idskrift - Umeå universitet
idskrift - Umeå universitet
idskrift - Umeå universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Utbildning och kolonialism<br />
så tidigt som möjligt bryta den naturliga, onda<br />
viljan och ersätta den med Guds eller kanske<br />
snarare uppfostrarens vilja. Det är inte för inte<br />
som Margarete Welp kallar Franckes pedagogik<br />
för ”Willensunterweisung”. Astrid Norberg<br />
har visat hur den pietistiska pedagogiken gick<br />
ut på att få barnet att acceptera uppfostrarnas<br />
vilja som sin egen (Norberg, 1978). Detta mål<br />
kunde lättare nås om barnet förstod att uppfostrarens<br />
åtgärder dikterades av omsorg om barnets<br />
bästa. Den uppoffrande attityd som instruktionen<br />
för sameskolan föreskriver för skolmästarna,<br />
syftade uttryckligen till att skapa skuldkänslor<br />
eller förpliktelse ”till all möjlig tjänst” för att<br />
motsvara lärarens uppoffringar. Skolinstruktionen<br />
stipulerar till och med att eleverna på<br />
helgdagar eller övrig fritid självmant skall läsa<br />
sina läxor (Instruction, 1735:13). Här finns<br />
således exempel på både viljans manipulering<br />
och skapandet av det moderna samvetet, båda<br />
utmärkande drag i den pietistiska pedagogiken<br />
(Norberg, 1978:113–120).<br />
För att kristen fostran skulle ha utsikter att<br />
lyckas, krävdes att uppfostraren själv var en<br />
god kristen. Läraren skulle inte bara levandegöra<br />
kunskaperna genom att tillämpa dem på<br />
livets olika förhållanden, utan han hade också<br />
att fungera som ett gott föredöme. Redan i lärareden<br />
iklädde sig skolmästaren följande förpliktelse<br />
gentemot eleverna: ”genom mitt eget föredöme<br />
skall jag egga dem till fromhet, höviskhet<br />
och till en oförvitlig levnad”. Men skolinstruktionen<br />
ville även att skolmästaren skulle utgöra<br />
ett exempel på levande kristendom. Läraren<br />
skulle inte bara delta i morgonböner, aftonböner<br />
och bordsböner, utan han skulle dessutom<br />
inskärpa vikten av ”en sann gudaktighet och<br />
bönens nödvändighet” så att eleverna skulle<br />
förstå att den kristna tron inte bestod av ”blotta<br />
läsandet och utvärtes åthävor, utan i en invärtes<br />
själens andakt” (Instruction, 1735:11f.).<br />
Exemplets betydelse vid undervisningen framhävdes<br />
starkt av Francke (1748:18ff.). Barnen<br />
ansågs mottagliga för både goda och dåliga<br />
exempel, varför de måste skyddas från skadliga<br />
förebilder och ställas under inflytande från goda<br />
föredömen. I betoningen av exemplets makt låg<br />
grunden för barnens isolering i de hallensiska<br />
anstalterna (Widén, 1969:8f.). När den förste<br />
läraren i Jokkmokks sameskola misskötte sin<br />
tjänst, var problemet från pietistisk utgångspunkt<br />
lika mycket att han genom sitt leverne<br />
utgjorde ett dåligt föredöme som att han försummade<br />
elevernas undervisning. Därmed<br />
kunde inte heller eleverna bibringas insikten att<br />
”sann gudaktighet” visar sig i ”en invärtes själens<br />
andakt”. Innan detta mål hade nåtts, fick<br />
ingen hemförlovas från skolan, eftersom under-<br />
20