idskrift - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

Utbildning och kolonialism Utbildning i kolonialt perspektiv Genom kolonialismens historia har kolonialmakter använt utbildning som ett redskap för kolonialism. Utbildning har nyttjats till att överföra sådana kunskaper, värderingar och förhållningssätt som ansetts lämpliga för de koloniserade. Ett genomgående drag i kolonial utbildning har varit dess begränsade omfång (restricted curriculum). 2 Som regel har undervisningen varit inskränkt till grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och räkning, ibland kompletterad med enklare yrkesutbildning. Den koloniala undervisningen har inte bara kvalificerat eleverna för yrkeslivet genom att förmedla färdigheter, den har också överfört normer och värderingar i syfte att skapa en lydig, flitig och skötsam arbetarklass. Denna moraliska aspekt av undervisningen har både kommunicerats öppet i läromedel och läroplaner (moral curriculum) och förmedlats informellt via undervisningens organisation (hidden curriculum). Genom att skolarbetet har inskärpt dygder som ordning, noggrannhet, tidsdisciplin och lydnad, har skolan förberett eleverna för motsvarande krav i samhälle och yrkesliv. Ofta har dessa normer antingen förstärkts eller uteslutande förmedlats via kristendomsundervisning, varför kolonial utbildning ofta har varit liktydig med religiös undervisning (religious eller evangelical curriculum). Även om undervisningen har haft motsvarande innehåll och organisation i de europeiska metropolerna, har den koloniala kontexten gett undervisningen dess speciella karaktär av kolonial utbildning. Genom att upprätthålla kolonialmaktens krav på lydnad och effektivitet har utbildningen bidragit till att skapa förutsättningar för politisk dominans och ekonomisk exploatering. Den postkoloniale teoretikern Valentin Yves Mudimbe har genomfört en analys av den koloniala utbildningens funktion i 1900-talets Kongo som har stor relevans för svensk undervisning i Sápmi på 1700-talet. I båda fallen handlar det om utbildningsinsatser som även riktas mot befolkningen i Europa men som i de koloniala områdena får funktionen av kolonial utbildning. Mudimbe (1994:120f.) urskiljer tre principer som är verksamma i 1900-talets katolska prästseminarium i Kongo. För det första levde seminaristerna fullständigt isolerade inom internatskolans välavgränsade värld på behörigt avstånd från den övriga befolkningen. För det andra syftade isoleringen till att domesticera eleverna genom att fullständigt förändra elevernas uppförande och grundlägga nya vanor. För det tredje placerade denna allmänna ackulturationspolicy eleverna medvetet i en position mellan deras koloniserade medbröder och de vita 15
Utbildning och kolonialism kolonisatörerna. Om deras status inte skulle ha höjts, hade utbildningen löpt risken att skapa socialt missnöje, medan en fullständig assimilation med kolonisatörerna skulle ha skapat anspråksfulla och krävande människor. Den ackulturation som den långa skolgången utsatte seminaristerna för byggde enligt Mudimbe på tre faktorer: rummet, tidsindelningen och medvetandets genomskinlighet. Skolmiljön utgjorde ett avskilt rum utan kontakt med det verkliga livet. I detta isolerade, spartanska och manliga rum motiverade systemet självt sin existens utifrån de byggnader och de föremål som dikterades av verksamhetens syfte. Dagens indelning följde klosterlivets fasta ordning, där ett återkommande schema markerade gränserna mellan bön, arbete och vila. Var sak hade sin bestämda tid. Slutligen lyfter Mudimbe fram skapandet av ett genomskinligt medvetande som en nyckelfaktor bakom ackulturationen. Seminariet åstadkom en dekonstruktion av individualiteten i syfte att bygga upp en ny identitet. Vid sidan av årliga retreater och andra system för andlig förnyelse skedde detta genom två