Årsredovisning 2015 Migrationsverket

Recommendations

Info

RÄTTSLIG KVALITET ment till verksamheten – men också i fortsatt samverkansarbete med övriga samhällsaktörer. Migrationsverket bedömer att året 2015 sedan slutet av sommaren har präglats av hårda prioriteringar mellan våra uppdrag. I dessa prioriteringar har vissa saker som exempelvis antalet kvalitetsuppföljningar och möjligheten till att göra grundliga ansökningsprotokoll inför asylutredning blivit lidande. Sammantaget bedömer Migrationsverket att målet förutsebart och enhetligt beslutsfattande med hög rättslig kvalitet är delvis uppnått. 7.2 RÄTTSLIG KVALITET Kvalitet kan säkerställas genom att fokusera på att rätt förutsättningar finns (SOU 2013:40). Rätt förutsättningar är, enligt Migrationsverket, att det i första hand finns system, metoder och kompetens på plats för att kunna fånga upp brister och åtgärda dem. I figur 110 redovisas de bedömningsgrunder som Migrationsverket anser kan utgöra en bild av myndighetens rättsliga kvalitet. Dessa utgör Migrationsverkets samlade bedömning fram till december 2015. FIGUR 110. MIGRATIONSVERKETS SAMLADE BEDÖMNING Rättslig kvalitet Hög Medel Låg System för att föra ut rättslig information Stöd och expertkompetens i migrationsrätt och förvaltningsrätt System för att fånga upp rättsliga frågeställningar från linjen Tillräcklig kompetens hos medarbetarna i den operativa verksamheten Utarbetad metod för kvalitetsuppföljningar inom asyl Utarbetad metod för kvalitetsuppföljningar inom tillstånd Utarbetad metod för kvalitetsuppföljningar inom mottagning/förvar System för lärprocess med anledning av JO:s kritik System för analyser av orsakerna till de längsta handläggningstiderna System för analyser av ändringar i domstolar MIGRATIONSVERKETS SAMLADE BEDÖMNING Rättslig kvalitet Hög Medel Låg Rättslig kvalitet – rätt förutsättningar finns 2015 års expansion med många nyanställda och nya prövningsenheter som följd har inneburit stora utmaningar för myndigheten med att: •• få en överblick över den rättsliga kvaliteten, •• nå ut med det rättsliga stödet och styrningen, •• att säkerställa att de nyanställda får rätt kompetens att utföra arbetet. Kvalitetsarbetet inom asylprövningsområdet har de senaste åren varit prioriterat. Som ett resultat har Migrationsverket metoder för att följa upp den rättsliga kvaliteten inom detta område. Därför kan myndigheten göra bedömningen att verkets utredningar och beslut efter asylansökan håller en god rättslig kvalitet. Övriga delar av prövningsverksamheten har inte haft tillgång till samma resurser som asylområdet. Migrationsverket har med anledning av detta inte underlag för att med säkerhet dra slutsatsen att utredningar och beslut generellt håller hög rättslig kvalitet. 7.2.1 GENOMFÖRDA KVALITETSUPPFÖLJNINGAR – RESULTAT OCH VIDARE ARBETE Migrationsverket genomför varje år olika kvalitetsuppföljningar i prövningsverksamheten. Det görs för att få en bild av den rättsliga kvaliteten inom myndigheten och behoven av rättsliga stödinsatser, styrdokument och övriga åtgärder. Resultaten återkopplas och sedan förs diskussioner om lämpliga åtgärder, handlingsplaner, rutiner och utbildningsinsatser. I början av året fattar Migrationsverket beslut om vilka kvalitetsuppföljningar som ska genomföras. Beslutsunderlaget hämtas in från experter i prövningsverksamheten och Migrationsverkets rättsavdelning med utgångspunkt från de mål som uppställts i myndighetens regleringsbrev. Systematiska kvalitetsuppföljningar inom asylprövningsverksamheten sker på respektive enhet varje år och genomförs under medverkan av medarbetare och olika experter inom Migrationsverket. Vid uppföljningen går uppföljningsgruppen igenom cirka 100 asyl ärenden och en analysrapport skrivs som återkopplas till enheten. Enheten arbetar med de föreslagna åtgärderna från analysgruppen efter en särskild handlingsplan. Vid nästa uppföljning följs resultaten upp. Under 2015 har systematiska kvalitetsuppföljningar genomförts på 15 asylenheter inklusive barnenheter, fyra ansökningsenheter och en förvarsenhet. Totalt har cirka 2 700 ärenden gåtts igenom. På grund av höstens situation ställde Migrationsverket in de planerade resterande systematiska uppföljningarna för att prioritera det rättsliga stödet och styrningen till verksamheten. 107/192
