Årsredovisning 2015 Migrationsverket
%C3%85rsredovisning+2015
%C3%85rsredovisning+2015
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
EKONOMIN I SAMMANDRAG<br />
11 Ekonomin<br />
i sammandrag<br />
Avsnittet beskriver översiktligt <strong>Migrationsverket</strong>s<br />
anslagsförbrukning för <strong>2015</strong>, och inleds med en översikt<br />
av <strong>Migrationsverket</strong>s prognosarbete.<br />
11.1 PROGNOSARBETET<br />
<strong>Migrationsverket</strong> lämnar kommenterade prognoser<br />
fyra gånger om året. Syftet med prognoserna är att<br />
förse regeringen med verkets bedömningar av förändringar<br />
i omvärlden och vilka konsekvenser de får för<br />
verksamhet och ekonomi på flera års sikt. Hur många<br />
som söker sig till Sverige påverkas i hög grad av situationen<br />
i omvärlden och kan snabbt förändras, vilket har<br />
stor betydelse för både verksamhet och kostnader på<br />
migrationsområdet.<br />
Prognosläget inför <strong>2015</strong> var mycket svårbedömt.<br />
<strong>Migrationsverket</strong> har hela tiden utgått från att antalet<br />
asylsökande skulle vara högt, med en betydande ökning<br />
under andra halvåret. I början av året var planeringsantagandet<br />
90 000 asylsökande under <strong>2015</strong>, med<br />
ett prognosintervall på mellan 80 000–105 000. Det<br />
skulle inneburit att fler personer sökt asyl i Sverige än<br />
under 2014.<br />
Under första halvåret tog sig fler människor på flykt till<br />
EU jämfört med samma period året innan och Tyskland<br />
och Sverige tog emot flest asylsökande från Syrien.<br />
Trots detta minskade antalet syrier som sökte sig till<br />
Sverige jämfört med samma period 2014, samtidigt<br />
som gruppen ökade kraftigt i Tyskland. Detta delvis<br />
som följd av ett tyskt snabbspår i asylprocessen för<br />
syrier. Mot denna bakgrund sänkte <strong>Migrationsverket</strong><br />
planeringsantagandet i juliprognosen till 74 000 asylsökande<br />
med ett prognosintervall på mellan<br />
68 000–88 000. Sänkningen motiverades även av lägre<br />
antagande om asylsökande från västra Balkan. Samtidigt<br />
höjdes prognosen för ensamkommande barn till<br />
uppemot 13 000, då antalet barn från främst Afghanistan<br />
och Afrikas Horn hade ökat kraftigt.<br />
Efter sensommaren följde ett snabbt händelseförlopp<br />
där EU:s gemensamma grundprinciper för en reglerad<br />
asylmigration till stora delar sattes ur spel. Tusentals<br />
flyktingar och migranter anlände dagligen till EU, via<br />
Turkiet till Grekland och vidare genom västra Balkan.<br />
Utvecklingen eskalerade snabbt till en flyktingsituation<br />
som saknar motstycke i modern tid både i europeiskt<br />
och svenskt perspektiv. Juliprognosens bedömningar<br />
blev inaktuella redan i augusti. Flera länder fick<br />
flerdubbla sina tidigare prognoser. Vid tidpunkten<br />
för <strong>Migrationsverket</strong>s prognos den 22 oktober hade<br />
antalet asylsökande stigit kraftigt i Sverige. Över 9 000<br />
personer i veckan hade sökt asyl veckorna före prognosen<br />
och över 95 000 totalt.<br />
Sverige och <strong>Migrationsverket</strong> stod mitt i utmaningen<br />
144/192
Change language