idskrift - Umeå universitet

På spaning efter
den tid som flytt
Mytologier om skolan
Per-Olof Erixon
Abstract
Den här artikeln tar sin utgångspunkt i skilda
uppfattningar om vad skolan är och drömmar om
vad skolan kunde och borde vara. Angreppssättet
är detsamma som i en tidigare genomförd studie,
Pedagogiskt arbete i romanens prisma. Upplevelser av
den svenska folkskolan under ett omvälvande sekel,
där inifrånskildringar av den svenska folkskolans
innehållsliga och organisatoriska förändringar
under 1900-talet fokuseras med hjälp av skönlitterärt
material (Erixon, 2002). Den här artikeln tar
på ett motsvarande sätt sin utgångspunkt i romaner,
men om en annan skolform: dels det gamla
läroverket, dels det nya gymnasiet som infördes
1966. Den första romanen, Hugo Swenssons Paul
Hoffman, läroverksadjunkt (1935), tillhör de mer
välkända skolskildringarna, medan den andra,
Lektor Viktoria (1971), skriven av Lise Drougge,
är mera okänd. I båda dessa romaner tematiseras
uppfattningar som vi också känner igen från
dagens skoldebatt, och som inte sällan handlar om
att förändringar i skolan skapar oordning och ett
förakt för verklig kunskap. Idéerna tycks emanera
ur en längtan till en tid som flytt eller snarare aldrig
funnits. De representerar, för att hänvisa till Barthes
(1970), mytologier om skolan. Avslutningsvis
ställs frågan om mytologier också kan utgöra bilder
för utveckling och framåtskridande.
”Schooling” och ”education”
Ordet ”skola” kommer av det grekiska ordet
”schole” och betyder ”lärda sysselsättningar
under ledigheten” och beskrivs som en ”institution
där – företrädesvis – barn och ungdom
ges kunskaper, färdigheter och värderingar
som skall gör det möjligt för dem att fungera
som medborgare i samhället”. 1 Skolans uppgift
framställs enligt denna definition som så
mycket större än att förmedla kunskap eller ge
utbildning i snäv mening.
49
Tidskrift för lärarutbildning och forskning, nr 3–4 2004 s 49–70. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Printed in Sweden