idskrift - Umeå universitet
idskrift - Umeå universitet
idskrift - Umeå universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
På spaning efter den tid som flytt<br />
personifierad av den lede konditor Hallenberg,<br />
lägger på Viktoria Natteus och hennes kolleger<br />
i Lektor Viktoria. Mängden papper rymmer<br />
bilden av en maskin som gått sönder och som<br />
i oändliga mängder spottar ut papper. Som ett<br />
förkvävande lager lägger det sig sedan över verksamheten<br />
i skolan.<br />
Hoffmans bildningsideal ligger nära det nyhumanistiska<br />
bildningsidealet. I arbetet med att<br />
bilda människorna har litteraturen för Hoffman<br />
en viktig roll att spela. För Hoffman handlar<br />
det inte om utbildning till yrke och samhällsliv,<br />
utan bildning av människor. Även om det i<br />
Lektor Viktoria är mindre explicit uttryckt går<br />
liknande uppfattningar om skola och undervisning<br />
som en underström i romanen. Det sägs<br />
att lärarna är ett slags upplysningsmänniskor,<br />
med vilket i första hand avses att de har i uppgift<br />
att bilda människan, inte utbilda. Samhällets<br />
inflytande framstår också här som oönskat<br />
och som orsaken till allt det onda och oönskade<br />
som händer. Kaos och okunskap följer i dess<br />
spår. Det är otvetydigt så att det gamla läroverket<br />
står som modell för något mycket fint<br />
och ses i ett sorts förklarat ljus. Viktoria Natteus<br />
betraktar ju också särskilt teknisterna som<br />
främmande element som kräver sin plats i det<br />
nya gymnasiet.<br />
Närmare betraktat är därför skillnaderna mellan<br />
Paul Swenssons och Lise Drougges roman kanske<br />
inte så stora, även om lektor Viktoria aldrig skulle<br />
kläda sin uppfattning om skola och undervisning<br />
i samma klassiska dräkt som Paul Hoffman. Den<br />
idyllisering som sker av det gamla läroverket ligger<br />
i linje med detta. Kampen mellan det nyhumanistiska<br />
och reala bildningsidealet pågick således<br />
långt in på 1960-talet.<br />
Det finns uppenbara likheter mellan den moraliska<br />
läroplanskoden i den gamla folkskolan i<br />
början av 1900-talet och den klassiska koden i<br />
det gamla läroverket. Likheten ligger i att man<br />
tillskriver det förflutna ett stort värde, vilket<br />
även innefattar en flykt från samtiden. Man<br />
söker det andliga. I folkskolan var det Gud och<br />
kyrkan, i berättelsen om Paul Hoffman kläds<br />
det idéer och ord som hämtar näring ur en klassisk<br />
tradition. Det gäller inte enbart Athena och<br />
Apollon, utan också i bilden av skolan som ett<br />
”tempel”. Det var en annan kallelse än den som<br />
omfattade folkskollärarna, för vilka skolan mera<br />
hade funktionen av en kristen och lutheransk<br />
kyrka. I Lektor Viktoria får detta inte sitt explicita<br />
uttryck. I drömmen om det som en gång<br />
varit antyds det försiktigt.<br />
Det talas i Hoffmans läroverk aldrig om att man<br />
ska förbereda eleverna för det eviga livet, såsom<br />
67
Change language