idskrift - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

Progression i lärarutbildningen I västerländsk tradition har teorins dignitet vida överglänst praktikens (Molander 1997). Under de senaste decennierna har emellertid intresset för praktiska kunskapstraditioner väckts. Donald Schöns tankar om den reflekterande praktikern, Polanyis syn på tyst kunskap och svenska ”ideologer” som Ingela Josefsson, Bo Göranzon m.fl. är bara några i raden. Förhållandet teori – praktik är inte oproblematiskt i relation till kompetensbegreppet och individens kompetensutveckling. Forskning kring detta s.k. transferproblem tyder på att lärandet i formella utbildningssituationer inte med automatik appliceras i yrkeslivet. Ellström (1992) hävdar att det tycks vara väldigt lite som kan överföras och utnyttjas som grund för det praktiska handlandet i arbetet och vardagslivet. Detta resonemang bygger dock på idén om den tillämpade teorin (fig 1), dvs. den idé som i hög grad format <strong>universitet</strong>ets utbildningstradition. Den centrala frågan i detta sammanhang blir vilken potential för lärande som ligger – och kan ligga i – en formell och organiserad utbildning. Såsom utbildningen i Skövde beskrivits ovan innebär det att en grund skapats för studentens lärande genom att de kan utgå från erfarenheter och ges möjlighet att reflektera över dessa och härvid också utmanas i sina föreställningar. Det implicita kan göras explicit, det osynliga kan bli synligt. Kan yrkesprofessionen utgöra grunden för forskarutbildning? Riksdagen har bestämt att lärarutbildningen i sig ska ge en grundläggande behörighet för forskarutbildning. Men vilka reella möjligheter skapas i undervisningen som ger studenten en grund för sådan fortsatt utbildning? En utgångspunkt i den diskussionen kan vara att ta fasta på hur kurser organiseras och på vilka nivåer (A-C) dessa läses i grundutbildningen. Utifrån detta synsätt riktas fokus mot kvaliteten i examensarbetet och att det genomförs med kvalitetskrav som kan sägas gälla för C-nivå (fig. 2). En annan utgångspunkt är att diskutera frågan utifrån yrkesprofessionen och den kompetensutveckling i utbildningen som är knutet till denna (fig 3). Vid Högskolan i Skövde vill vi främst föra diskussionen om forskningsanknytningen utifrån de krav som yrkesprofessionen idag och inför framtiden kommer att ställa. Det betyder att frågan om yrkesrelaterad å ena sidan och vetenskaplig progression å andra sidan är irrelevant. Det kan i stället ses som två aspekter som är inflätade i varandra. Den centrala frågan är i stället vilka realistiska möjligheter som studenten ges för att kunna utveckla en kompetens som ovan beskrivits. Det är vår övertygelse som utbildningsansvariga att vare 129
Progression i lärarutbildningen sig kurser på A-C nivå eller examensarbetet i sig utgör den väsentliga frågan utan det handlar främst om vilka möjligheter studenter ges inom ramen för innehåll och former i utbildningen som helhet att bearbeta sin kommande yrkesroll. Seminariet (”disputationen”) och att studenten själv systematiskt ges rika tillfällen att problematisera och dokumentera torde vara en nyckel i detta sammanhang. Vid Högskolan i Skövde har vi i lärarutbildningen påbörjat detta arbete och kommit en bit på väg, men vi står också inför många utmaningar. Redan vid starten ht 1999 fastlades den s.k. ”Skövde-modellen” för verksamhetsanknytningen och att examensarbetet ska ligga på C-nivå, eller snarare de kvalitetskrav som kan förväntas för studier på den nivån. Det betyder att strävan funnits att ”hålla ihop” och synkronisera de olika delarna så långt som möjligt. Samtidigt har det inneburit begränsningar för den enskilde studentens möjligheter för val av individuell studiegång. Och vad kommer den s.k. Bolognaprocessen och ett beslut om gemensam policy för all högskoleutbildning i Europa att innebära? Referenser Ahltröm, K-E. (1993). Från hantverk till profession – lärarutbildning och vetenskap. I: S-O Ullström (red.), Lärarutbildningen i en föränderlig omvärld. Utvecklingsrapport 93:1, Högskolan i Karlstad. Andersson, S. (1986). Hermeneutikens två traditioner – om skillnad mellan Schleiermacher och Gadamer. I: S. Selander (red.), Kunskapens villkor. En antologi om vetenskapsteori ochsamhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Bonniers svenska ordbok (1996). Smedjebacken: Bonnier Fakta Bokförlag. Carlgren, I. (1999). Pedagogy and teachers’ work. Nordisk pedagogik. Journal of Educational research. 