Årsredovisning 2015 Migrationsverket

Recommendations

Info

ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄNDA 2.9 LEDNINGSANSVAR FÖR LÄNS STYRELSERNAS ARBETE MED MOTTAGANDE AV BARN UTAN VÅRDNADSHAVARE I samband med Migrationsverkets prognos i oktober överlämnar verket varje år en beräkning av platsbehov för asylsökande ensamkommande barn till länsstyrelserna. Platsbehovsberäkningen utgör grunden för länsstyrelsernas fastställande av fördelningstal på länsoch kommunnivå och därmed också för förhandlingsarbetet med kommunerna. I en arbetsgrupp på nationell nivå sker ledning och stöd samt samarbete kring barn utan vårdnadshavare. Där ingår Migrationsverkets och länsstyrelsernas nationella och regionala representanter. Länsstyrelsen ansvarar för gruppen och har uppdraget att förhandla med kommunerna. På regional nivå samarbetar verkets regionala experter med respektive länsstyrelse. Under 2015 gjorde Migrationsverket en utvärdering av anvisningsprinciperna för ensamkommande barn, som infördes den 1 januari 2014. I utvärderingen granskades utfallet av anvisningsprinciperna. Uppdraget redovisades i december 2015 och resulterade bland annat i förslag om en förändrad organisation för frågorna om ensamkommande barn, att handläggarstöd bör tas fram och att IT-systemet utvecklas ytterligare samt att nuvarande fördelningssystem förändras. Utifrån utvärderingen kommer en handlingsplan att tas fram. LÄGET ÄR ANSTRÄNGT I KOMMUNERNAS MOTTAGNING AV ENSAMKOMMANDE BARN Under 2015 har cirka 35 000 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. Det är över 28 000 fler än under hela 2014. För landets kommuner innebär den oväntat stora ökningen en ansträngd situation. Mottagningssystemet för ensamkommande barn har under året varit utsatt för stora påfrestningar. Länsstyrelserna beskrev under hösten situationen som akut och att kommunerna fick allt svårare att hitta tak över huvudet för barnen. I brist på lämpliga boendealternativ arbetar ankomstkommunerna hårt för att iordningsställa tillfälliga boendelösningar. Många kommuner som tar emot ensamkommande barn genom anvisningar från Migrationsverket har inte hunnit starta egna gruppboenden eller rekrytera familjehem i den takt som behövs. Den höga arbetsbelastningen inom socialtjänsten begränsar också möjligheterna att tillgodose barnens behov. barn och att tillgodose alla asylsökande barns behov av skolgång. Samtidigt som antalet ensamkommande barn ökat har också andelen barn i skolåldern ökat bland asylsökande familjer. 2.10 SAMARBETE MED ANDRA AKTÖRER Enligt instruktionen (SFS 2007/996) ska Migrationsverket samverka med andra myndigheter inom området så att förutsättningar skapas för ett effektivt genomförande av Migrationsverkets verksamheter. En mängd olika samhällsaktörer har en roll inom migration och integration. Behovet av samordning av åtgärder och utvecklingsinsatser mellan myndigheter och andra aktörer är stort. Den 1 januari 2015 inrättades nationell samordning som en fristående funktion på Migrationsverket. Nationell samordning ska samverka med andra myndigheter och externa intressenter i syfte att förenkla för individen och samtidigt skapa ökad nytta för samhället. Målet är att underlätta kommunikationen mellan aktörer. Frågor som rör flera myndigheter och aktörer ska hanteras på ett sätt som gynnar den sökande. Det främsta uppdraget är att samordna insatser inom området migration, integration och etablering. Det ska inte förväxlas med Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag att samordna etableringsinsatser för vissa nyanlända. 2.10.1 AVSIKTSFÖRKLARING OM SAMARBETE I slutet av 2014 skrev tio myndigheter under en gemensam avsiktsförklaring inom migrations- och integrationsområdet. Utifrån en helhetssyn på migranten ska man förenkla för individen och samtidigt skapa ökad nytta för samhället. Genom bättre samordning ska man stärka kvaliteten och använda myndigheternas samlade resurser så effektivt som möjligt. Målet är att utveckla befintliga processer och åstadkomma betydande förbättringar ur ett helhetsperspektiv. Deltagande myndigheter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, Polisen, Skatteverket, Skolverket, Statens Institutionsstyrelse, Tillväxtverket och Migrationsverket. Under 2015 har fokus legat på att utvidga det pågående arbetet. För kommunerna är det en stor utmaning att hantera det oväntat stora mottagandet av ensamkommande 50/192
ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄNDA 2.10.2 PÅGÅENDE ARBETEN INOM RAMEN FÖR AVSIKTSFÖRKLARINGEN MÖTESPLATSER OCH INFORMATION Inom ramen för försöket Mötesplatser och information utvecklas tvärprofessionella team på servicekontor på fyra orter i landet. Migrationsverket har under 2015 deltagit i projektets styrgrupp tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och SKL. De fyra orterna är Norrköping, Alingsås, Borlänge och Ljusdal. Syftet är att förenkla nyanländas kontakt med olika myndigheter genom att myndigheterna samlas under samma tak. På sikt är målet att det ska gå snabbare för nyanlända att etableras och nå egen försörjning samtidigt som myndigheternas kostnader minskar. I praktiken kan det gå till så här: de nyanlända kallas till servicekontoret för att bli delgivna beslut om uppehållstillstånd av Migrationsverket. Där finns Skatteverket på plats för att ta emot ansökan om personnummer. Sedan tar Försäkringskassan över och informerar om de generella socialförsäkringarna, Arbetsförmedlingen skriver in personen i etableringsprogrammet och hos kommunens representant finns möjlighet att ansöka om till exempel barnomsorg, skola och ekonomiskt bistånd. För de äldre som inte omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsprogram finns Pensionsmyndigheten på plats för att informera om vad som är aktuellt för pensionärer. Den initiala processen som normalt tar flera veckor går i de flesta fall på 3–4 timmar. Dessutom är det mindre risk för att de nyanlända ”bollas” mellan myndigheter. Försöksverksamheten har utvärderats genom mätning av kundupplevelse. Deltagarna såg det som mycket positivt att de fick träffa de allra viktigaste myndigheterna under en och samma dag. Även en samhällsekonomisk utvärdering har genomförts som visar att det ligger stora värden i en ökad myndighetssamverkan kring etableringsprocessen för nyanlända i arbetsför ålder. Värdet ligger i: 1. intäkt på organisationsnivå – total resursanvändning minskas, 2. intäkt på individnivå – kortare tid för handläggningsprocessen minskar tiden till arbetsmarknad och egenförsörjning, 3. intäkt på individnivå – effektivare rustad individ minskar tiden till egenförsörjning. Samarbetet mellan myndigheterna på de fyra orterna kommer att fortsätta inom ordinarie verksamhet under 2016. Försöket mottog en europeisk utmärkelse under hösten 2015 som delades ut av European Public Sector Award (ESPA), för samarbeten inom offentlig sektor som syftar till att förbättra samhället. SAMORDNINGSNUMMER TILL ALLA ASYLSÖKANDE Under året utarbetade representanter för Socialstyrelsen, Skatteverket och Migrationsverket en gemensam skrivelse som överlämnades till regeringskansliet i juni. Skrivelsen var en begäran om en översyn av regelverket för användning av samordningsnummer. Detta var ett resultat av det samarbete för en gemensam personbeteckning för asylsökande som påbörjats redan två år tidigare. Regeringen beslutade i oktober 2015 att Skatteverket tillsammans med Migrationsverket och Socialstyrelsen ska utreda förutsättningarna för att låta samtliga asylsökande i Sverige erhålla samordningsnummer. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2016. PROGNOSER OCH MIGRANTPROFILER Aktörer i etableringsprocessen behöver kunskap för att bättre kunna ta emot asylsökande och nyanlända. Idag begränsas möjligheten till utvecklad och tidig planering bland annat av att information kommer sent och i icke sammanhållen form. Migrationsverket har information som kan vara till nytta för myndigheter och aktörer i etablerings- och bosättningsprocessen. Genom anpassad och tillgänglig information skulle förutsättningarna för en god planering kunna stärkas. På grund av det ökade antalet personer som sökt asyl i Sverige under hösten har detta arbete dock prioriterats ned av organisationen. TILLVÄXTVERKET Tillväxtverket och Migrationsverket har under 2015 tagit fram en gemensam handlingsplan till ett samarbete som visar på vikten av tidiga initiativ redan under asyltiden. Myndigheterna avser att initiera och utveckla gemensamma insatser för att underlätta: •• för nyanlända att starta företag snabbare, •• för utländska företagare att etablera sig i Sverige, •• för företag i Sverige att rekrytera kompetens från länder utanför EU, •• matchning mellan företags kompetensbehov och nyanländas kompetens, erfarenhet och intressen, •• integration i samhälle och arbete/försörjning genom socialt företagande. 51/192
Page 1 and 2: FÖRORD Årsredovisning 2015 Migrat
Page 3 and 4: FÖRORD En insats som går till his
Page 5 and 6: ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE
Page 7: INNEHÅLL 8 Tillsyn och kontroll 11
Page 10 and 11: INLEDNING Migrationsverkets nya org
Page 13 and 14: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 41 and 42: jan-15 jan-14 jan-13 ATT BEHÖVA SK
Page 49: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 65: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 68 and 69: ATT KOMMA TILL SVERIGE OCH ATT STAN
Page 82: ATT KOMMA TILL SVERIGE OCH ATT STAN
Page 86 and 87: ATT BLI SVENSK MEDBORGARE FIGUR 98.
