idskrift - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

Progression i lärarutbildningen – det yrkesprofessionella projektet Kennert Orlenius Abstract Riksdagens beslut om en förnyad lärarutbildning (från och med ht 2001) kan ses som ett försök att förena två traditioner, seminarie- respektive universitetstraditionen. Det tar sig uttryck i dess betoning av dels verksamhetsanknytning, dels forskningsanknytning. I artikeln beskrivs med utgångspunkt från erfarenheter vid Högskolan i Skövde hur dessa båda traditioner och aspekter kan förenas och ses som inflätade i varandra. Att öka forskningsanknytningen, att ge mer teoretisk kunskap, att formulera etiska principer i och för läraryrket etc. ses i artikeln inte som mål i sig utan snarare som medel. Den centrala frågan i ett lärarutbildningsperspektiv är vilka möjligheter studenten ges för att utveckla sådan kunskap i relation till den egna lärarpraktiken. Författaren hävdar att det finns ingen inbyggd automatik, dvs. att lärarkompetensen skulle öka med antalet veckor i praktiken. Lärarutbildningens uppgift är att problematisera och utmana, inte att vara normativ. Bakgrund Lärarutbildningen i Sverige har historiskt sett haft skilda ideologiska utgångspunkter. Det senaste förslaget om förändring (SOU 1999:63) och riksdagens beslut innebär en strävan mot att förena både en tydlig verksamhets- och forskningsanknytning. Kortfattat innebär riksdagens beslut en förstärkning av den verksamhetsförlagda delen i utbildningen (VFU) och starkare krav på en vetenskaplig bas i den förnyade lärarutbildningen, med start ht 2001. I vilket avseende får detta konsekvenser för progressionen i lärarutbildningen? Progressionsfrågan har alltsedan lärarutbildningen startade vid Högskolan i Skövde ht 1999 utgjort en central ideologisk fråga. Schematiskt kan lärarutbildningens historiska utveckling beskrivas på följande sätt: 117 Tidskrift för lärarutbildning och forskning, nr 3–4 2004 s 117–131. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Printed in Sweden
Progression i lärarutbildningen Seminarietradition Universitetstradition Bärande idé: Utbildning Bildning Mästare-lärlingmodellen Tillämpad teori Praktik/konkretion Teori/abstraktion LUK 1 Verksamhetsanknytning Forskningsanknytning LU i Skövde Det yrkesprofessionella projektet Bärande ide: Samhällsuppdraget Den reflekterande praktikern Praktik/teori interagerar Praktikgrundad teori Fig. 1. Lärarutbildningstraditioner och dess bärande idéer 118
Page 1 and 2:
idskrift för lärarutbildning och
Page 3 and 4:
Tidskrift för lärarutbildning och
Page 6 and 7:
Redaktionellt Nu var det 2004 Jean-
Page 8 and 9:
Redaktionellt ner i Platons grotta,
Page 12 and 13:
Utbildning och kolonialism Svensk s
Page 14 and 15:
Utbildning och kolonialism Utbildni
Page 16 and 17:
Utbildning och kolonialism ning av
Page 18 and 19:
Utbildning och kolonialism vidare.
Page 20 and 21:
Utbildning och kolonialism visninge
Page 22 and 23:
Utbildning och kolonialism fogligt
Page 24 and 25:
Utbildning och kolonialism Mot Ande
Page 26 and 27:
Utbildning och kolonialism sameskol
Page 28 and 29:
Utbildning och kolonialism ala utbi
Page 30:
Utbildning och kolonialism Mainz: V
Page 33 and 34:
Ett designperspektiv på slöjden o
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 48 and 49:
På spaning efter den tid som flytt
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65: På spaning efter den tid som flytt
Page 72 and 73: Pedagogiskt arbete Ett forskningsom
Page 74 and 75: Pedagogiskt arbete behörighet för
Page 76 and 77: Pedagogiskt arbete År 1998 utlyste
Page 78 and 79: Pedagogiskt arbete och former för
Page 80 and 81: Pedagogiskt arbete Nationella Forsk
Page 82 and 83: Pedagogiskt arbete Form Former för
Page 84 and 85: Pedagogiskt arbete Form Skolans for
Page 86 and 87: Pedagogiskt arbete Ramfaktorer Lisb
Page 88 and 89: Pedagogiskt arbete Linköpings univ
Page 90 and 91: Att tala är ett sätt att lära! B
Page 92 and 93: Att tala är ett sätt att lära! T
Page 94 and 95: Att tala är ett sätt att lära! t
Page 96 and 97: Att tala är ett sätt att lära! o
Page 98 and 99: Att tala är ett sätt att lära! f
Page 100 and 101: Att tala är ett sätt att lära! -
Page 102: Att tala är ett sätt att lära! C
Page 105 and 106: Att tillvarata förskollärarutbild
Page 113: Att tillvarata förskollärarutbild
Page 119 and 120: Progression i lärarutbildningen -
Page 121 and 122: Progression i lärarutbildningen ni
Page 123 and 124: Progression i lärarutbildningen om
Page 125 and 126: Progression i lärarutbildningen g
Page 127 and 128: Progression i lärarutbildningen kl
Page 129 and 130: Progression i lärarutbildningen si
Page 132 and 133: Recension Estetiken i skolan Lena A
Page 134 and 135: Recension konkreta sammanhang. Kons
Page 136: Recension formulera sig på är til
Page 139 and 140: Föregående års nummer Innehåll
Page 141 and 142: Föregående års nummer Innehåll
Page 143 and 144: Författarvägledning Jones (1987)
show all

idskrift - Umeå universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?