idskrift - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

På spaning efter den tid som flytt konsternas och stridskonstens gud (Florin & Johansson, 1993). Lagerkransar gavs åt triumferande fältherrar i det romerska imperiet. Först under medeltiden kom lagern att förknippas med lärdom, och sedermera blev det doktorerna vid de filosofiska fakulteterna som kom att bekrönas med lagerkransen. Lagerkransen blev således en symbol som de bildade grupperna kunde använda för sin självbespegling. Den symboliserade både deras kunskaper och den maktställning som dessa kunskaper gav. Likheten mellan skolans symbolsystem, studenttågets vajande fanor och krigiska attribut å ena sidan och de romerska fältherrarnas triumftåg å den andra är ingen tillfällighet. Apollo representerar den sällsamma lyftningen, som inte kunde förklaras förnuftsmässigt och inte hade med plikt eller kärlek till ungdom eller ”fallenhet för lärarkallet” att göra (s 195). Förutsättningarna för att han skulle kunna uppleva den ”lyftning” som Apollon representerade var flera; dels undervisning på ett högre läroverk, dels uppgiften att undervisa i modersmålet. Till sin hjälp har han kanon i den svenska litteraturen vid den här tiden: Tegnér, Runeberg och Fröding. Konst i alla dess former, menar Hoffman, är en vida djupare tolk för vad livet är, än den splittrade och tillfälliga s.k. verkligheten (s 199). Både den form och det innehåll som förbinds med Phoibos Apollon, leder tankarna till undervisningsformer som föregår inrättandet av skolinstitutionen och där ”education” i dess alla renaste form var målet. Tankarna leder lätt till Rafaels målning ”Skolan i Athen”, där Platon och Aristoteles samspråkar i närvaron av sina lärjungar. Staten och hierarkierna Staten är för Hoffman odjuret, och således orsaken till alla de missförhållanden och brister som utmärker läroverksadjunktens liv. Hoffmans karriär i Statens tjänst kan bland annat beskrivas som en klättring i en hierarkiskt verksamhet. Det är början av 1900-talet och kandidat Paul Hoffman med nära tio tusen kronor i studieskulder skickar in en provårsansökan. Någon lön kan han inte förvänta sig, utan provåret måste finansieras med lån. Han väntar ivrigt på ”kallelsen” från Kungliga Ecklesiastikdepartementet. Detta var innan skolväsendet fick sitt eget ämbetsverk, dvs. 1904, då Överstyrelsen för rikets allmänna läroverket inrättades. När kallelsen från det höga ämbetsverket kommer känner Hoffman Statens fångstarmar omkring sig. Vid sidan av auskultation och egen undervisning med handledning skulle Hoffman också genomgå en så kallad ”provårskurs”. 57
På spaning efter den tid som flytt Samtidigt som provåret är ett steg framåt för Hoffman är det också ett steg tillbaka. Under provårstjänstgöringen på Centrala läroverket får han ånyo ”känna sig som en skolpojke” (s 19). Med Hoffmans egna formuleringar skulle man som ”provis” (s 21) känna sin absoluta intighet för att sedan småningom i mån av pedagogiska förtjänster höjas till medvetande om sitt relativa värde. Läroverkets kollegierum var direkt utformat och möblerat utifrån de gränser som fanns mellan skolans olika lärarkategorier. Högst upp återfanns lektorerna. Den hierarki som växer fram inför Hoffmans ögon har följande utseende, med början nederst: provårslärare, extralärare, adjunkter, lektorer och högst upp rektorn, naturligtvis. Men också provisarna var en inbördes heterogen grupp med sin hierarkiska ordning. Längst ner stod de med kandidatexamen följt av licentiaterna, doktorerna och slutligen docenterna. Efter provårets ”förnedring” kan Hoffman kliva upp ett steg i hierarkin. Men ännu har han en lång väg att gå innan han kan förvänta sig trygghet, dvs. ordinarie tjänst. Det första förordnandet är tillfälligt, ”extra”, och