idskrift - Umeå universitet

Ett designperspektiv på slöjden och ett kulturperspektiv på skolan
Skolverket (1993), Den nationella utvärderingen 1992.
Slöjd. Huvudrapport Skolverkets rapport nr. 24, Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (1998) Nationella kvalitetsgranskningar
Skolverket, rapport 160. 5. Läs- och skrivprocessen i
undervisningen. http://www.skolverket.se/pdf/99-427.
pdf (2002-02-15).
Skolverket (2000), Kursplaner och betygskriterier 2000
Grundskolan, Stockholm: Fritzes.
Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID). Förslag till
nationellt program för ”Design som utvecklingskraft”.
http://www.svid.se/konkur.htm (2004-01-21).
Noter
1
Aulin-Gråhamn, Lena och Thavenius, Jan, Kultur
och estetik i skolan, Rapporter om utbildning 9/2003,
Malmö: Malmö högskola, s. 11
2
3
ibid. s. 12
Framtidsformer Handlingsprogram för arkitektur,
formgivning och design Regeringens proposition
1997/98:117.
4 2002 presenterade Stiftelsen Svensk Industridesign
(SVID) och Föreningen Svensk Form ett förslag till
nationellt program för ”Design som utvecklingskraft”.
Programmet har tagits fram på uppdrag av Näringsdepartementet.
http://www.svid.se/konkur.htm (2004-
01-21) och Näringsdepartementet Pressmeddelande,
20 miljoner till nationellt designprogram 2003-02-13,
http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/
owner=sys/action= obj_show?c_obj_id= 49027
(2004-01-21).
5 Pagrotsky, Leif, God design ger extra värde, Regeringskansliet,
2002-03-26. http://www.regeringen.
se/galactica/service=irnews/action=obj_show?c_obj_
id=44910 (2004-01-21)
6 Mer design. Designåret 2005 www.merdesign.se
(2004-02-05).
7
8
9
10
11
12
13
14
15
Florida, Richard L (2002), The Rise of the Creative
Class, New York: Basic Books, s. 75.
Göranzon, Bo (1990), Det praktiska intellektet, Stockholm:
Carlssons.
Skolverket (1993), Den nationella utvärderingen
1992. Slöjd. Huvudrapport Skolverkets rapport nr. 24,
Stockholm: Skolverket, s. 56.
Ibid., s. 10.
Borg, Kajsa (2001), Slöjdämnet intryck – uttryck
– avtryck, Linköping Studies in Education and Psychology
No. 77, Linköping: Beteendevetenskap.
Visual culture avser iakttagelsen att det visuella blivit
alltmer betydelsefullt i samhället. Kring begreppet
har en forskningsansats vuxit fram. Se mer därom i
Mirzoeff, Nicolas (1999), An Introduction to Visual
Culture, London New York: Routledge. Angående
köpcentrum se Becker, Karin, Bjurström, Erling,
Fornäs, Johan och Ganetz, Hillevi (2001), Passager.
Medier och kultur i ett köpcentrum, Nora: Nya Doxa.
”A Pedagogy of Multiliteracies” i Cope, Bill och
Kalantzis, May (eds.) (2002), Multiliteracies. Litercy
Learning and the Design of Social Futures. London New
York: Routledge.
Fakultetsseminarium, Professor Doug Marschalek,
University of Wisconsin, Madison, Lärarutbildningen
Umeå universitet. 2003-11-26.
Det vidgade textbegreppet förekommer t.ex. i Kursplan
2000 i ämnena bild och svenska. Kursplanen i bild
formulerar det sålunda: ”Bilder uppträder i samverkan
med andra uttrycksformer som till exempel tal, text
och musik inom ramen för ett vidgat textbegrepp”
(Skolverket 2000:10). I kursplanen i svenska skriver
man ”Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte
alltid innebära läsning utan kan ske även genom avlyss-
46