idskrift - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

Ett designperspektiv på slöjden och ett kulturperspektiv på skolan architects or filmmakers, they fully engage in the creative process. I define the highest order of creative work as producing new forms or designs that are really transferable and widely useful – such as designing a product that can be widely made, sold and used; coming up with a theorem or strategy that can be applied in many cases; or composing music that can be performed again and again. People at the core of the Creative Class engage in this kind of work regularly; it´s what they are paid to do. Along with problem solving, their work may entail problem finding; not just building a better mouse trap, but noticing first that a better mouse trap would be a handy thing to have. (s. 68f.) Percent of Total Workforce 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Creative Class Super-Creative Core Working Class Service Class Agricuture Kring denna kärna av den kreativa klassen finns professionellt kreativa människor: These people engage in creative problem solving, drawing on complex bodies of knowledge to solve specific problems. Doing so typically requires a high degree of formal education and thus a high level of human capital. People who do this kind of work may sometimes come up with methods or products that turn out to be widely useful, but it´s not part of the basic job description. What they are required to do regularly is think on their own. They apply or combine standard approaches in unique ways to fit the situation, exercise a great deal of judgement, perhaps try something radically new from time to time. (s. 69) 0% 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1991 1999 FIGURE 4.2 The Class Structure, 1900–1999 (Percent of Work Force) Tabell 1 Klasstrukturen 1900-1999 enligt Florida Andelen verksamma inom arbetskraften som arbetar kreativt och med problemlösande, har ökat dramatiskt under 1900-talet i USA (se Tabell 1). Om den s.k. kreativa klassen omfattade 10 % av arbetskraften 1900, 15 % 1950, 20 % 1980 så uppskattar Florida siffran idag till 30 %. 7 ”The service class”, anställda inom serviceyrken, har också ökat, från drygt 15 35
Ett designperspektiv på slöjden och ett kulturperspektiv på skolan % 1900 till ca 43 % 1999. Denna grupp har dock minskat sedan 1975. Mellan 1950 och 1999 har arbetarklassen minskat från drygt 40 % till drygt 25 % och de som är verksamma inom jordbruk har minskat från ca 37 % 1900 till en försvinnande liten siffra idag. Arbetarklassens andel av arbetskraften är alltså mindre än den kreativa klassens. Utan att göra alltför stor affär av vare sig den kreativa klassens definition eller dess omfattning kan man dock föra fram vikten av Floridas iakttagelse av dessa samhällsförändringar. Iakttagelsen gör sannolikt att skolan tydligare måste ställa sig frågan om hur kreativiteten kan synliggöras där. När det gäller slöjdämnet behöver därför relationen hantverk-designteknik behandlas på ett djupare sätt. Estetiska skolämnen har traditionellt svårt att tydliggöra den s.k. nyttan med ämnena. Många tycks uppfatta nytta i skolan liktydigt med att lära eleverna matematik, engelska och svenska. Kanske kan ett yttrandefrihetsperspektiv och Floridas arbetslivsperspektiv på kreativitet ge argument för de estetiska ämnenas betydelse i ett vidare sammanhang, inte minst gentemot föräldrar, som ofta intar ett nyttoperspektiv på sina barns lärande i skolan. Estetiska ämnen i skolan Kulturellt och ekonomiskt betydelsefulla kreativa verksamheter som t.ex. design belyses inte på ett tydligt sätt i skolan. Estetiska ämnen får stå tillbaka för andra s.k. viktiga skolämnen. De estetiska ämnena har delvis anpassat sig till en marginaliserad plats, ofta med fokus på traditionellt hantverk och traditionella konstarter, i stället för ett perspektiv som vidgar sig mot kreativitet, identitet, mediering, samhälle och samtid. Varken den demokratiska aspekten eller Floridas koppling mellan kreativitet och arbetsliv är synlig i de estetiska ämnena eller i skolan som helhet. Skolämnen som slöjd, musik och bild ses ofta som marginaliserade ”övningsämnen” eller ”estetisk-praktiska ämnen” av företrädare för s.k teoretiska ämnen och skolledare. Båda dessa begrepp är dock sedan länge utrensade ur styrdokumenten. Trots det används de fortfarande. Inom estetiska ämnen, om vi nu kan kalla dem så, bemöter man ibland marginaliseringen genom att använda sig av samma polariserade modell, ställa praktik mot teori, men med omvänd värdering. Ett sådant sätt att tänka kan leda till att motsättningar mellan ämnen och mellan teori och praktik befästes. I slöjd kan ett vidgat kunskapsbegrepp innebära 36
Page 1 and 2: idskrift för lärarutbildning och
Page 3 and 4: Tidskrift för lärarutbildning och
Page 6 and 7: Redaktionellt Nu var det 2004 Jean-
Page 8 and 9: Redaktionellt ner i Platons grotta,
Page 12 and 13: Utbildning och kolonialism Svensk s
Page 14 and 15: Utbildning och kolonialism Utbildni
Page 16 and 17: Utbildning och kolonialism ning av
Page 18 and 19: Utbildning och kolonialism vidare.
Page 20 and 21: Utbildning och kolonialism visninge
Page 22 and 23: Utbildning och kolonialism fogligt
Page 24 and 25: Utbildning och kolonialism Mot Ande
Page 26 and 27: Utbildning och kolonialism sameskol
Page 28 and 29: Utbildning och kolonialism ala utbi
Page 30: Utbildning och kolonialism Mainz: V
Page 33: Ett designperspektiv på slöjden o
Page 37 and 38: Ett designperspektiv på slöjden o
Page 48 and 49: På spaning efter den tid som flytt
Page 72 and 73: Pedagogiskt arbete Ett forskningsom
Page 74 and 75: Pedagogiskt arbete behörighet för
Page 76 and 77: Pedagogiskt arbete År 1998 utlyste
Page 78 and 79: Pedagogiskt arbete och former för
Page 80 and 81: Pedagogiskt arbete Nationella Forsk
Page 82 and 83: Pedagogiskt arbete Form Former för
Page 84 and 85:
Pedagogiskt arbete Form Skolans for
Page 86 and 87:
Pedagogiskt arbete Ramfaktorer Lisb
Page 88 and 89:
Pedagogiskt arbete Linköpings univ
Page 90 and 91:
Att tala är ett sätt att lära! B
Page 92 and 93:
Att tala är ett sätt att lära! T
Page 94 and 95:
Att tala är ett sätt att lära! t
Page 96 and 97:
Att tala är ett sätt att lära! o
Page 98 and 99:
Att tala är ett sätt att lära! f
Page 100 and 101:
Att tala är ett sätt att lära! -
Page 102:
Att tala är ett sätt att lära! C
Page 105 and 106:
Att tillvarata förskollärarutbild
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113:
Page 117 and 118:
Progression i lärarutbildningen Se
Page 119 and 120:
Progression i lärarutbildningen -
Page 121 and 122:
Progression i lärarutbildningen ni
Page 123 and 124:
Progression i lärarutbildningen om
Page 125 and 126:
Progression i lärarutbildningen g
Page 127 and 128:
Progression i lärarutbildningen kl
Page 129 and 130:
Progression i lärarutbildningen si
Page 132 and 133:
Recension Estetiken i skolan Lena A
Page 134 and 135:
Recension konkreta sammanhang. Kons
Page 136:
Recension formulera sig på är til
Page 139 and 140:
Föregående års nummer Innehåll
Page 141 and 142:
Föregående års nummer Innehåll
Page 143 and 144:
Författarvägledning Jones (1987)
show all

idskrift - Umeå universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?