Årsredovisning 2015 Migrationsverket

Recommendations

Info

ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄNDA Totalt avgjorda asylärenden under året var cirka 59 000, att jämföra med föregående år då cirka 54 000 avgjordes. Antalet bifall 2015 var cirka 33 000. Siffrorna visar därmed en liten minskning av bifallsandelen jämfört med föregående år. Under 2014 var antalet bifall cirka 31 000 av det årets totalt avgjorda asylärenden. Av bifallsbesluten för 2015 svarar syriska ärenden för närmare 57 procent. Även sökande från Eritrea och statslösa står under året för en stor andel av bifallsbesluten – cirka 20 procent respektive knappt 10 procent. Handläggningstiden från ansökan till beslut på det totala antalet avgjorda asylansökningar har ökat påtagligt under året. Den genomsnittliga handläggningstiden från ansökan till beslut var 229 dagar, vilket är en ökning från föregående år då den uppgick till 142 dagar. Framför allt har det skett en markant ökning av antalet dagar mellan ansökan till utredning – under 2015 var den genomsnittliga tiden från ansökan till utredning 152 dagar att jämföra med 2014 då den var 78 dagar. FIGUR 7. AVGJORDA ÄRENDEN PER MÅNAD 2013–2015 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept 2013 2014 2015 FIGUR 8. BEVILJADE TILLSTÅND I FÖRSTA INSTANS 2015 Konventionsflyktingar 39% Särskilt ömmande omständigheter 4% Övriga grunder 1% okt nov dec Alternativ skyddsbehövande 56% 2.2.4 ÖPPNA ÄRENDEN Migrationsverket gick in i året med en stor mängd öppna ärenden men hade redan i början av året räknat med att antalet öppna ärenden skulle fortsätta öka. Effekterna av nyrekryteringarna inom asylprövningen i form av fler avgjorda ärenden förväntades komma under senare delen av året. På grund av den mycket stora ökningen av antalet asylansökningar har dock de öppna asylärendena ökat kraftigt. Vid årsskiftet 2015/2016 var antalet öppna asylärenden 154 000 – och av dessa är drygt 12 000 kvar från 2014. De största nationaliteterna bland de vid årsskiftet öppna ärendena utgjordes av syrier, afghaner och irakier. I gruppen ensamkommande barn utgjordes den största gruppen av barn från Afghanistan, Syrien och Somalia. FIGUR 9. UTVECKLING AV ÖPPNA ASYLÄRENDEN 2015, GENOM- SNITTLIG ÅLDER Antal Dagar Januari 51 911 142 dgr Februari 51 600 156 dgr Mars 50 930 172 dgr April 49 999 186 dgr Maj 51 135 194 dgr Juni 52 879 195 dgr Juli 56 031 193 dgr Augusti 63 688 183 dgr September 82 479 149 dgr Oktober 115 212 119 dgr November 146 213 111 dgr December 154 108 127 dgr FIGUR 10. ÖPPNA ASYLÄRENDEN – 8 STÖRSTA MEDBORGARSKAPEN Övriga 11% Etiopien 1% Iran 3% Somalia 4% Eritrea 4% Statslös 6% Syrien 32% Irak 13% Afghanistan 26% Övriga skyddsbehövande 0% 18/192
ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄNDA 2.2.5 ÅTGÄRDER OCH EFFEKTER Ett antal beslut kring VEFÖ-processen togs under året. Anledningen var att bli av med den flaskhals som uppstått efter den redan stora ökningen av antalet asylsökande under 2014. I juni fattade Migrationsverket beslut om reviderad standard för VEFÖ-processen för att öka kapaciteten vid granskning av identitetshandlingar. Möjligheterna att granska identitetshandlingar ökade därigenom under året markant. Det standardiserade utredningssamtalet med sökande på mottagningsenheterna reviderades i juli 2015. Utredningsuppgifterna som ingick i detta samtal kunde läggas ut på andra tillfällen där Migrationsverket träffar den sökande. Avsikten var att de resurser som frigjordes skulle användas i bland annat asylprövningen. Migrationsverkets stora problem i början av året var dock att personalresurserna inte var tillräckligt stora för den ökade mängden asylansökningar som kom redan under 2014. Tillskottet av ny personal användes i stället för