idskrift - Umeå universitet
idskrift - Umeå universitet
idskrift - Umeå universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Progression i lärarutbildningen<br />
Progression<br />
Begreppet progression kan förstås på olika sätt.<br />
Med termen progression avses ”jämn ökning<br />
eller utveckling; matematisk serie” enligt ordboken<br />
(Bonniers 1996). Progression kan alltså<br />
knytas till både en gradvis utveckling och en<br />
linjär talföljd. Synonymordboken (Norstedts<br />
1999) anger att termen progressiv har med<br />
fortskridande att göra; framåtsträvande, framstegsvänlig,<br />
reformvänlig, samhällstillvänd. Det<br />
innebär att begreppet progression kan knytas<br />
till en följd av något som bygger på det föregående<br />
och samtidigt successivt stiger uppåt till en<br />
högre nivå. Det antyder också att det häri kan<br />
inrymmas en medvetenhet, vilken kan beskrivas<br />
som förändringsbenägenhet. Den engelska<br />
termen ’progress’ översätts ”att göra framsteg,<br />
framskridande och utveckling” (jämför<br />
det utbildningsfilosofiska begreppet progressivism).<br />
Sammantaget skulle detta kunna innebära<br />
att idén om progression i lärarutbildningen<br />
kan knytas till hur olika delar organiseras och<br />
bygger vidare på varandra i linjär mening, men<br />
den kan också diskuteras i mer cirkulär mening,<br />
dvs. progression som utveckling hos individen<br />
i form av successivt vidgade perspektiv (se fig<br />
2 och 3). Här handlar det om ett lärande som<br />
dels kretsar runt en kärna (det yrkesprofessionella<br />
projektet) och inte lämnar sitt fokus, dels<br />
vidgar sig och omfattar allt större fält. Från ett<br />
ganska snävt och smalt perspektiv vidgar sig<br />
ramarna och fältet blir både bredare och djupare.<br />
Symboliskt kan detta också förstås som<br />
att lärandet är cirkulärt – eller möjligen spiralformat<br />
– i betydelsen att lärandet inte är framåtriktat<br />
utan bygger på att man går tillbaka till<br />
tidigare erfarenheter men vidgar perspektiven<br />
(Orlenius 1999). ”Det okända blir känt först när<br />
det får en relation till det redan kända” (Andersson<br />
1986). Konkret kan dessa utgångspunkter<br />
innebära att progressionsfrågan kan knytas till<br />
organisation av utbildningen, det mer specifika<br />
innehållet i kurser eller till individen och dennes<br />
lärande och kompetensutveckling.<br />
A-nivå<br />
B-nivå<br />
C-nivå<br />
Fig. 2. Progression i organisering av kurser<br />
119
Change language