idskrift - Umeå universitet
idskrift - Umeå universitet
idskrift - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Utbildning och kolonialism<br />
ala utbildningens dubbla funktion. Inte minst i<br />
Afrika har missionsskolor varit betydelsefulla som<br />
plantskolor för den första generationens politiska<br />
ledare under den postkoloniala perioden. 4<br />
Folkskolans införande innebar för samernas vidkommande<br />
en undervisning som snarast motsvarade<br />
småskolans minimikurs. Därmed fullföljdes<br />
den praxis med begränsad undervisning som<br />
grundlagts på 1700-talet. Under andra hälften<br />
av 1800-talet kom synen på samerna att påverkas<br />
av kulturstadieteorier och rastänkande. Den<br />
nomadskolereform som genomfördes 1913 var<br />
tydligt präglad av idéer om den samiska rasens<br />
och kulturens underlägsenhet (Eriksson, 1992;<br />
Henrysson, 1993; Pusch, 1998; Karlsson, 2000).<br />
Endast genom att bibehållas på sin utvecklingsnivå<br />
skulle den samiska kulturen ha möjlighet<br />
att överleva. Detta mål kunde bara uppnås om<br />
samerna segregerades från storsamhällets civiliserade<br />
livsstil. Undervisningen anpassades därför<br />
så långt som möjligt efter fjällsamernas nomadiserande<br />
levnadssätt, och skolorna fick formen av<br />
ambulerande och fasta kåtor. Eftersom nomadskolan<br />
syftade till att bevara samerna på deras<br />
kulturnivå, blev innehållet i undervisningen<br />
både begränsat och särskilt anpassat till vad som<br />
ansågs vara samernas särskilda behov. Först under<br />
efterkrigstiden kom nomadskolan att ersättas av<br />
nya skolformer.<br />
Skolpolitikens inriktning på fjällsamernas livsvillkor<br />
låg i linje med den övergripande statliga<br />
sameplitiken vid 1900-talets början. Med fjällsamerns<br />
nomadiserande levnadssätt som modell<br />
skapades en bild av ”rätta” och legitima samer.<br />
Till denna kategori av ”egentliga” samer knöts<br />
renbeteslagstiftningens minoritetsrättigheter<br />
(Mörkenstam, 1999; Amft, 2000). De skogssamer<br />
som livnärde sig på jakt och fiske blev i stället<br />
föremål för total assimilering. Den moderna<br />
staten krävde klara och entydiga kategorier, och<br />
den samiska kulturen fick omdefinieras utifrån<br />
detta behov. De politiska motsättningar som<br />
idag råder mellan renskötande samer och jaktoch<br />
fiskesamer är i hög grad en konsekvens av<br />
den svenska statens samepolitik.<br />
Oavsett om den svenska skolpolitiken i Sápmi<br />
har syftat till assimilation, ackulturation eller<br />
segregation, har den dikterats av svenska intressen<br />
att domesticera en koloniserad befolkning.<br />
Detta är det koloniala arvet i samernas undervisningshistoria.<br />
Den svenska statens självtagna<br />
rätt att definiera vad samer är och bör vara är ett<br />
drag som förenar skolpolitiken med samepolitiken<br />
i stort. Denna makt att definiera samiskhet<br />
och förändra samisk identitet bildar samtidigt<br />
ett grundläggande kolonialt förhållningssätt<br />
med anor från tidigare seklers missions- och<br />
undervisningsinsatser i Sápmi.<br />
29
Change language