idskrift - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

Utbildning och kolonialism Svensk skolundervisning i Sápmi på 1700-talet Daniel Lindmark Abstract This article analyses Swedish educational policy and practice in Sápmi (Lapland) from a theoretical perspective of colonialism as a relation of power and domination. The study is based upon the Saami School Instruction of 1735, which regulated the system of boarding schools established in the 1720s, and a description of educational practice in Jokkmokk Saami School in the 1760s written by a former schoolmaster. Following historian Richard Gawthrop’s study of the Pietist educational institutions of German Halle and the postcolonial theorist Valentin Yves Mudimbe’s analysis of Catholic priest seminars in 20th-century Congo, the article identifies similar characteristics in the Saami schools: the principles of isolation, surveillance and self-examination created favourable conditions for ideological indoctrination. Placed in a colonial setting, the Saami schools not only aimed at annihilating the religion and culture of the colonised, but also endeavoured to imprint suitable parts of the colonisers’ culture. By transferring standards of obedience and subordination, the Saami schools served the purpose of domesticating the colonised people. ”Varför är det så svårt att ta till sig Sveriges koloniala förflutna?” frågar Rolf Sjöström (1999:53) i en artikel om den svenska slavhandeln i Karibien. Det svar han själv antyder är att en sådan process skulle kräva att slaveriets mentala förutsättningar kom upp till ytan. Sannolikt är det så att vi svenskar inte vill bli påminda om den gradering av människor och kulturer som är en del av vårt historiska arv. Denna koloniala världsbild skulle alltför tydligt utmana föreställningen om Sverige som frihetens, rättvisans och humanitetens högborg. För att upprätthålla en sådan självbild har det därför varit nödvändigt att förpassa störande inslag till historiens skräpkammare. Uppfattningen att Sverige aldrig uppträdde som någon kolonialmakt kan räknas till denna skönmålning av det förflutna. De faktiska kolonier som Sverige innehade var antingen för marginella eller för otypiska för att Sverige skulle kunna hänföras till samma fålla som de ”egentliga” kolonialmakterna Spanien, Portugal, England, Frankrike, Holland m.fl. 1 13 T<strong>idskrift</strong> för lärarutbildning och forskning, nr 3-4 2004 s 13–31 <strong>Umeå</strong>: Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Printed in Sweden
Utbildning och kolonialism Dessa föreställningar har till och med präglat begreppsbildningen. I svensk historieskrivning används termen kolonisation för att beteckna den uppodling som skedde i lappmarken (om termen, se Forsgren, 2000). Denna nybyggesverksamhet var resultatet av en medveten statlig politik som inleddes med 1673 års lappmarksplakat. Syftet med ”kolonisationen” var dubbelt: att utvinna lappmarkens rikedomar och samtidigt befolka ett landområde som flera nationalstater gjorde anspråk på. Gränsen gentemot Norge blev till exempel inte fastställd förrän år 1751. Nybyggesverksamheten fick dock inte någon större omfattning förrän mot slutet av 1700-talet. Med stöd av 1749 års lappmarksreglemente beviljades ett växande antal nybyggen sedan samerna misslyckats med att övertyga de svenska myndigheterna om att deras näring skulle ta skada (Sörlin, 1988; Lundmark, 1998). Genom att beteckningen kolonisation har fått denna specifika innebörd av uppodling, har de koloniala maktrelationerna hamnat i bakgrunden. I stället för att diskutera utvecklingen i Sápmi i termer av svensk kolonialism, har svenska forskare föredragit beteckningar som inre kolonisation (om termens ursprung, se Sörlin, 1988:198–200). Förutom innebörden av