19(4), 223-234. Carlgren, I. & Marton, F. (2000). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundet. Colnerud, G. & Granström, K. (2002). Respekt för läraryrket. Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Göteborg: HLS. Dreyfus, S. E. & Dreyfuss, H. L.(1986). Mind over Machine. Oxford: Basil Blackwell. Ellström, P-E. (1997). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Problem, begrepp och teoretiska perspektiv. Stockholm: Norstedts Juridik (Publica). Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. (Forskning i fokus, nr 5). Kalmar: Skolverket, Fritze. Gustavsson, S. (2003). I spänningsfältet mellan högskoleförlagd och verksamhetsförlagd utbildning – lärarstudenter i mötet mellan två kulturer. (Underlag för planeringsseminarium, 23-24 oktober 2003). Forskarutbildningen, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs <strong>universitet</strong>. Jank, W. & Meyer, H. (1997a). Nyttan av didaktisk teori. I: M. Uljens (red.), Didaktik. Lund: Studentlitteratur. 130
Page 1 and 2:
idskrift för lärarutbildning och
Page 3 and 4:
Tidskrift för lärarutbildning och
Page 6 and 7:
Redaktionellt Nu var det 2004 Jean-
Page 8 and 9:
Redaktionellt ner i Platons grotta,
Page 12 and 13:
Utbildning och kolonialism Svensk s
Page 14 and 15:
Utbildning och kolonialism Utbildni
Page 16 and 17:
Utbildning och kolonialism ning av
Page 18 and 19:
Utbildning och kolonialism vidare.
Page 20 and 21:
Utbildning och kolonialism visninge
Page 22 and 23:
Utbildning och kolonialism fogligt
Page 24 and 25:
Utbildning och kolonialism Mot Ande
Page 26 and 27:
Utbildning och kolonialism sameskol
Page 28 and 29:
Utbildning och kolonialism ala utbi
Page 30:
Utbildning och kolonialism Mainz: V
Page 33 and 34:
Ett designperspektiv på slöjden o
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 48 and 49:
På spaning efter den tid som flytt
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 72 and 73:
Pedagogiskt arbete Ett forskningsom
Page 74 and 75:
Pedagogiskt arbete behörighet för
Page 76 and 77:
Pedagogiskt arbete År 1998 utlyste
Page 78 and 79: Pedagogiskt arbete och former för
Page 80 and 81: Pedagogiskt arbete Nationella Forsk
Page 82 and 83: Pedagogiskt arbete Form Former för
Page 84 and 85: Pedagogiskt arbete Form Skolans for
Page 86 and 87: Pedagogiskt arbete Ramfaktorer Lisb
Page 88 and 89: Pedagogiskt arbete Linköpings univ
Page 90 and 91: Att tala är ett sätt att lära! B
Page 92 and 93: Att tala är ett sätt att lära! T
Page 94 and 95: Att tala är ett sätt att lära! t
Page 96 and 97: Att tala är ett sätt att lära! o
Page 98 and 99: Att tala är ett sätt att lära! f
Page 100 and 101: Att tala är ett sätt att lära! -
Page 102: Att tala är ett sätt att lära! C
Page 105 and 106: Att tillvarata förskollärarutbild
Page 113: Att tillvarata förskollärarutbild
Page 117 and 118: Progression i lärarutbildningen Se
Page 119 and 120: Progression i lärarutbildningen -
Page 121 and 122: Progression i lärarutbildningen ni
Page 123 and 124: Progression i lärarutbildningen om
Page 125 and 126: Progression i lärarutbildningen g
Page 127: Progression i lärarutbildningen kl
Page 132 and 133: Recension Estetiken i skolan Lena A
Page 134 and 135: Recension konkreta sammanhang. Kons
Page 136: Recension formulera sig på är til
Page 139 and 140: Föregående års nummer Innehåll
Page 141 and 142: Föregående års nummer Innehåll
Page 143 and 144: Författarvägledning Jones (1987)
show all

idskrift - Umeå universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?