idskrift - Umeå universitet

Recension
formulera sig på är tilltalande, men skapar också
en känsla av distans. Det är de stora orden, den
stora önskelistan över hur saker och ting skulle
kunna vara. Det är programamtiskt och politiskt
bra, men konkretionen och den vetenskapliga
analysen blir mer rudimentär. Vad man saknar
är det vetenskapliga och lite mer sökande tentativa
i framställningen.
Marner & Örtegren utgångspunkt är att den
praktiska och estetiska verksamheten inte präglas
av någon större vetenskaplig begreppsmässig
klarhet. Snarare vilar den på beprövad erfarenhet
eller konstnärlig grund. Styrkan i Marner &
Örtegrens framställning är att de med en sorts
vetenskaplig envishet skärskådar verkligheten,
snarare än uttrycker en önskan över hur sakernas
tillstånd skulle kunna eller borde vara.
respektive horisontellt medieringsbegrepp”,
”hemmedium”, ”utbildningssemiotik”, ” etc.
Studierna ska ses i det sammanhang att lärarutbildningen
håller på att utveckla en forskning
och forskarutbildning med relevans för lärarutbildning
och pedagogiskt yrkesverksamhet.
Då är det också viktigt att verksamma lärare
ser dessa sammanhang och syften bakom studier
av detta slag och inte låter sig förskräckas
av en terminologi som i första hand inte har till
syfte att fördunkla, utan att problematisera och
utveckla en verksamhet.
Det är till gagn för utvecklingen av både skolan
och läraryrket.
Per-Olof Erixon
Tillsammans utgör dessa båda böcker dock ett
viktigt inlägg i debatten om skolan och de estetiska
ämnena. Att begreppsbilda ett område,
som gör det möjligt att på ett mer vetenskapligt
sätt diskutera dessa frågor är en angelägen
uppgift. Båda böckerna bidrar med ett antal
fruktbara begrepp som jag tror kommer att vara
betydelsefulla i den fortsatta diskussionen om de
estetiska ämnenas plats i samhälle och skola. Till
dessa hör exempelvis ”den modesta estetiken,
”den radikala estetiken”, ”vertikalt/hierarkiskt
137