Årsredovisning 2015 Migrationsverket

Recommendations

Info

RÄTTSLIG KVALITET FIGUR 112. ANTALET INTERNA RAPPORTER OM MISSTÄNKT MÄNNISKOHANDEL 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2013 2014 2015 Misstänkt människohandel Flest rapporter har under året lämnats in beträffande medborgare från följande länder: Nigeria 19, Afghanistan 19, Marocko 15, Mongoliet 13, Somalia 13 och Eritrea 9. Migrationsverkets viktigaste roll i arbetet mot människohandel är att upptäcka misstänkta offer och se till att brottsbekämpande och stödjande myndigheter, som polis och socialtjänst, kopplas in vid misstanke om människohandel. I samtliga ärenden som berör minderåriga görs en orosanmälan till socialtjänsten. Även i en del andra ärenden kontaktas socialtjänsten. I de allra flesta fall görs även polisanmälan eller så lämnas det in ett tips till polisen. Under året har beslut tagits att som standard införa muntlig utredning vid misstanke om människohandel vid förlängning av arbetstillstånd. Målet är att Migrationsverket får bättre förutsättningar för att identifiera misstänkta offer för människohandel bland dem som ansöker om förlängning av sitt arbetstillstånd. För att ytterligare höja kompetensen inom myndigheten gällande människohandel har ett avsnitt om människohandel införts i den regionala introduktionsutbildningen som alla nyanställda ska genomgå. Avsnittet ingår i kursen Likvärdig behandling. Drygt 20 utbildningsinsatser har genomförts i regionerna inom olika enheter. Många kontaktpersoner i frågan om människohandel och andra medarbetare har också deltagit i regionala seminarier anordnade av länsstyrelser runt om i landet. På grund av det stora utbildningsbehovet har Migrationsverket och länsstyrelsen förberett en webbutbildning som ska produceras under 2016. Processen för ansökningar om uppehållstillstånd och viseringar som söks utanför Sverige påbörjas i stor grad vid utlandsmyndigheterna. Det är därför viktigt att Migrationsverket också informerar utlandsmyndigheterna om vilka indikationer som ska uppmärksammas för att upptäcka offer för människohandel. Under året har arbetet mot människohandel tagits upp som ett avsnitt vid fem regionala seminarier som genomförts i Ankara, Bangkok, New Delhi, Moskva och Nairobi. PILOTKONFERENSER FÖR ATT ÖKA SAMVERKAN MELLAN DE VUXNA SOM ARBETAR KRING ENSAMKOMMANDE BARN Ensamkommande barn tillhör en av riskgrupperna när det gäller att bli utsatt för människohandel. De kan ha blivit utsatta innan de kommer till Sverige och de kan utsättas efter ankomst till Sverige. Speciellt utsatta kan de bli om de avviker och lever papperslösa. Migrationsverket har under året genomfört två pilotkonferenser i samarbete mellan länsstyrelserna i Jämtlands och Östergötlands län och Länsstyrelsen i Stockholms län i egenskap av nationell samordnare för arbetet mot människohandel. Konferensernas tema har varit ”Ensamkommande barn, återvändande och människohandel”. Deltagare vid dessa konferenser har bland annat varit boendepersonal, socialsekreterare, gode män, skolpersonal och anställda från Migrationsverket. Utvärderingen av konferenserna visar att det finns ett stort behov av att öka samverkan och utbyta information, så att en mer samstämmig och korrekt information kan ges till de ensamkommande barnen. 7.3.4 TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSNEDSATTA Under året har Migrationsverket utvecklat sitt introduktionsprogram för nyanställda. I denna utveckling ingår att nyanställda får en allmän orientering i bland annat ämnen som likvärdig behandling och normkritik. I kursen om likvärdig behandling ingår även frågor om tillgänglighet. Att stärka kompetensen på myndigheten kring behov hos personer med funktionsnedsättningar går i linje med det inriktningsmål som Migrationsverket tilldelades i samband med att myndigheten 2011 utsågs att vara en av strategimyndigheterna för genomförande av regeringens handikappolitiska strategi under 2011–2016. Ett exempel på myndighetens arbete med tillgänglighet för funktionsnedsatta är att extern expertis under 2015 har granskat tillgängligheten i Migrationsverkets ärendehanteringssystem och en webbansökan. Granskningen visade att det finns ett antal punkter där tillgängligheten brister. Utifrån den nya kunskapen ska en handlingsplan för åtgärdande tas fram. 113/192