att hantera höstens nya ansökningar. Det påverkade produktionen av ärenden negativt. BEREDSKAP Migrationsverket har en beredskapsplanering för att möta de behov som verksamheten och de asylsökande har. Syftet är att klara variationer i antalet människor som söker asyl. Dessutom ska verket klara ett ökat antal ansökningar som bedöms som uppenbart ogrundade och ett ökat antal Dublinärenden. Förberedelserna inriktas främst mot den inledande processen och att det finns tillräckligt med boendeplatser. Beredskapsplanering är komplex då den berör ansökningsenheter, ankomstboende samt boende vid mottagningsenheter. Även delar som upphandling (lokalförsörjning) och IT är involverade för att planeringen ska fungera. Under 2015 prövades Migrationsverkets beredskapsplanering till det yttersta. Den kraftiga ökningen av asylsökande som började under sommaren och nådde sin topp i november var mycket snabb och oväntad. Med ett så stort antal asylsökande som kom under så pass lång tid blev även övriga delar av samhället, myndigheter, kommuner och andra aktörer delaktiga. I början av september gick Migrationsverket in i stabsläge och den särskilda ledningsstaben aktiverades enligt beredskapsplaneringen. Under hösten togs flera beslut för att möta den kraftiga ökningen. 19/192 Prioriteringarna var: •• boende för asylsökande, •• registrering av nya asylsökande, •• att upprätthålla snabbprocessen för ärenden med omedelbar verkställighet, inklusive återvändande, •• överföring av Dublinärenden. Resurser inom annan tillståndsprövning än asyl samt vid förvaltningsprocess och förvar skulle vid behov överföras till den inledande asylprocessen, asylprövningen och mottagningsverksamheten. Migrationsverkets personal fanns på tågstationer och hamnar, och nya ansökningsfunktioner öppnade över hela landet. Andra aktiviteter som kompetensutveckling och kvalitetsuppföljningar fick prioriteras bort. I oktober fick Migrationsverket hjälp av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i arbetet med att organisera krisledningsarbetet. En operativ ledningsstab inrättades med syfte att ge Migrationsverket ytterligare stöd i beslutsfattandet när det kom som mest antal asylsökande. Samarbetet med andra myndigheter intensifierades också – Polismyndigheten, kommuner, länsstyrelser, Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) var några exempel på aktörer som Migrationsverket samarbetade med. Under några veckor var situationen mycket svår. Flera tusen asylsökande var oregistrerade under uppemot tre till fyra veckors tid. Situationen var särskilt svår då så stor andel av de sökande var minderåriga utan vårdnadshavare med de särskilda krav det ställer på mottagande. I november kunde Migrationsverket inte längre garantera boende för alla asylsökande då boendeplatserna tog slut. Situationen löstes bland annat genom att asylsökande fick sova i Migrationsverkets receptioner. Det var dock under en förhållandevis begränsad tid och för ett begränsat antal människor som Migrationsverket inte kunde lösa boendefrågan. I slutet av november var registreringen av asylsökande åter i balans. I januari 2015 sjösattes Migrationsverkets nya regionindelning. Under hösten har organisationen visat sig mer flexibel med möjlighet till snabbare beslut och att flytta om resurser. Genom att regioncheferna ansvarade för medarbetare och andra resurser i regionen blev beslutsvägen väsentligt kortare jämfört med den tidigare organisationen med verksamhetsområden. Lösningarna såg olika ut inom olika regioner. Som exempel kan nämnas att ansökningsfunktioner inrättades på mottagningsenheter och prövningspersonal sattes in att hantera mottagningsfrågor. Mottagningspersonal och prövningspersonal på tillståndssidan stöttade ansökningsenheter.