innebär att han inte lyfter lön utan ”arvode”. Här får ”kandidat” Hoffman av rektorn också som det yttre tecknet på upphöjdheten erbjudandet att säga ”du”. Nu blev det också kollegium; Hoffmans första. ”Extralärareländet” hängde samman med att antalet fasta lärartjänster reglerades centralt av regeringen, och tematiseras från olika utgångspunkter i romanen. De som erhöll en ordinarie tjänst var försörjda livet ut, de övriga stod utanför, utan trygghet. Med en ordinarie tjänst hade Hoffman till slut blivit kunglig svensk tjänsteman med garanterad brödföda för sitt återstående liv och därmed också oavsättlig. Med den fasta tjänsten var också ”försiktighetens tid” förbi och han själv lika självständig som en ”sjökapten på egen skuta” (166). Staten och reformerna Staten bygger inte bara fasta hierarkiska strukturer, utan tar också initiativet till skolreformer och förändringar. Allt sådant tycks störa det krav på oföränderlighet som Hoffman har. Under ett av sina tidiga vikariat på ett läroverk får Hoffman känna på hur Staten skapar kaos och oordning i ett system som tycks stått opåverkat av tidens förändringar. Skurken träder fram i lektor Collins skepnad. Han representerar allt det negativen i tiden som 58
Page 1 and 2:
idskrift för lärarutbildning och
Page 3 and 4:
Tidskrift för lärarutbildning och
Page 6 and 7: Redaktionellt Nu var det 2004 Jean-
Page 8 and 9: Redaktionellt ner i Platons grotta,
Page 12 and 13: Utbildning och kolonialism Svensk s
Page 14 and 15: Utbildning och kolonialism Utbildni
Page 16 and 17: Utbildning och kolonialism ning av
Page 18 and 19: Utbildning och kolonialism vidare.
Page 20 and 21: Utbildning och kolonialism visninge
Page 22 and 23: Utbildning och kolonialism fogligt
Page 24 and 25: Utbildning och kolonialism Mot Ande
Page 26 and 27: Utbildning och kolonialism sameskol
Page 28 and 29: Utbildning och kolonialism ala utbi
Page 30: Utbildning och kolonialism Mainz: V
Page 33 and 34: Ett designperspektiv på slöjden o
Page 48 and 49: På spaning efter den tid som flytt
Page 72 and 73: Pedagogiskt arbete Ett forskningsom
Page 74 and 75: Pedagogiskt arbete behörighet för
Page 76 and 77: Pedagogiskt arbete År 1998 utlyste
Page 78 and 79: Pedagogiskt arbete och former för
Page 80 and 81: Pedagogiskt arbete Nationella Forsk
Page 82 and 83: Pedagogiskt arbete Form Former för
Page 84 and 85: Pedagogiskt arbete Form Skolans for
Page 86 and 87: Pedagogiskt arbete Ramfaktorer Lisb
Page 88 and 89: Pedagogiskt arbete Linköpings univ
Page 90 and 91: Att tala är ett sätt att lära! B
Page 92 and 93: Att tala är ett sätt att lära! T
Page 94 and 95: Att tala är ett sätt att lära! t
Page 96 and 97: Att tala är ett sätt att lära! o
Page 98 and 99: Att tala är ett sätt att lära! f
Page 100 and 101: Att tala är ett sätt att lära! -
Page 102: Att tala är ett sätt att lära! C
Page 105 and 106: Att tillvarata förskollärarutbild
Page 107 and 108:
Att tillvarata förskollärarutbild
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113:
Page 117 and 118:
Progression i lärarutbildningen Se
Page 119 and 120:
Progression i lärarutbildningen -
Page 121 and 122:
Progression i lärarutbildningen ni
Page 123 and 124:
Progression i lärarutbildningen om
Page 125 and 126:
Progression i lärarutbildningen g
Page 127 and 128:
Progression i lärarutbildningen kl
Page 129 and 130:
Progression i lärarutbildningen si
Page 132 and 133:
Recension Estetiken i skolan Lena A
Page 134 and 135:
Recension konkreta sammanhang. Kons
Page 136:
Recension formulera sig på är til
Page 139 and 140:
Föregående års nummer Innehåll
Page 141 and 142:
Föregående års nummer Innehåll
Page 143 and 144:
Författarvägledning Jones (1987)
show all

idskrift - Umeå universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?