RÄTTSLIG KVALITET Resultaten har gett myndigheten en sammantagen bild av den rättsliga kvaliteten inom asylprövningen. Då detta gav en samlad bild av asylprövningen beslutade Migrationsverket att det inte fanns ett behov att genomföra en nationell uppföljning, motsvarande den som genomfördes under 2014. De systematiska uppföljningarna på asylenheterna visar på likartade resultat för styrkor och förbättringsområden. Områdena beskrivs på likartade sätt och är återkommande under tidsperioden. Enheternas styrkor är bemötande, asylutredningens genomförande och tydlighet i beslut och disposition. Språket är bra och fritt från normativitet. Förbättringsområden är: •• bristande utredningsdjup och bedömning av identitet/hemvist, •• bevisvärdering, •• riskbedömning, •• uteslutande. De rekommenderade åtgärderna i handlingsplanerna är bland annat att: •• genomföra åtgärder på den egna enheten som utbildningsinsatser i bevisvärdering och identitet/ hemvist, •• läsa och diskutera centrala rättsliga ställningstaganden, •• arbeta med fallstudier på enheterna, •• ha ärendegenomgångar i team, •• ha fler medsittningar. Analysrapporterna identifierar också behovet av översyn av styrdokument och nytt stödmaterial. Inom prövningsområdet har det under 2015 anställts en stor mängd personal. Expansionen har medfört att enheter har delats och nya enheter har öppnats upp på befintliga orter, men även på helt nya orter som tidigare inte har haft prövningsverksamhet. Det finns ett behov av att kunna följa upp de nya enheterna och hur expansionen påverkar den rättsliga kvaliteten. Detta behov kommer att vara med vid planeringen av genomförandet av 2016 års kvalitetsuppföljningar. I de tematiska uppföljningarna följs en viss typ av ärenden upp för att ge en samlad bild av den rättsliga kvaliteten i just den aktuella ärendetypen. Cirka 150 ärenden från olika enheter följs upp utifrån konkreta frågeställningar. I början av verksamhetsåret bestämmer Migrationsverket vilka tematiska uppföljningar som ska ske under året. Med anledning av det höga antalet asylsökande har fem tematiska uppföljningar skjutits upp. Under året har följande tematiska kvalitetsuppföljningar genomförts: Asylprövning med fokus på: •• svårbedömda asylärenden, •• återvändandedirektivet, •• verkställighetshinder barn, •• främlingspass. Tillståndsprövning med fokus på: •• anknytning Syrien via elektronisk handläggning, •• förvaltningskvalitet i anknytningsärenden, •• arbetstillstånd vid permanent uppehållstillstånd. Förvaltningsprocess med fokus på: •• praktiska verkställighetshinder, •• yttranden i överklagandeärenden, •• pilotuppföljningar enligt yttranden. Förvar med fokus på: •• förvar av transporttekniska skäl. De positiva resultaten och slutsatserna som kan dras av de tematiska uppföljningarna är bland annat att våra utredningar har rätt omfattning, vi gör slagningar i misstanke- och belastningsregistret innan beslut, kommunicerar material med berörda och har korta, tydliga beslut med ett bra språk. De förbättringsområden som noterades vid de tematiska kvalitetsuppföljningarna var bland annat att vi behöver bli bättre på bevisvärdering och användning av landinformation, vi behöver bättre anvisningar till sökande och polis vid praktiska verkställighetshinder och vi behöver bli bättre i beslutandet och utfärdandet av främlingspass. De åtgärder som planeras för att åtgärda uppmärksammade brister är bland annat att förtydliga våra rättsliga ställningstaganden gällande bedömning av tillförlitlighet och trovärdighet, återkoppla till berörda enheter där exempelvis främlingspass har utfärdats felaktigt och att ha ytterligare utbildningsåtgärder där det krävs. ARBETET MED METODER FÖR KVALITETSUPPFÖLJNING OCH UTVECKLANDET AV DET RÄTTSLIGA STÖDET En stor utmaning för Migrationsverket under 2016 blir en expanderande verksamhet och uppföljning av den rättsliga kvaliteten inom prövningsverksamheten, samtidigt som en ny och markant förändrad lagstiftning ska hanteras. Migrationsverket har dock ambitionen att under 2016 fortsätta utvecklingsarbetet av metoden för kvalitetsuppföljningar och arbetet med utvecklandet av det rättsliga stödet till verksamheten. 108/192
Page 1 and 2:
FÖRORD Årsredovisning 2015 Migrat
Page 3 and 4:
FÖRORD En insats som går till his
Page 5 and 6:
ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE
Page 7:
INNEHÅLL 8 Tillsyn och kontroll 11
Page 10 and 11:
INLEDNING Migrationsverkets nya org
Page 13 and 14:
ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
jan-15 jan-14 jan-13 ATT BEHÖVA SK
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 65: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 68 and 69: ATT KOMMA TILL SVERIGE OCH ATT STAN
Page 82: ATT KOMMA TILL SVERIGE OCH ATT STAN
Page 86 and 87: ATT BLI SVENSK MEDBORGARE FIGUR 98.