okontroversiell och snarast framsynt uppodling innehåller detta uttryck den implicita föreställningen om Sápmi som ett inomsvenskt område. Om man väljer att definiera Sápmi som en del av det svenska riket, väljer man samtidigt bort möjligheten att sätta in den svenska politiken i Sápmi i ett kolonialt sammanhang. Då blir utvecklingen i ”den svenska lappmarken” någonting väsensskilt från den kolonialism som europeiska kolonialmakter utövade på andra kontinenter. Att betrakta den svenska närvaron i Sápmi som uttryck för kolonialism innebär däremot att erkänna att relationen mellan svenskar och samer alltid har varit assymetrisk. Utifrån sin överlägsna maktposition har den svenska staten dikterat villkoren för samerna i den del av Sápmi som legat under svensk kontroll. Det var den svenska statens intresse att behärska området som motiverade utbyggnaden av den kyrkliga strukturen i Sápmi, och undervisningsinsatserna syftade till att domesticera samerna. Men trots att få frågor har blivit så genomlysta som undervisningsåtgärderna i Sápmi, har tidigare forskning aldrig placerat de koloniala maktrelationerna i centrum för analysen (se t. ex. Haller, 1896; Nordberg, 1955; Widén, 1964, 1965; Öberg, 1978; Anderzén, 1992; Henrysson m.fl., 1993). 14
Page 1 and 2: idskrift för lärarutbildning och
Page 3 and 4: Tidskrift för lärarutbildning och
Page 6 and 7: Redaktionellt Nu var det 2004 Jean-
Page 8 and 9: Redaktionellt ner i Platons grotta,
Page 14 and 15: Utbildning och kolonialism Utbildni
Page 16 and 17: Utbildning och kolonialism ning av
Page 18 and 19: Utbildning och kolonialism vidare.
Page 20 and 21: Utbildning och kolonialism visninge
Page 22 and 23: Utbildning och kolonialism fogligt
Page 24 and 25: Utbildning och kolonialism Mot Ande
Page 26 and 27: Utbildning och kolonialism sameskol
Page 28 and 29: Utbildning och kolonialism ala utbi
Page 30: Utbildning och kolonialism Mainz: V
Page 33 and 34: Ett designperspektiv på slöjden o
Page 48 and 49: På spaning efter den tid som flytt
Page 60 and 61:
På spaning efter den tid som flytt
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 72 and 73:
Pedagogiskt arbete Ett forskningsom
Page 74 and 75:
Pedagogiskt arbete behörighet för
Page 76 and 77:
Pedagogiskt arbete År 1998 utlyste
Page 78 and 79:
Pedagogiskt arbete och former för
Page 80 and 81:
Pedagogiskt arbete Nationella Forsk
Page 82 and 83:
Pedagogiskt arbete Form Former för
Page 84 and 85:
Pedagogiskt arbete Form Skolans for
Page 86 and 87:
Pedagogiskt arbete Ramfaktorer Lisb
Page 88 and 89:
Pedagogiskt arbete Linköpings univ
Page 90 and 91:
Att tala är ett sätt att lära! B
Page 92 and 93:
Att tala är ett sätt att lära! T
Page 94 and 95:
Att tala är ett sätt att lära! t
Page 96 and 97:
Att tala är ett sätt att lära! o
Page 98 and 99:
Att tala är ett sätt att lära! f
Page 100 and 101:
Att tala är ett sätt att lära! -
Page 102:
Att tala är ett sätt att lära! C
Page 105 and 106:
Att tillvarata förskollärarutbild
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113:
Page 117 and 118:
Progression i lärarutbildningen Se
Page 119 and 120:
Progression i lärarutbildningen -
Page 121 and 122:
Progression i lärarutbildningen ni
Page 123 and 124:
Progression i lärarutbildningen om
Page 125 and 126:
Progression i lärarutbildningen g
Page 127 and 128:
Progression i lärarutbildningen kl
Page 129 and 130:
Progression i lärarutbildningen si
Page 132 and 133:
Recension Estetiken i skolan Lena A
Page 134 and 135:
Recension konkreta sammanhang. Kons
Page 136:
Recension formulera sig på är til
Page 139 and 140:
Föregående års nummer Innehåll
Page 141 and 142:
Föregående års nummer Innehåll
Page 143 and 144:
Författarvägledning Jones (1987)
show all

idskrift - Umeå universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?