idskrift - Umeå universitet
idskrift - Umeå universitet
idskrift - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Recension<br />
konkreta sammanhang. Konsten skulle i bästa<br />
fall kunna lära eleverna att se saker i konkreta<br />
sammanhang. Styrkan hos konsten är att nyfikenheten<br />
och frågorna, motsägelserna och osäkerheten<br />
får finnas. Thavenius skriver:<br />
En radikal estetik skulle inte utesluta det konfliktfyllda<br />
eller oförutsägbara. Den skulle kunna<br />
utmana konventionerna och vanetänkandet<br />
genom att främmandegöra sådant som vi uppfattar<br />
som självklart, vända på perspektiven och<br />
ställa saker på huvudet.” (120)<br />
Anders Marner och Hans Örtegren har i boken<br />
En kulturskola för alla – estetiska ämnen och läroprocesser<br />
i ett mediespecifikt och medieneutralt<br />
perspektiv ett annat anslag, även om framställningen<br />
många gånger kan kännas svår för den<br />
oinvigde. Författarna säger sig ha en dubbel<br />
ambition med sin kunskapsöversikt. Dels vill<br />
de beakta ett perspektiv som ger aktörerna i<br />
skolan en tydlig roll och dels vill de föra fram<br />
ett teoretiskt perspektiv på området estetiska<br />
ämnen och estetiska läroprocesser. Den andra<br />
ambitionen framstår i sammanhanget som den<br />
viktigaste, och ska ses mot bakgrund av lärarutbildningens<br />
forskningsutveckling.<br />
Marner & Örtegren utmanar vad de kallar<br />
ett vertikalt/hierarkiskt medieringsbegrepp,<br />
som ser skriftspråket som den mest betydelsefulla<br />
medieringen i skola och samhälle. Språkdominansen,<br />
pan-linvisticismen, tar sig uttryck<br />
i en tänkt fylogenetisk (människosläktets) och<br />
ontogenetisk (individens) utveckling från mer<br />
elementära erfarenheter till det mer komplexa<br />
språket, som på ett eller annat sätt antas ersätta<br />
erfarenheter med begrepp. Mot detta ställer de<br />
ett vad de kallar horisontellt medieringsbegrepp,<br />
som innebär att man beaktar medieringarnas<br />
olika funktioner, konstarter och genrer. Mot<br />
bakgrund av att skriftspråket dominans alltmer<br />
ifrågasätts introduceras det i internationell<br />
forskning förekommande begreppet multimodalitet.<br />
En modern socio-kulturell teori bör bygga på<br />
ett horisontellt medieringsbegrepp, snarare än<br />
ett vertikalt/hierarkiskt, menar man. Vi är som<br />
individer en del av en större helhet, en semiotisk<br />
ekologi, ur vilken betydelse genereras, för<br />
att tala med semiotikern Sonesson. Verkligheten<br />
är redan tolkad och vi är inskolade i den.<br />
Marner & Örtegren menar att den kognitiva<br />
utvecklingen är knuten till ett bredare spektrum<br />
av representationsformer och att olika former av<br />
representation har olika potential och olika kognitiva<br />
möjligheter. I det sammanhanget medger<br />
kroppen, språket, bilden, musiken, föremålet,<br />
datorn eller den matematiska formeln olika<br />
135
Change language