idskrift - Umeå universitet

Att tala är ett sätt att lära!
och förklara. Vi har skapat en egen modell för
att studera och analysera barns muntliga språk.
Vi är medvetna om att detta inte kan betraktas
som en mall utan mer som ett sätt att gripa oss
an vår forskningsfråga. För att optimera möjligheterna
att skapa en tydlig bild av hur barnen
muntligt uttryckte sig varierades undersökningskontexten
på följande sätt: Den ena berättelsen
innehöll inga aritmetiska inslag och det behövdes
således inte några numeriska beräkningar för att
bearbeta uppgiften. Den andra hade enkla aritmetiska
inslag men ingen given lösning. En av
oss hade huvudansvaret för berättelse och frågor
till barnen medan den andra skötte bandspelaren
och skriftliga noteringar.
I vår studie arbetade vi med en grupp barn i
en förskoleklass som bestod av 15 barn och två
pedagoger. För att kunna studera och analysera
barns muntliga språk, enligt ovan beskrivna
modell, när de berättade, beskrev och förklarade,
indelades barnen i mindre grupper. Barnen
var inte grupperade på samma sätt vid varje
inspelningstillfälle. En positiv konsekevens av
detta var att barnen ville berätta för varandra
vad som hänt vid föregående berättartillfälle. I
och med det uppstod ett spontant berättande
barnen emellan som vi fick ta del av. Det vi inte
kan bedöma är vilken påverkan de varierade
grupperingarna haft för resultatet.
Pedagogerna i förskoleklassen var inte närvarande
vid berättarstunderna som bandades och
hade inte ansvaret för någon del av genomförandet.
Detta var ett medvetet metodval från vår
sida utifrån bl.a. de erfarenheter som Widebäck
(1998) redovisar i sin avhandling. Hon beskriver
där svårigheter i sitt forskningsprojekt som
uppstått p.g.a. att skolans personal av olika
anledningar lämnade projektet och ersattes av
vikarier. Vår aktiva medverkan i berättarstunderna
kan ha påverkat resultatet, men av praktiska
och ovan angivna skäl valde vi ändå att
genomföra studien på detta sätt.
Som tidigare nämnts omfattar det empiriska
materialet både observationer och utskrifter
av ljudbandsinspelningar av barnens sätt att
uttrycka sig. Dessa inspelningar har skrivits
ut och analyserats. Den kvalitativa analysen av
materialet består dels av innehållsanalyser dels av
analyser av språkets struktur och komplexitet. Vi
har således nyttjat en kvalitativ metod där ”Utsagor
sker verbalt och instrumenten består av det
traditionella ´ordet´” (Backman, 1998, s. 31). Vi
sökte efter strukturer i språket som kunde visa på
barnens förmåga att hålla en röd tråd samt deras
sätt att variera språket. Vid analysen av språkets
struktur undersöktes dessutom det muntliga språkets
syntaktiska uppbyggnad samt hur och om
barnen komprimerade sitt framförande med hjälp
97