskap inom detta område givet att förordningen
träder i kraft. Ett praktiskt hinder för att genomföra förordningen kan därför
uppstå givet att det skapas ett efterfrågeöverskott på denna typ av kompetens inom
energieffektivisering. Det är dock svårt att uttala sig om effekten av en sådan förordning
när det inte framgår hur många företag som kommer att omfattas av förslaget.
Dessutom saknar förslaget, enligt bl.a. Svenskt Näringsliv, upplysningar om
huruvida energikartläggningen innebär en certifiering enligt standard eller utifall
den får utformas på det sätt som företaget själv beslutar. Innebörden av kravet i
förordningen måste därmed specificeras eftersom detta är avgörande för viken
arbetsbelastning och resursåtgång som energikartläggningen kommer att innebära.
Vidare kan negativa konsekvenser av förordningen inträffa om länsstyrelsernas
fokus beträffande energieffektivisering riktas mot den grupp av företag som hamnar
utanför förordningen och PFE men som klassas som miljöfarlig verksamhet.
Denna typ av verksamhet omfattas fortfarande av miljöbalken, vilket innebär att de
fortfarande genom individuell prövning kan tvingas genomföra energieffektive-
97