idskrift - Umeå universitet

Utbildning och kolonialism
Mainz: Veröffentlichungen des Instituts für Europäische
Geschichte Mainz, Beiheft 51.
Lundmark, L. (1988) Så länge vi har marker: Samerna och
staten under sexhundra år. Stockholm.
Lönneborg, O. (1999) Mwalimu och Ujamaa: Julius
Karambage Nyerere och nationsbildningen i Tanzania.
Umeå: Idéhistoriska skrifter 30.
Mudimbe, V.Y. (1994) The Idea of Africa. Bloomington.
Mörkenstam, U. (1999) Om ”Lapparnes privilegier”: Föreställningar
om samiskhet i svensk samepolitik 1883–1997.
Stockholm: Stockholm Studies in Politics 67.
Norberg, A. (1978) Uppfostran till underkastelse: En analys
av normer för föräldra-barnrelationer i religiös litteratur om
barnuppfostran i Sverige 1750–1809. Lund.
Nordberg, E. (1955) Arjeplogs lappskola. Stockholm: Årsböcker
i svensk undervisningshistoria 89–90.
Oschlies, W. (1969) Die Arbeits- und Berufspädagogik
August Hermann Franckes (1663–1727): Schule und Leben
im Menschenbild des Hauptvertreters des halleschen Pietismus.
Witten: Arbeiten zur Geschichte des Pietismus 6.
Pusch, S. (1998) Nationalismen och kåtaskolan: Remisssvaren
till O. Bergqvists Förslag till kåtaskolreformen
1909–1912. I P. Sköld & K. Kram (red.), Kulturkonfrontation
i Lappmarken: Sex essäer om mötet mellan samer och
svenskar. Umeå: Kulturens frontlinjer 13.
Sjöström, R. (1999) ”En nödvändig omständighet”:
Om svensk slavhandel i Karibien. I R. Granqvist (red.),
Svenska överord: En bok om gränslöshet och begränsningar.
Stockholm.
Sjöström, R. (2000) The Swedish model? Education in
Saint-Barthélemy during the nineteenth century. I Lindmark,
2000a:123–167.
Strauss, G. (1978) Luther´s house of learning: Indoctrination
of the young in the German reformation. Baltimore.
Sörlin, S. (1988) Framtidslandet: Debatten om Norrland
och naturresurserna under det industriella genombrottet.
Umeå: Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar 33.
Trenter, C. (2000) ”And now – imagine she’s white” –
postkolonial historieskrivning. I Aronsson, 2000:50–62.
Welp, M. (1977) Die Willensunterweisung bei August
Hermann Francke unter besonderer Berücksichtigung
der Erziehungspraxis in den Franckeschen Anstalten.
Dortmund.
Widén, B. (1964) Kristendomsundervisning och nomadliv:
Studier i den kyrkliga verksamheten i Lappmarkerna
1740–1809. Åbo: Acta Academiae Aboensis. Humaniora
XXVIII.1.
Widén, B. (1965) Kateketinstitutionen i Sveriges och
Finlands lappmarker 1744–1820. Åbo: Acta Academiae
Aboensis. Humaniora XXIX.1.
Widén, B. (1967) Bekehrung und Erziehung bei August
Hermann Francke. Åbo: Acta Academiae Aboensis.
Humaniora XXXIII.3.
Öberg, I. (1983) Mission och evangelisation i Gellivarebygden
ca 1740–1770. Åbo: Kyrkohistoriska arkivet vid
Åbo Akademi. Meddelanden 7.
Noter
1
Gunlög Fur (1999b) har diskuterat frånvaron av koloniala
perspektiv i svensk historiografi. Detta förhållande
kommer till uttryck i bland annat uteslutningen av samer
och indianer från historiedisciplinen. För exempel på
postkolonial teori inom svensk historieforskning, se Fur,
1999a-b, 2000; Trenter, 2000; Hodacs, 2003.
2
3
4
Om svensk kolonial utbildning, se Lindmark, 2000a-b;
om kolonial utbildning i läroplansperspektiv, se särskilt
Sjöström, 2000, där colonial curriculum diskuteras i
relation till bl.a. hidden curriculum och evangelical
curriculum.
Nils Grubb till Kungl. Maj:t i mars 1723. Sekreta utskottets
handlingar, 1723 års riksdag, R 2410, fol. 1195.
Riksarkivet. Avskrift i Erik Nordbergs handskriftssamling,
25:4, XIII:3. Forskningsarkivet, Umeå.
Om Julius Nyereres utbildningsväg till att bli black
European, se Lönneborg, 1999:43–65.
31