idskrift - Umeå universitet

Ett designperspektiv på slöjden och ett kulturperspektiv på skolan
värld också kan förändras av oss själva. Perspektivet
bör därför vidgas så att design inte endast,
som ofta är fallet, omfattar s.k. ”god design”,
utan också innefattar dess grund, förståelsen av
att föremål är artefakter. De är infogade i människans
livsvärld, är en del av människan och
inte endast yttre ting. Ett designperspektiv kan
vidare belysa teknikens relation till människan.
Människors behov och önskningar kan ligga till
grund för medieringar och tekniska innovationer
snarare än den motsatta uppfattningen, som inte
är ovanlig, att teknikers konstruktioner ligger till
grund för de föremål vi omges av. Aktörens relation
till artefakten eller medieringen är komplex
och ibland konfliktfylld.
Ett designperspektiv på slöjden skulle kunna
placera skolämnet slöjd i en delvis ny kontext
bestående av bl.a. design, mode, konfektion
och konstindustri. Genom att studera relationer
mellan design, teknik och slöjd med avseende
på kreativa processer och i ett vidare perspektiv
av samhällsförändringar kan skolämnet/ämnena
få en ny roll i skolan. Design och teknologi kan
sannolikt belysa slöjdämnet så att ämnesföreträdarna
ser ämneskonceptionen i ett vidare perspektiv
som fördjupar de kreativa processer som
förekommer inom ämnet. Designperspektivet
sett i hela skolans perspektiv kan också innebära
ett kvalitativt nytt sätt att se på skolan.
Inom ämnet slöjd kan ett designperspektiv möjliggöra
nytänkande över traditionella ämnesgränser.
Sett i skolans sammanhang kan de samlade
design- och slöjdresurserna förnya skolan
i en mer kreativ riktning om de är utåtriktade.
De kan möta utvecklingen i samhället genom
att utveckla estetiska läroprocesser i relation till
ett samtida samhälle. Samverkan i projekt med
t.ex. bild, matematik, SO och teknik kan lätttare
genomföras. En ansats som innehåller fler
medier än skriftspråket, en gemensam multimodal
ansats, som innefattar skolans samlade
kreativa resurser, kan ger mer slagkraft än vad
varje ämne för sig kan ge. En grupp forskare
under rubriken The New London Group har
diskuterat ett sådant perspektiv. I stället för
skriftspråkets färdighet i termer av literacy talar
man om multiliteracies i skola och undervisning.
De meningsskapande processerna gäller
inte endast lingvistiska, utan också visuella,
ljudliga och rumsliga processer, som förhåller
sig multimodalt till varandra. The New London
Group använder design som paraplybegrepp för
alla dessa processer. 13
Ett samtida designbegrepp innefattar alltså inte
endast produkter utan också tjänster, processer
och system. 14 Ett vidare perspektiv på design
innefattar föreställningen om att inte endast verktyget
eller föremålet är skapat av människan utan
42