tekniker: självrannsakan tre gånger per dag samt andlig självövervakning genom bikt och andlig vägledning. Mudimbe (1994:122) konkluderar: The coherence demanded by this spiritual deconstruction is total: the supplicant exposes himself completely. He has sinned in intentions, in speeches, and in acts; he then submits himself to a perfect and public humiliation: mea culpa, mea culpa, mea maxima culpa, ”it is my fault, my real fault.” And this ritual of selfdenigration happens at least three times every day. Thus space, time, and transparency of consciousnesses are ”essential” parts of a plan of domestication. Mudimbes analys av det katolska prästseminariets funktion i det koloniala Kongo visar att det är möjligt att anlägga koloniala perspektiv på utbildning som till innehåll och organisation överensstämmer med den undervisning som riktas mot befolkningen i kolonisatörernas europeiska hemländer. I min analys av 1700- talets svenska sameskola gör jag gällande att skolmodellen uppvisar slående likheter med de pietistiska skolanstalter som August Hermann Francke grundade i tyska Halle. Genom sin placering i ett kolonialt sammanhang fyller den svenska sameskolan inte desto mindre funktionen av kolonial utbildning. Ideologisk indoktrinering i Sápmi Redan på 1600-talet togs initiativ till undervis- 16
Page 1 and 2: idskrift för lärarutbildning och
Page 3 and 4: Tidskrift för lärarutbildning och
Page 6 and 7: Redaktionellt Nu var det 2004 Jean-
Page 8 and 9: Redaktionellt ner i Platons grotta,
Page 12 and 13: Utbildning och kolonialism Svensk s
Page 16 and 17: Utbildning och kolonialism ning av
Page 18 and 19: Utbildning och kolonialism vidare.
Page 20 and 21: Utbildning och kolonialism visninge
Page 22 and 23: Utbildning och kolonialism fogligt
Page 24 and 25: Utbildning och kolonialism Mot Ande
Page 26 and 27: Utbildning och kolonialism sameskol
Page 28 and 29: Utbildning och kolonialism ala utbi
Page 30: Utbildning och kolonialism Mainz: V
Page 33 and 34: Ett designperspektiv på slöjden o
Page 48 and 49: På spaning efter den tid som flytt
Page 64 and 65:
På spaning efter den tid som flytt
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 72 and 73:
Pedagogiskt arbete Ett forskningsom
Page 74 and 75:
Pedagogiskt arbete behörighet för
Page 76 and 77:
Pedagogiskt arbete År 1998 utlyste
Page 78 and 79:
Pedagogiskt arbete och former för
Page 80 and 81:
Pedagogiskt arbete Nationella Forsk
Page 82 and 83:
Pedagogiskt arbete Form Former för
Page 84 and 85:
Pedagogiskt arbete Form Skolans for
Page 86 and 87:
Pedagogiskt arbete Ramfaktorer Lisb
Page 88 and 89:
Pedagogiskt arbete Linköpings univ
Page 90 and 91:
Att tala är ett sätt att lära! B
Page 92 and 93:
Att tala är ett sätt att lära! T
Page 94 and 95:
Att tala är ett sätt att lära! t
Page 96 and 97:
Att tala är ett sätt att lära! o
Page 98 and 99:
Att tala är ett sätt att lära! f
Page 100 and 101:
Att tala är ett sätt att lära! -
Page 102:
Att tala är ett sätt att lära! C
Page 105 and 106:
Att tillvarata förskollärarutbild
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113:
Page 117 and 118:
Progression i lärarutbildningen Se
Page 119 and 120:
Progression i lärarutbildningen -
Page 121 and 122:
Progression i lärarutbildningen ni
Page 123 and 124:
Progression i lärarutbildningen om
Page 125 and 126:
Progression i lärarutbildningen g
Page 127 and 128:
Progression i lärarutbildningen kl
Page 129 and 130:
Progression i lärarutbildningen si
Page 132 and 133:
Recension Estetiken i skolan Lena A
Page 134 and 135:
Recension konkreta sammanhang. Kons
Page 136:
Recension formulera sig på är til
Page 139 and 140:
Föregående års nummer Innehåll
Page 141 and 142:
Föregående års nummer Innehåll
Page 143 and 144:
Författarvägledning Jones (1987)
show all

idskrift - Umeå universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?