Årsredovisning 2015 Migrationsverket

Recommendations

Info

ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄNDA talet sökande. Migrationsverket räknade med en stor kapacitetsökning inom asylprövningen under året för att hålla en jämn takt med antalet asylsökande. Under året har prövningskapaciteten utökats både på befintliga och nya orter. Sverige tog 2015 emot en aldrig tidigare sedd mängd ansökningar om asyl. En mycket stor del av ansökningarna kom under hösten 2015. Den planerade kapaciteten för ansökningsenheterna var upp till 2 500 asylsökande i veckan. Mot slutet av hösten anlände 7 000 till 10 000 asylsökande per vecka under två månaders tid. Ökningen innebar en enorm påfrestning på verkets initialprocess, alltså att registrera ansökan och ordna boende – särskilt som över 1 000 till 2 000 av de sökande per vecka var ensamkommande barn. Den operativa verksamheten inrättade en särskild ledningsstab. Staben fick stöd från huvudkontoret, och hade som primär uppgift att se till att de asylsökande fick tak över huvudet och sin ansökan registrerad. Migrationsverket gjorde mycket hårda prioriteringar mellan våra uppdrag. Ansökningskapaciteten utökades kraftigt, ny personal rekryterades, ansökningsfunktionerna blev fler och fick utökade öppettider genom schemaläggning av personalens arbete. Stora övertidsinsatser och omfördelning av prövningspersonal skedde. När gränskontrollerna infördes arbetade Migrationsverket i stor utsträckning tillsammans med polismyndigheten vid gränsorterna. Trots alla åtgärder lyckades inte verksamheten att registrera alla asylansökningar med den snabbhet vi önskade. I flera veckor från oktober och framåt fanns personer i vårt system som inte hade fått sin asylansökan registrerad. I slutet av november var emellertid registreringskapaciteten i balans med antalet inkomna. Boendeförsörjningen hade redan innan den kraftiga ökningen började ett hårt tryck. Vid mitten av november klarade verket inte sitt uppdrag när de tillgängliga platserna tog slut. Emellertid blev det förhållandevis få som under en begränsad tid inte hade eget boende innan Migrationsverket fick fram fler boendeplatser. Trots ett rekordstort antal asylansökningar under år 2015 har Migrationsverket arbetat med att ta fram nya standarder för att effektivisera och standardisera vår verksamhet – så att målen om korta vistelsetider och ett effektivt och långsiktigt hållbart asylsystem kan nås. Ett exempel är vårt förslag till en ny standard för en ny arbetsprocess som förväntas få effekter under 2016. En naturlig konsekvens av det ökade antalet asylansökningar är att de genomsnittliga vistelsetiderna har ökat för de flesta ärendekategorierna. Asylansökningar från ensamkommande barn ökade drastiskt under 2015. Även för denna ärendekategori har ökningen inneburit stora utmaningar att registrera ansökningarna och det har även fått konsekvenserna att handläggningstiderna från ansökan till beslut har ökat. För att upprätthålla ett långsiktigt asylsystem är det viktigt att de vars asylskäl som inte omfattas av asylrätten får sin ansökan snabbt prövad och att de inte belastar mottagningssystemet i onödan. Under 2015 har arbetet med interprofessionella team som hanterar de uppenbart ogrundade ansökningarna fortsatt. Vi har också fortsatt att införa de styrprinciper som vi fastställt tidigare år. Effekterna har blivit fler avgjorda beslut med omedelbar verkställighet till hemlandet och fortsatt sjunkande vistelsetider i denna ärendekategori jämfört med föregående år. Återvändandearbetet för övriga ärendekategorier har haft ett högt frivilligt återvändande, korta handläggningstider och de öppna ärendena har varit under kontroll. Migrationsverket bedömer att målet om att skapa förutsättningar för ett effektivt och långsiktigt hållbart asylsystem som värnar asylrätten är uppnått. I allt väsentligt klarade Migrationsverket det primära uppdraget under den exceptionella ökningen av nya ansökningar under hösten. Utöver det kan vi konstatera följande: •• vi upprätthöll en god produktion inom asylprövningen, •• vi gav prioritet åt ärenden som inte omfattades av asylrätten, •• vi arbetade på flera fronter med att standardisera och effektivisera vår verksamhet under mycket ansträngda förhållanden. Mot bakgrund av detta bedömer även Migrationsverket att målet att verka för att den sammantagna vistelsetiden i mottagandet blir så kort som möjligt har uppnåtts. STYRPRINCIPEN TIDIG SORTERING Tidig sortering av asylärenden är en viktig styrprincip för Migrationsverkets asylprövning. Grunderna i styrprinciperna är att ärenden som av ansökningsenheterna sorteras som ”snabba” ska prioriteras i asylprocessen (asylprövning och återvändande). Så kallade snabba ärenden är Dublinärenden och ärenden där presumtionen inledningsvis är omedelbar verkställighet. Sorteringen ger förutsättningar att på ett tidigt stadium lämna ett besked till sökanden hur den fortsatta handläggningen ska genomföras. Det övergripande syftet med styrprinciperna är att antalet sökande i anläggningsboendet inte ska öka. 14/192
ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄNDA 2.2 PRÖVNING AV ASYLANSÖKAN 2.2.1 ASYLPRÖVNING Under 2015 sökte knappt 163 000 personer asyl i Sverige. Fördelningen av antalet asylsökande mellan första och andra halvåret blev mycket ojämn. Cirka 29 000 personer sökte under första halvåret mot cirka 134 000 under andra halvåret. Den ojämna fördelningen berodde främst på att asylsökande från mellanösternregionen och Afghanistan ökade dramatiskt efter sommaren. I juli började antalet syrier öka kraftigt. Flyktvägen via Turkiet och Grekland blev under augusti ett huvudalternativ också för afghaner och i september för irakier. I oktober ökade även antalet iranier som tog denna väg. Under november minskade antalet asylsökande från Syrien och Irak medan afghanska asylsökande fortsatte att öka och blev den enskilt största gruppen. Den viktigaste flyktorsaken till Europa är det dåliga säkerhetsläget i de asylsökandes hemländer. Denna situation förändrades dock inte på något dramatiskt sätt i somras utan har länge varit dålig. I och med att bevakningen av Schengenområdets yttre gräns mellan Turkiet och Grekland inte fungerade, uppstod nya möjligheter för människor att ta sig in i Europa. Den bristfälliga gränsbevakningen mellan Turkiet och Grekland bidrog till att priset på olagliga båtresor till Grekland minskade kraftigt. Denna resrutt blev den huvudsakliga vägen in i Europa för människor på flykt från Syrien, Afghanistan, Irak och Iran. Bristerna i EU:s gemensamma asylsystem och den brist på solidaritet som funnits mellan medlemsstaterna, tillsammans med det goda rykte som länderna i norra Europa har, gjorde att den överväldigande majoriteten av människor på flykt sökte skydd i Tyskland och Sverige. I Sverige fanns sedan tidigare även en stor syrisk och irakisk diaspora. Antalet ensamkommande barn som anlänt till Sverige under andra hälften av 2015 saknar motstycke. Det finns ett flertal faktorer och orsaker som har haft en inverkan på ökningen. Dessa kan vara såväl strukturella (som berör samhälle och infrastruktur) som direkta (exempelvis säkerhetshändelser). Att så många ensamkommande barn har sökt sig till Sverige 2015 kan således förklaras av ett antal faktorer som drar de sökande till just Sverige. Olika faktorer som har betydelse för beslutet för ensamkommande barn och ungdomar att söka asyl i Sverige kan vara: •• redan befintlig diaspora och asylsökande som befinner sig i Sverige, •• den svenska mottagningsprincipen – boende och skolgång – ger snabb väg in i samhället, •• andra EU-länders bristfälliga mottagningsförhållanden och/eller regelverk – exempelvis åldersbedömning och att beslut tas efter att sökanden nått myndighetsålder, •• sociala medier och informationsutbyte via mobiler gör det enkelt att få information om presumtiva destinationsländer, resvägar, priser och risker med mera, •• avsaknaden av eller begränsade framtidsutsikter i landet eller regionen de vistas i, •• marginella eller obefintliga möjligheter till skolgång i ursprungsländer och vistelseländer, •• krig, konflikt, hot och brott mot mänskliga rättigheter, •• andra till tredje generationer på flykt – begränsade framtidsutsikter och avsaknad av förbättringar, •• fortsatt marginalisering i vistelselandet, •• ungdomstyngda demografiska profiler – ungdomsstarka nationaliteter, •• minskade kostnader och risker för att förflytta sig till och inom Europa, •• rekrytering/krav på militärtjänst och samhällstjänst. 15/192
Page 1 and 2: FÖRORD Årsredovisning 2015 Migrat
Page 3 and 4: FÖRORD En insats som går till his
Page 5 and 6: ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE
Page 7: INNEHÅLL 8 Tillsyn och kontroll 11
Page 10 and 11: INLEDNING Migrationsverkets nya org
Page 13: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 17 and 18: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 41 and 42: jan-15 jan-14 jan-13 ATT BEHÖVA SK
Page 65:
ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 68 and 69:
ATT KOMMA TILL SVERIGE OCH ATT STAN
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82:
Page 86 and 87:
ATT BLI SVENSK MEDBORGARE FIGUR 98.
