idskrift - Umeå universitet
idskrift - Umeå universitet
idskrift - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Pedagogiskt arbete<br />
Det har dock länge funnits ett behov av en lärarutbildning<br />
med nära koppling till forskning<br />
(Englund 1996). Bristen på egen forskning har<br />
varit ett problem. En central tanke i främjandet<br />
av skolutvecklingen är att ge lärare möjlighet att<br />
formulera frågor och problem i anknytning till<br />
det egna arbetet och att skapa en närmare kontakt<br />
med forskningen. Det har inte varit möjligt<br />
inom de gamla strukturerna i akademin. Ambitionen<br />
är också att denna kontakt skall kunna<br />
skapas med hjälp av en förändrad lärarutbildning<br />
med en tydlig koppling till forskningen<br />
(Utbildningsdepartementet 1996; Carlgren,<br />
1996b; Holmberg & Nilsson 1996).<br />
Strukturella hinder<br />
och tidigare forskning<br />
Det är ofta ämnet pedagogik som diskuteras när<br />
det gäller forskning med relevans för lärarutbildning<br />
och skola. Men det bedrivs också forskning<br />
med inriktning mot lärarutbildning och pedagogisk<br />
yrkesverksamhet inom andra ämnen. Det<br />
gäller ämnesdidaktisk forskning av olika slag som<br />
bedrivits och bedrivs inom en rad olika ämnen:<br />
språkinstitutioner, historiska institutioner, naturvetenskapliga<br />
institutioner m.fl.<br />
En snabb översyn ger dock vid handen att de<br />
didaktiska frågor som aktualiserats vid de institutioner<br />
som erbjuder en speciell ämnesdidaktisk<br />
inriktning är begränsade. Inom det historiska<br />
fältet har frågor om historiesyn och historiemedvetenhet<br />
länge varit dominerande. Frågeställningar<br />
som specifikt avgränsas till ett undervisningssammanhang<br />
i skolan är få. Undantag finns<br />
naturligtvis och det ser också olika ut mellan olika<br />
ämnen. Forskare som sysslat med mer skolrelaterade<br />
didaktiska frågor har lätt kunnat känna<br />
sig utanför i den mer traditionellt och specifikt<br />
ämnesrelaterade forskningsmiljön. För att skapa<br />
en stark miljö krävs ett kollektiv av forskare med<br />
någorlunda gemensamma intressen. Avsaknaden<br />
av sådana miljöer kan vara en förklaring till att<br />
vi haft få ämnesdidaktiska forskare inom de traditionella<br />
ämnesinstitutionerna. Det är av stort<br />
intresse för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet<br />
att den ämnesdidaktiska forskningen<br />
inom olika discipliner kan utvecklas.<br />
Skolan har inte heller lyckats särskilt väl med<br />
att utveckla kunskap om den egna verksamheten.<br />
Till en del kan det kanske förklaras med att<br />
det inte finns så många vetenskapligt utbildade<br />
inom skolan. Detta förhållande kan delvis bero<br />
på att lärarutbildning inte gett tillträde till forskarutbildning<br />
inom andra områden än de undervisningsämnen<br />
som skolan har till uppdrag att<br />
undervisa i. Den möjligheten har varit begränsad<br />
till ämneslärare av olika slag, dvs. lärare med<br />
74
Change language