Att nå ut och nå ända fram - Hur tillgången till ... - Skolverket

SOU 2009:94Översiktlig beskrivning av forskning med relevans för skolans måluppfyllelsemåluppfyllelse. Översikten fokuserar på svensk och internationellforskning som finns inom ett antal specificerade områden och inte iförsta hand inom vilka discipliner forskningen har tagits fram.Innehållet i översikten, där utredningen hänvisar till rapporten,spänner över ett vitt fält och representerar ett stort antaldiscipliner. Även om det är pedagoger som kanske står för merpartenav studierna finns ett stort inslag av statsvetare, sociologeroch ekonomer. Hur representativa disciplinerna är, beror emellertidpå vilket område som behandlas. När det gäller t.ex. skolvalsreformenär det ”… främst ekonomer, statsvetare och sociologer somintresserat sig för att studera utbildningsmöjligheter och skolvalsreformenseffekter, och inte i så hög grad pedagoger….” Förklaringen tilldetta anses vara att den typ av studier som det handlar om varitstatistikgrundade, vilket betraktas vara relativt ovanligt blandpedagoger. Samtidigt påpekas hur viktigt det är att det görs studierpå individnivå som handlar om osynliga effekter som inte kan fångasupp av ”… en data- och analysnivå som inte berör skolverksamheten isig” även om sådana studier finns. 16Översikten visar inte bara prov på metodologisk bredd utanockså att forskarna ibland är oense om slutsatserna. Ett exempel ärskolvalsreformen där forskarna drar olika slutsatser när det gällerfrågan om segregationen ökat eller minskat som ett resultat avreformen. Det gäller såväl skolsegregationens förhållande till bådeboendesegregation och skolvalsreform. Ekonomer och statsvetaremenar att reformen bidragit till minskad eller åtminstone inte ökadsegregation, medan t.ex. pedagoger, sociologer, med hänvisningbland annat till de osynliga effekterna, finner att reformen förstärktsegregationen. Det anses delvis bero på studiernas skilda ansatsermen också på att exempelvis segregation definieras olika brett. 17Översikten visar också att forskning inte alltid ger det resultatsom många kanske önskar sig. Trots många år av intensiv klassrumsforskningär man inte ”… klar över vad som fungerar väl ochvad som fungerar mindre väl med avseende på lärande.” Det verkarsom om förhoppningarna inte infriats om att få fram tydliga anvisningarom hur undervisningen bäst bör genomföras för att bliframgångsrik. En av anledningarna till detta anses vara att huvudinriktningenhos forskarna inte varit relationen mellan undervisningoch elevernas lärande. 1816Ibidem, s. 141.17Ibidem, s. 142 f.18Ibidem, s. 210 f.87