Page 89 and 90: INTERNATIONELLT ARBETE 5 Internatio
Page 91 and 92: INTERNATIONELLT ARBETE Under 2015 h
Page 93 and 94: INTERNATIONELLT ARBETE ÖVRIGA EU-F
Page 95 and 96: INTERNATIONELLT ARBETE 5.6 UTLANDSM
Page 97 and 98: INTERNATIONELLT ARBETE 5.6.3 STÖD
Page 99: INTERNATIONELLT ARBETE Även EU-kom
Page 102 and 103:
SERVICE OCH BEMÖTANDE 6.2 KOSTNADS
Page 104 and 105:
SERVICE OCH BEMÖTANDE 6.2.3 SERVIC
Page 107 and 108:
RÄTTSLIG KVALITET 7 Rättslig kval
Page 109 and 110:
RÄTTSLIG KVALITET Resultaten har g
Page 111 and 112:
RÄTTSLIG KVALITET Utredningen visa
Page 113 and 114:
RÄTTSLIG KVALITET verkets medarbet
Page 115 and 116:
RÄTTSLIG KVALITET 7.3.5 PLAN FÖR
Page 117:
RÄTTSLIG KVALITET Resultatet av de
Page 120 and 121:
TILLSYN OCH KONTROLL 8.2 MOTVERKA M
Page 122 and 123:
TILLSYN OCH KONTROLL FIGUR 115. STA
Page 124 and 125:
TILLSYN OCH KONTROLL FIGUR 116. FEL
Page 127 and 128:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 9 Kompetensf
Page 129 and 130:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING i form av ar
Page 131 and 132:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING samhetssitua
Page 135 and 136:
KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 10 Kost
Page 137 and 138:
KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET nien oc
Page 139 and 140:
KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 10.4.2
Page 141 and 142:
KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 100 000
Page 143:
KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET I novem
Page 146 and 147:
EKONOMIN I SAMMANDRAG att hantera d
Page 148 and 149:
EKONOMIN I SAMMANDRAG 11.3 UPPFÖLJ
Page 150 and 151:
VÄSENTLIGA UPPGIFTER Väsentliga u
Page 152 and 153:
BALANSRÄKNING Balansräkning Belop
Page 154 and 155:
Anslagsredovisning REDOVISNING MOT
Page 156 and 157:
ANSLAGSREDOVISNING REDOVISNING MOT
Page 158 and 159:
FINANSIERINGSANALYS Finansieringsan
Page 160 and 161:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Til
Page 162 and 163:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER UPP
Page 164 and 165:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER NOT
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
BILAGOR Bilagor FÖRKLARINGAR TILL
Page 180 and 181:
BILAGA 1. ASYLANSÖKNINGAR 2015 Med
Page 182 and 183:
BILAGA 3. GRUNDER FÖR BEVILJADE F
Page 184 and 185:
BILAGA 5. GRUNDER FÖR REGISTRERING
Page 186 and 187:
BILAGA 7. GRUNDER FÖR BEVILJADE TI
Page 188 and 189:
BILAGA 9. GRUNDER FÖR BEVILJADE F
Page 190 and 191:
BILAGA 11. AVGJORDA MEDBORGARSKAPS
Page 192 and 193:
BILAGOR BILAGA 13. DYGNSKOSTNAD FÖ
Page 194:
BILAGOR www.migrationsverket.se 192
show all

Årsredovisning 2015 Migrationsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?