Page 89 and 90: INTERNATIONELLT ARBETE 5 Internatio
Page 91 and 92: INTERNATIONELLT ARBETE Under 2015 h
Page 93 and 94: INTERNATIONELLT ARBETE ÖVRIGA EU-F
Page 95 and 96: INTERNATIONELLT ARBETE 5.6 UTLANDSM
Page 97 and 98: INTERNATIONELLT ARBETE 5.6.3 STÖD
Page 99: INTERNATIONELLT ARBETE Även EU-kom
Page 102 and 103: SERVICE OCH BEMÖTANDE 6.2 KOSTNADS
Page 104 and 105: SERVICE OCH BEMÖTANDE 6.2.3 SERVIC
Page 107: RÄTTSLIG KVALITET 7 Rättslig kval
Page 111 and 112: RÄTTSLIG KVALITET Utredningen visa
Page 113 and 114: RÄTTSLIG KVALITET verkets medarbet
Page 115 and 116: RÄTTSLIG KVALITET 7.3.5 PLAN FÖR
Page 117: RÄTTSLIG KVALITET Resultatet av de
Page 120 and 121: TILLSYN OCH KONTROLL 8.2 MOTVERKA M
Page 122 and 123: TILLSYN OCH KONTROLL FIGUR 115. STA
Page 124 and 125: TILLSYN OCH KONTROLL FIGUR 116. FEL
Page 127 and 128: KOMPETENSFÖRSÖRJNING 9 Kompetensf
Page 129 and 130: KOMPETENSFÖRSÖRJNING i form av ar
Page 131 and 132: KOMPETENSFÖRSÖRJNING samhetssitua
Page 135 and 136: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 10 Kost
Page 137 and 138: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET nien oc
Page 139 and 140: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 10.4.2
Page 141 and 142: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 100 000
Page 143: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET I novem
Page 146 and 147: EKONOMIN I SAMMANDRAG att hantera d
Page 148 and 149: EKONOMIN I SAMMANDRAG 11.3 UPPFÖLJ
Page 150 and 151: VÄSENTLIGA UPPGIFTER Väsentliga u
Page 152 and 153: BALANSRÄKNING Balansräkning Belop
Page 154 and 155: Anslagsredovisning REDOVISNING MOT
Page 156 and 157: ANSLAGSREDOVISNING REDOVISNING MOT
Page 158 and 159:
FINANSIERINGSANALYS Finansieringsan
Page 160 and 161:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Til
Page 162 and 163:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER UPP
Page 164 and 165:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER NOT
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
BILAGOR Bilagor FÖRKLARINGAR TILL
Page 180 and 181:
BILAGA 1. ASYLANSÖKNINGAR 2015 Med
Page 182 and 183:
BILAGA 3. GRUNDER FÖR BEVILJADE F
Page 184 and 185:
BILAGA 5. GRUNDER FÖR REGISTRERING
Page 186 and 187:
BILAGA 7. GRUNDER FÖR BEVILJADE TI
Page 188 and 189:
BILAGA 9. GRUNDER FÖR BEVILJADE F
Page 190 and 191:
BILAGA 11. AVGJORDA MEDBORGARSKAPS
Page 192 and 193:
BILAGOR BILAGA 13. DYGNSKOSTNAD FÖ
Page 194:
BILAGOR www.migrationsverket.se 192
show all

Årsredovisning 2015 Migrationsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?