Page 1 and 2: FÖRORD Årsredovisning 2015 Migrat
Page 3 and 4: FÖRORD En insats som går till his
Page 5 and 6: ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE
Page 7: INNEHÅLL 8 Tillsyn och kontroll 11
Page 10 and 11: INLEDNING Migrationsverkets nya org
Page 13 and 14: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 17: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 41 and 42: jan-15 jan-14 jan-13 ATT BEHÖVA SK
Page 65: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 68 and 69:
ATT KOMMA TILL SVERIGE OCH ATT STAN
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82:
Page 86 and 87:
ATT BLI SVENSK MEDBORGARE FIGUR 98.
Page 89 and 90:
INTERNATIONELLT ARBETE 5 Internatio
Page 91 and 92:
INTERNATIONELLT ARBETE Under 2015 h
Page 93 and 94:
INTERNATIONELLT ARBETE ÖVRIGA EU-F
Page 95 and 96:
INTERNATIONELLT ARBETE 5.6 UTLANDSM
Page 97 and 98:
INTERNATIONELLT ARBETE 5.6.3 STÖD
Page 99:
INTERNATIONELLT ARBETE Även EU-kom
Page 102 and 103:
SERVICE OCH BEMÖTANDE 6.2 KOSTNADS
Page 104 and 105:
SERVICE OCH BEMÖTANDE 6.2.3 SERVIC
Page 107 and 108:
RÄTTSLIG KVALITET 7 Rättslig kval
Page 109 and 110:
RÄTTSLIG KVALITET Resultaten har g
Page 111 and 112:
RÄTTSLIG KVALITET Utredningen visa
Page 113 and 114:
RÄTTSLIG KVALITET verkets medarbet
Page 115 and 116:
RÄTTSLIG KVALITET 7.3.5 PLAN FÖR
Page 117:
RÄTTSLIG KVALITET Resultatet av de
Page 120 and 121:
TILLSYN OCH KONTROLL 8.2 MOTVERKA M
Page 122 and 123:
TILLSYN OCH KONTROLL FIGUR 115. STA
Page 124 and 125:
TILLSYN OCH KONTROLL FIGUR 116. FEL
Page 127 and 128:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 9 Kompetensf
Page 129 and 130:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING i form av ar
Page 131 and 132:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING samhetssitua
Page 135 and 136:
KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 10 Kost
Page 137 and 138:
KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET nien oc
Page 139 and 140:
KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 10.4.2
Page 141 and 142:
KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 100 000
Page 143:
KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET I novem
Page 146 and 147:
EKONOMIN I SAMMANDRAG att hantera d
Page 148 and 149:
EKONOMIN I SAMMANDRAG 11.3 UPPFÖLJ
Page 150 and 151:
VÄSENTLIGA UPPGIFTER Väsentliga u
Page 152 and 153:
BALANSRÄKNING Balansräkning Belop
Page 154 and 155:
Anslagsredovisning REDOVISNING MOT
Page 156 and 157:
ANSLAGSREDOVISNING REDOVISNING MOT
Page 158 and 159:
FINANSIERINGSANALYS Finansieringsan
Page 160 and 161:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Til
Page 162 and 163:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER UPP
Page 164 and 165:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER NOT
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
BILAGOR Bilagor FÖRKLARINGAR TILL
Page 180 and 181:
BILAGA 1. ASYLANSÖKNINGAR 2015 Med
Page 182 and 183:
BILAGA 3. GRUNDER FÖR BEVILJADE F
Page 184 and 185:
BILAGA 5. GRUNDER FÖR REGISTRERING
Page 186 and 187:
BILAGA 7. GRUNDER FÖR BEVILJADE TI
Page 188 and 189:
BILAGA 9. GRUNDER FÖR BEVILJADE F
Page 190 and 191:
BILAGA 11. AVGJORDA MEDBORGARSKAPS
Page 192 and 193:
BILAGOR BILAGA 13. DYGNSKOSTNAD FÖ
Page 194:
BILAGOR www.migrationsverket.se 192
show all

Årsredovisning 2015 Migrationsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?