Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460
Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion
Sverige en faktisk minskning av energiintensiteten med 3,3 procent per år; detta
innebär med andra ord att Sveriges mål är mindre ambitiöst formulerat än EU:s.
Vidare existerar också skillnader mellan EU:s 2016 och 2020-mål, något som
grundar sig i att 2020-målet avser primärenergi i kontrast till 2016-målet som avser
slutanvändning. Detta innebär att för 2020-målet blir även åtgärder genomförda på
tillförselsidan intressanta. Dessutom menar Thollander m.fl. (2010) att 2016-målet
kan betraktas som ett energieffektiviseringsmål medan 2020-målet kan betraktas
som ett primärenergibesparingsmål tolkat utifrån att det förstnämnda innebär en
effektivisering av slutenergianvändningen motsvarande nio procent medan det
sistnämnda betyder att primärenergianvändningen måste vara 20 procent lägre än
den prognostiserade siffran för 2020.
Målens olika ambitionsnivåer gör dessa svåra att jämföra. Att dessa omfattar
både tillförd och slutanvänd energi belyser myndigheternas strävan att öka incitamenten
för att effektivisera hela energisystemet. 5 Med detta synsätt uppfattas energieffektivisering
ske inom ramen för ett systemperspektiv så att den nytta som
uppnås i form av lägre resursförbrukning, lägre miljöpåverkande utsläpp och på
sikt också lägre kostnader betraktas som det egentliga syftet med energieffektivisering.
Detta väcker frågan om energieffektivisering är ett mål i sig självt i energipolitiken
eller ett medel för att uppnå andra politiska mål såsom begränsad klimatpåverkan
och försörjningstrygghet (eller både och). I denna rapport belyser vi i första
hand styrmedlens effekter på industrins incitament att effektivisera energianvändningen
men vi diskuterar också kopplingen till andra mål, inte minst klimatmålet.
Vi pekar bl.a. på en rad förhållanden som kan leda till en (ekonomiskt sett) ineffektiv
användning av energi som insatsvara i industrin, och dessa förhållanden kan i
sin tur motivera införandet av styrmedel för energieffektivisering. Men om samma
styrmedel används för att t.ex. uppnå klimatpolitiska mål är de åtgärder som följer
mest troligt ineffektiva (se t.ex. Ankarhem och Brännlund, 2006; Broberg m.fl.,
2010)).
1.5 Studiens genomförande
Studien bygger på teoretiska samt övergripande empiriska studier, och tillämpar ett
rättsligt såväl som ett ekonomiskt perspektiv på industrins energihushållning. Arbetet
som ligger till grund för studien har varit indelat i tre huvudsakliga delar. Den
första delen inbegriper en översiktlig kartläggning av respektive styrmedel, dvs.
vilka verksamheter och energibärare omfattas, vilka motiv uttrycks för styrmedlens
införande i industrisektorn och vilken roll spelar styrmedlen i energieffektiviseringssammanhang?
En viktig juridisk uppgift är bl.a. att analysera kravet på hushållning
med bl.a. energi i 2 kap. 5 § miljöbalken. Vi vill här på ett principiellt plan
analysera innebörden i regeln – vilka former av energihushållning som omfattas –
5 Det bör dock nämnas att regeringen anser att energiintensitetsmålet bättre motsvarar målsättningarna
i den svenska energipolitiken än energitjänstedirektivets målkonstruktion (9 procent till 2016) (Energimyndigheten,
2010f).
20