idskrift - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

Progression i lärarutbildningen såväl lärare på fältet som lärare vid högskolan. Nämnda uppföljande seminarier ligger främst inom AUO (termin 1-2 samt sista terminen), men alltfler studenter efterfrågar nu motsvarande tillfällen vid studier inom inriktningarna. Berörda och ansvariga lärare och uppenbarligen också många studenter ser seminariet som navet i utbildningen. Ambitionen är att seminariet ska vara ett dynamiskt forum för reflektion och bearbetning av erfarenheter från verksamheten. Dessa erfarenheter kan ”stötas och blötas” i samspelet med andra delar i utbildningen. I ett pågående avhandlingsarbete i Skövde kommer frågan om spänningsfältet mellan högskoleförlagd och verksamhetsförlagd utbildning att studeras mer ingående (Gustavsson 2003). Forskningsanknytning: att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt Forskningsanknytningen i lärarutbildningen inrymmer en rad olika aspekter. Här diskuteras frågan med utgångspunkt från idén om det yrkesprofessionella projektet, dvs. på vilket sätt kan utbildningen stödja studentens utveckling av ett vetenskapligt förhållningssätt? Det bör observeras att verksamhetsanknytningen i utbildningen också är en dimension av forskningsanknytningen enligt det synsätt som här redovisas. Det är en självklarhet och ett krav (enligt högskolelagen 1 kap 9§) att all högskoleutbildning ska vara vetenskapligt baserad. Men därmed finns ingen garanti för att studenter utvecklar ett vetenskapligt förhållningssätt. Avgörande är både undervisningens utformning, examinationsuppgifters karaktär, val av kurslitteratur, examensarbetets omfattning och karaktär etc. Det kan ses som en del i en utbildning av professionella lärare. I begreppet professionell lärare inryms inte bara professionalism i betydelsen skicklighet utan också professionalisering som inkluderar aspekter som autonomi, yrkesspråk (begrepp och teorier) och yrkesetik (Colnerud & Granström, 2002; Carlgren & Marton, 2000). Hur utvecklas ett vetenskapligt förhållningssätt på bästa sätt i lärarutbildningen? Listan kan göras lång: innehållet ska baseras på forskningens senaste rön, forskarutbildade lärare ska aktivt delta i undervisningen, träning i vetenskaplig metod, samtal i ”disputationsform” där argument och ståndpunkter prövas etc. Kanske den mest centrala frågan i ett långsiktigt perspektiv emellertid är följande: väcker lärarutbildningen lust och nyfikenhet, förmåga att problematisera och reflektera över lärararbetets komplexitet och mångdimensionella karaktär (Carlgren 1999)? Ahlström (1993) hävdar att 123
Progression i lärarutbildningen om denna disputationsform präglar lärarutbildningen som helhet utvecklas ett vetenskapligt förhållningssätt. I så fall torde utbildningen i sig ge en god grund även för fortsatt forskarutbildning. Kan lärarutbildningen generera blivande lärare som både är forskningsmedvetna och yrkeskunniga? Utrymmet medger inte att beskriva hur detta konkretiseras i utbildningen vid Högskolan i Skövde. Sammanfattningsvis kan dock sägas att vi arbetat med en progression inom kurserna i enlighet med fig 2, där examinationsuppgifterna syftar till att utveckla ett kritiskt, analytiskt förhållningssätt samt förmåga att genomföra egna undersökningar och dokumentera dessa. Det betyder att vi i kurserna systematiskt och gradvis försöker stödja studentens möjligheter att utveckla förmågan att problematisera och formulera frågor. Därmed läggs en grund för ett examensarbete med god kvalitet. Examensarbetet ska vara förberedande för forskarutbildning men det är dock inte ett mål i sig. Målet handlar om de kvaliteter som utvecklas i examensarbetet, vilka kan ses som centrala delar i lärarkompetensen. Det betyder