idskrift - Umeå universitet

Ett designperspektiv på slöjden och ett kulturperspektiv på skolan
Skolan har i informations- och mediesamhället
förlorat sin gamla roll som självklar och dominerande
kunskapsförmedlare. Det behövs en ny
kulturpolitik och ett nytt bildningsuppdrag om
skolan ska kunna spela den allt viktigare roll den
har som en demokratisk offentlighet för barn och
unga i ett kulturellt heterogent samhälle. 1
I utredningen kopplas demokrati och yttrandefrihet
naturligt ihop med ett estetiskt perspektiv.
”Det är i gestaltandet vi blir offentliga och
synliga”, hävdas det. Skolan ses som en kulturell
mötesplats för alla barn och ungdomar. 2
Ett annat perspektiv på samma innanför/utanförproblematik
är att estetiska ämnen motsvaras
av företeelser i samhället som blivit alltmer
betydelsefulla. Bildämnet kan täcka upp de
idag digitala bildmedierna och musikämnet
kan behandla musikindustrin och den musikelektroniska
utvecklingen. Slöjdämnet kan
belysa konstindustriell design, som i Sverige
exemplifieras av företag som Hennes & Mauritz,
IKEA och Volvo.
Mot bakgrund av att design blivit allt viktigare
inom näringsliv och samhälle krävs enligt
propositionen Framtidsformer en ökad fokusering
på design i skolan. 3 Ytterligare ett förslag
till ett nationellt handlingsprogram när
det gäller design har på Näringsdepartementets
uppdrag och med regeringens stöd lagts fram i
februari 2003. 4 Näringsminister Leif Pagrotsky
(2002) har påtalat vikten av design i relation
till svenska textilföretags framgångar. Design
har blivit en konkurrensfaktor. 5 2005 blir ett
svenskt designår. 6
Richard Florida, professor i regional ekonomisk
utveckling vid Carnegie Mellon University, talar
i The Rise of the Creative Class (2002) om den
nya ekonomin som en kreativitetens ekonomi,
där kreativitet lyfts fram som de anställdas viktigaste
bidrag. Han visar att kreativ verksamhet
inte endast hör fritiden till utan att den allt mer
präglar också yrkeslivet. I en post-industriell situation
tar automatisering och robotar över delar av
såväl den traditionella arbetarklassens som service-yrkenas
tidigare funktioner. Han ser i detta
ett ökande behov av kreativitet i yrketslivet och
han ser en ny klass växa fram.Florida skriver:
The super-creative core of this new class includes
scientists and engineers, university professors,
poets and novelists, artists, entertainers, actors,
designers and architects, as well as the thought
leadership of modern society: nonfiction writers,
editors, cultural figures, think-tank researchers,
analysts and other opinion makers. Whether
they are soft-ware programmers of engineers,
34