Page 89 and 90:
INTERNATIONELLT ARBETE 5 Internatio
Page 91 and 92:
INTERNATIONELLT ARBETE Under 2015 h
Page 93 and 94:
INTERNATIONELLT ARBETE ÖVRIGA EU-F
Page 95 and 96:
INTERNATIONELLT ARBETE 5.6 UTLANDSM
Page 97 and 98:
INTERNATIONELLT ARBETE 5.6.3 STÖD
Page 99:
INTERNATIONELLT ARBETE Även EU-kom
Page 102 and 103:
SERVICE OCH BEMÖTANDE 6.2 KOSTNADS
Page 104 and 105:
SERVICE OCH BEMÖTANDE 6.2.3 SERVIC
Page 107 and 108:
RÄTTSLIG KVALITET 7 Rättslig kval
Page 109 and 110:
RÄTTSLIG KVALITET Resultaten har g
Page 111 and 112:
RÄTTSLIG KVALITET Utredningen visa
Page 113 and 114:
RÄTTSLIG KVALITET verkets medarbet
Page 115 and 116:
RÄTTSLIG KVALITET 7.3.5 PLAN FÖR
Page 117:
RÄTTSLIG KVALITET Resultatet av de
Page 120 and 121:
TILLSYN OCH KONTROLL 8.2 MOTVERKA M
Page 122 and 123:
TILLSYN OCH KONTROLL FIGUR 115. STA
Page 124 and 125:
TILLSYN OCH KONTROLL FIGUR 116. FEL
Page 127 and 128:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 9 Kompetensf
Page 129 and 130:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING i form av ar
Page 131 and 132:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING samhetssitua
Page 135 and 136:
KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 10 Kost
Page 137 and 138:
KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET nien oc
Page 139 and 140:
KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 10.4.2
Page 141 and 142:
KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 100 000
Page 143:
KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET I novem
Page 146 and 147:
EKONOMIN I SAMMANDRAG att hantera d
Page 148 and 149:
EKONOMIN I SAMMANDRAG 11.3 UPPFÖLJ
Page 150 and 151:
VÄSENTLIGA UPPGIFTER Väsentliga u
Page 152 and 153:
BALANSRÄKNING Balansräkning Belop
Page 154 and 155:
Anslagsredovisning REDOVISNING MOT
Page 156 and 157:
ANSLAGSREDOVISNING REDOVISNING MOT
Page 158 and 159:
FINANSIERINGSANALYS Finansieringsan
Page 160 and 161:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Til
Page 162 and 163:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER UPP
Page 164 and 165:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER NOT
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
BILAGOR Bilagor FÖRKLARINGAR TILL
Page 180 and 181:
BILAGA 1. ASYLANSÖKNINGAR 2015 Med
Page 182 and 183:
BILAGA 3. GRUNDER FÖR BEVILJADE F
Page 184 and 185:
BILAGA 5. GRUNDER FÖR REGISTRERING
Page 186 and 187:
BILAGA 7. GRUNDER FÖR BEVILJADE TI
Page 188 and 189:
BILAGA 9. GRUNDER FÖR BEVILJADE F
Page 190 and 191:
BILAGA 11. AVGJORDA MEDBORGARSKAPS
Page 192 and 193:
BILAGOR BILAGA 13. DYGNSKOSTNAD FÖ
Page 194:
BILAGOR www.migrationsverket.se 192
show all

Årsredovisning 2015 Migrationsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?