i sin tur att examensarbetet bör betraktas som en del av det yrkesprofessionella projektet (fig. 3). Inte minst viktigt är att i anslutning till det betona förmågan att kommunicera sina erfarenheter och argumentera för sina ståndpunkter kring didaktikens vad, hur och varför-frågor. Än en gång bör det framhållas att examensarbetet inte vare sig är ett mål i sig eller synonymt med forskningsanknytningen. Men examensarbetet bör inför lärarutbildningens utveckling uppmärksammas och diskuteras: - Hur kan examensarbetet vara en del i både verksamhetsanknytningen och forskningsanknytningen? - Vilken syn har studenterna på examensarbetets innebörd och roll? (Lendahls Rosendahl 1998) - På vilket sätt kan examensarbetet bidra till att fördjupa studentens kunskap och producera ny kunskap? (Ses examensarbetet enbart som kompensatoriskt, dvs. en möjlighet att lära sig något om det man inte erhållit kunskap om i sin lärarutbildning?) Mot bakgrund av den korseld som den enskilde studenten ofta tycks befinna sig i lärarutbildningen, dvs. mellan olika traditioner och försvarare av å ena sidan det vetenskapliga ämnet och å andra sidan yrkespraxis, så torde det inte vara oproblematiskt för studenten hur syftet med examensarbetet ska förstås. 124
Page 1 and 2:
idskrift för lärarutbildning och
Page 3 and 4:
Tidskrift för lärarutbildning och
Page 6 and 7:
Redaktionellt Nu var det 2004 Jean-
Page 8 and 9:
Redaktionellt ner i Platons grotta,
Page 12 and 13:
Utbildning och kolonialism Svensk s
Page 14 and 15:
Utbildning och kolonialism Utbildni
Page 16 and 17:
Utbildning och kolonialism ning av
Page 18 and 19:
Utbildning och kolonialism vidare.
Page 20 and 21:
Utbildning och kolonialism visninge
Page 22 and 23:
Utbildning och kolonialism fogligt
Page 24 and 25:
Utbildning och kolonialism Mot Ande
Page 26 and 27:
Utbildning och kolonialism sameskol
Page 28 and 29:
Utbildning och kolonialism ala utbi
Page 30:
Utbildning och kolonialism Mainz: V
Page 33 and 34:
Ett designperspektiv på slöjden o
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 48 and 49:
På spaning efter den tid som flytt
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 72 and 73: Pedagogiskt arbete Ett forskningsom
Page 74 and 75: Pedagogiskt arbete behörighet för
Page 76 and 77: Pedagogiskt arbete År 1998 utlyste
Page 78 and 79: Pedagogiskt arbete och former för
Page 80 and 81: Pedagogiskt arbete Nationella Forsk
Page 82 and 83: Pedagogiskt arbete Form Former för
Page 84 and 85: Pedagogiskt arbete Form Skolans for
Page 86 and 87: Pedagogiskt arbete Ramfaktorer Lisb
Page 88 and 89: Pedagogiskt arbete Linköpings univ
Page 90 and 91: Att tala är ett sätt att lära! B
Page 92 and 93: Att tala är ett sätt att lära! T
Page 94 and 95: Att tala är ett sätt att lära! t
Page 96 and 97: Att tala är ett sätt att lära! o
Page 98 and 99: Att tala är ett sätt att lära! f
Page 100 and 101: Att tala är ett sätt att lära! -
Page 102: Att tala är ett sätt att lära! C
Page 105 and 106: Att tillvarata förskollärarutbild
Page 113: Att tillvarata förskollärarutbild
Page 117 and 118: Progression i lärarutbildningen Se
Page 119 and 120: Progression i lärarutbildningen -
Page 121: Progression i lärarutbildningen ni
Page 125 and 126: Progression i lärarutbildningen g
Page 127 and 128: Progression i lärarutbildningen kl
Page 129 and 130: Progression i lärarutbildningen si
Page 132 and 133: Recension Estetiken i skolan Lena A
Page 134 and 135: Recension konkreta sammanhang. Kons
Page 136: Recension formulera sig på är til
Page 139 and 140: Föregående års nummer Innehåll
Page 141 and 142: Föregående års nummer Innehåll
Page 143 and 144: Författarvägledning Jones (1987)
show all

idskrift - Umeå universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?