RÄTTSLIG KVALITET 7.3.5 PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Migrationsverket har under 2015 haft i uppdrag ta fram en handlingsplan för hur myndigheten 2016–2018 ska utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering för att bidra till att nå Sveriges jämställdhetspolitiska mål. Handlingsplanen har tagits fram inom myndigheten efter att en genomlysning av kärnverksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv har genomförts. Planen har också sin grund i tidigare undersökningar och bygger vidare på verkets arbete kring likvärdig behandling. Resultatet från genomlysningen visar att mannen är norm i asylprocessen och att det finns en risk för att kvinnor i familj osynliggörs. Bristerna återfinns inom både ärendeprövning och administration och får återverkningar på såväl rättssäkerheten som kvaliteten. Migrationsverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2016–2018 syftar till att säkerställa att Migrationsverket 2018 har utvecklat arbetssätt där jämställdhetsperspektivet är en central del av myndighetens kvalitetsarbete och att perspektivet har integrerats i styrning, uppföljning, metodutveckling och kvalitetsmätningar. Huvudsyftet med planen är att säkerställa att alla sökanden får en individuell och rättssäker prövning oavsett kön. Migrationsverkets arbete med jämställdhetsintegrering har tre mål: •• kvinnor och män som söker tillstånd hos Migrationsverket får likvärdig prövning, bemötande och service, •• Migrationsverket bidrar till att motverka mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld, •• Migrationsverkets verksamhet genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Migrationsverkets arbete med jämställdhetsintegrering sker inom ramen för myndighetens ordinarie strukturer. Migrationsverket har således ett tydligt fokus på arbetet med jämställdhetsintegrering. Arbetet sker dock med en medvetenhet om vikten av ett intersektionellt perspektiv och med en bredare ansats kring likvärdig behandling som mål. Aktiviteterna i handlingsplanen syftar till att på olika sätt synliggöra normer och motverka ojämlikhet. Verktyget konsekvensanalys för likvärdig behandling, som tidigare har utvecklats för att motverka diskriminering och integrera ett jämställdhetsperspektiv i handläggning och beslutsfattande, är därmed fortsatt högaktuellt. Verktyget har dock ännu inte implementerats i verksamheten. FIGUR 113. RESULTAT FRÅN GENOMLYSNING AV ASYLPROCESSEN UTIFRÅN ETT JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV 114/192
Page 1 and 2:
FÖRORD Årsredovisning 2015 Migrat
Page 3 and 4:
FÖRORD En insats som går till his
Page 5 and 6:
ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE
Page 7:
INNEHÅLL 8 Tillsyn och kontroll 11
Page 10 and 11:
INLEDNING Migrationsverkets nya org
Page 13 and 14:
ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
jan-15 jan-14 jan-13 ATT BEHÖVA SK
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 65: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 68 and 69: ATT KOMMA TILL SVERIGE OCH ATT STAN
Page 82: ATT KOMMA TILL SVERIGE OCH ATT STAN
Page 86 and 87: ATT BLI SVENSK MEDBORGARE FIGUR 98.
Page 89 and 90: INTERNATIONELLT ARBETE 5 Internatio
Page 91 and 92: INTERNATIONELLT ARBETE Under 2015 h
Page 93 and 94: INTERNATIONELLT ARBETE ÖVRIGA EU-F
Page 95 and 96: INTERNATIONELLT ARBETE 5.6 UTLANDSM
Page 97 and 98: INTERNATIONELLT ARBETE 5.6.3 STÖD
Page 99: INTERNATIONELLT ARBETE Även EU-kom
Page 102 and 103: SERVICE OCH BEMÖTANDE 6.2 KOSTNADS
Page 104 and 105: SERVICE OCH BEMÖTANDE 6.2.3 SERVIC
Page 107 and 108: RÄTTSLIG KVALITET 7 Rättslig kval
Page 109 and 110: RÄTTSLIG KVALITET Resultaten har g
Page 111 and 112: RÄTTSLIG KVALITET Utredningen visa
Page 113: RÄTTSLIG KVALITET verkets medarbet
Page 117: RÄTTSLIG KVALITET Resultatet av de
Page 120 and 121: TILLSYN OCH KONTROLL 8.2 MOTVERKA M
Page 122 and 123: TILLSYN OCH KONTROLL FIGUR 115. STA
Page 124 and 125: TILLSYN OCH KONTROLL FIGUR 116. FEL
Page 127 and 128: KOMPETENSFÖRSÖRJNING 9 Kompetensf
Page 129 and 130: KOMPETENSFÖRSÖRJNING i form av ar
Page 131 and 132: KOMPETENSFÖRSÖRJNING samhetssitua
Page 135 and 136: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 10 Kost
Page 137 and 138: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET nien oc
Page 139 and 140: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 10.4.2
Page 141 and 142: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 100 000
Page 143: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET I novem
Page 146 and 147: EKONOMIN I SAMMANDRAG att hantera d
Page 148 and 149: EKONOMIN I SAMMANDRAG 11.3 UPPFÖLJ
Page 150 and 151: VÄSENTLIGA UPPGIFTER Väsentliga u
Page 152 and 153: BALANSRÄKNING Balansräkning Belop
Page 154 and 155: Anslagsredovisning REDOVISNING MOT
Page 156 and 157: ANSLAGSREDOVISNING REDOVISNING MOT
Page 158 and 159: FINANSIERINGSANALYS Finansieringsan
Page 160 and 161: TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Til
Page 162 and 163: TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER UPP
Page 164 and 165:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER NOT
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
BILAGOR Bilagor FÖRKLARINGAR TILL
Page 180 and 181:
BILAGA 1. ASYLANSÖKNINGAR 2015 Med
Page 182 and 183:
BILAGA 3. GRUNDER FÖR BEVILJADE F
Page 184 and 185:
BILAGA 5. GRUNDER FÖR REGISTRERING
Page 186 and 187:
BILAGA 7. GRUNDER FÖR BEVILJADE TI
Page 188 and 189:
BILAGA 9. GRUNDER FÖR BEVILJADE F
Page 190 and 191:
BILAGA 11. AVGJORDA MEDBORGARSKAPS
Page 192 and 193:
BILAGOR BILAGA 13. DYGNSKOSTNAD FÖ
Page 194:
BILAGOR www.migrationsverket.se 192
show all

Årsredovisning 2015 Migrationsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?