Årsredovisning 2015 Migrationsverket

RÄTTSLIG KVALITET
Utredningen visade att:
••
kvaliteten på analyserna varierar och att de
används i olika omfattning inom prövningsverksamheten,
••
myndigheten bör ta fram tydligare vägledningar,
••
underlag ska tas fram för när en språkanalys ska
göras.
Av utredningen framkommer dock att det inte finns
något hinder mot att Migrationsverket även i fortsättningen
använder språkanalyser som en del av en
asylutredning – förutsatt att de används på ett enhetligt
och förutsebart sätt och att analyserna håller en
tillräcklig kvalitet.
En av slutsatserna är att Migrationsverket inte bör anlita
företag som gör språkanalyser för att ställa kunskapsfrågor
till de sökande om deras hemland. Kunskapsbedömning
är en del av den allmänna bedömningen av
om den sökandes berättelse är trovärdig och tillförlitlig
och en viktig del av asylutredningen. Därför bör inte
Migrationsverket anlita en privat aktör vars kvalifikationer
på området är okända och slutsatser inte kan
granskas.
Under hösten 2015 analyserade Migrationsverket
utredningen och genomförde en rad åtgärder som gav
förutsättningar att göra bättre hemvistutredningar och
kommer att ge språkanalyserna ett högre bevisvärde i
prövningen.
En ny upphandling av språkanalyser med högre kvalitetskrav
har påbörjats. I avvaktan på att upphandlingen
är genomförd har Migrationsverket slutit avtal till februari
2016 med nuvarande leverantör om språkanalyser.
Kunskapskontroller kan emellertid inte göras inom
ramen för upphandlingen. Detta ställer högre krav på
prövningsverksamheten vid id- och hemvistutredning
i ärenden där det är oklart vilket land den sökande
kommer ifrån. Ett nytt handläggningsstöd har tagits
fram med allmänt stöd för hemvistutredningar och en
ny metod för utredning och bedömning av identitet
och hemvist håller på att arbetas fram. En översyn av
de dokument som styr användningen av språkanalyser
genomförs. För att ge verksamheten stöd kommer en
samordnare för språkanalyser utses på myndigheten.
Samordnaren ska även ha som uppgift att tillsammans
med myndighetens center för landinformation (Lifos)
identifiera god forskning på området.
7.3 LIKVÄRDIG BEHANDLING
7.3.1 ARBETET MED FRÅGOR RÖRANDE SEXUELL
LÄGGNING OCH KÖNSIDENTITET
Migrationsverket har under 2015 tagit fram ett nytt
rättsligt ställningstagande på hbtq-området. Ställningstagandet
ersätter det tidigare styrdokumentet
på området från september 2011. Bakgrunden till det
nya ställningstagandet är bland annat nya domar från
EU-domstolen och migrationsöverdomstolen samt
nya riktlinjer från UNHCR. EU-domstolen har uttalat att
det inte är tillåtet att vänta sig att en asylsökande ska
hemlighålla sin sexuella läggning och att personer som
tillhör en samhällsgrupp med samma sexuella läggning
inte får tvingas att avsvära sig den. Även UNHCR anger
i sina nya riktlinjer att det inte är godtagbart att neka
personer flyktingstatus med hänvisning till att de skulle
kunna dölja sin sexuella läggning. Jämfört med tidigare
omfattar ställningstagandet också två nya skyddsskäl:
könsöverskridande identitet och könsuttryck.
Ställningstagandet ger Migrationsverket mer vägledning
vid utredning och bedömning av om den sökande
tillhör någon av de grupper som ställningstagandet
gäller. Det inleds med en beskrivning av de fem steg
som bör göras i en bedömning. Vid en prövning ska
Migrationsverket noggrant pröva vilka risker de sökande
kan komma att utsättas för om de återvänder till
hemlandet utifrån deras personliga omständigheter.
Denna bedömning kan då inte grundas på förväntningar
om att de ska leva på ett visst sätt för att undvika
risker.
Migrationsverket har under 2015 arbetat med att ta
fram en ny standard, dels genom att se över nuvarande
utbildning och utveckla vidareutbildning för myndighetens
hbt-specialister, dels genom att se över uppdraget
som hbt-specialist. Syftet är att göra det möjligt för
asylprövningen att genom hela processen identifiera
och handlägga ärenden rättssäkert och effektivt när
hbtq-skäl finns med. Önskade effekter är en ökad
rättssäkerhet genom fokus på rätt frågor. Vi vill också
öka kvaliteten i utredningarna och besluten gällande
hbtq-ärenden och öka effektiviteten genom att ge
personalen kunskap att tidigt identifiera ärenden där
hbtq-skäl åberopas. Målet är att öka kompetensen och
kvaliteten i handläggningen av hbtq-ärenden genom
ett kontinuerligt lärande och coaching.
110/192