Årsredovisning 2015 Migrationsverket

Recommendations

Info

INTERNATIONELLT ARBETE ORDLISTA/FÖRKORTADE BEGREPP INOM INTERNATIONELL VERKSAMHET AMIF Asyl- migrations- och integrationsfonden COI Country of Origin Information CEAS Det gemensamma europeiska asylsystemet EASO Europeiska stödkontoret för asylfrågor ETC Training Curriculum EASO Europeiska stödkontoret för asylfrågor EU Europeiska Unionen eu-LISA EU:s byrå för den operativa förvaltningen av storskaliga IT-system EURODAC European Dactyloscopy (fingeravtrycksdatabas) Frontex Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens yttre gränser GDISC General Directors Immigration Service Conference – i texten kallat Nätverket för de europeiska migrationsmyndigheternas generaldirektörer GAMM Den globala ansatsen för migration och rörlighet PGU Politiken för global utveckling UNHCR United Nations High Commissioner for Refugees – I texten kallat FN:s flyktingorgan VIS Visa Information System 5.2 DEN MIGRATIONSPOLITISKA UTVECK- LINGEN OCH EU-SAMARBETET En markant ökning av antalet människor som ansöker om asyl i EU under 2015 har satt delar av EU-samarbetet på prov. Bland annat har Dublinförordningen, Schengenförordningen och det europeiska gemensamma asylsystemet (CEAS) inte fungerat som tänkt. De migrationspolitiska förhandlingarna har fokuserat på hur krisen ska hanteras, på bristande solidaritet och på ansvarsfördelning mellan medlemsländerna. Migrationsverket har, främst genom sin EU-samordning och sina migrationssambandsmän, följt utvecklingen på nära håll för att säkerställa att myndigheten har relevant information om krisen. Detta för att inhämta information och för att kunna genomföra de politiska beslut som tas på EU-nivå. EU:s svar på den uppkomna migrationskrisen har under året handlat om de åtgärder som kommissionen presenterat i den europeiska migrationsagendan. DEN EUROPEISKA MIGRATIONSAGENDAN Den europeiska migrationsagendan innehåller förslag om en övergripande strategi för hantering av flyktingkrisen. Kommissionens ambition med migrationsagendan är att ta ett helhetsgrepp om migrationsfrågorna. Agendan innehåller bland annat följande åtgärder som på kort och lång sikt syftar till att bättre hantera migrationen i och till EU: Hotspots Bland annat EASO och Frontex sätter upp ansökningscenter, så kallade hotspots, i utkanten av EU för att avlasta ansträngda medlemsländer och snabbt identifiera, registrera och ta fingeravtryck på asylsökande. Personer som ansöker om asyl vid dessa hotspots ska antingen prövas i landet de befinner sig i eller omplaceras till annat EU-land. De som saknar skyddsskäl ska förberedas för återvändande med hjälp av Frontex. Återvändande EU-kommissionen har antagit en handlingsplan för återvändande. Fokus ligger på åtgärder för en effektivare implementering av EU:s återvändandedirektiv, förbättrat samarbete med tredjeländer gällande återtagandeavtal samt en förstärkt roll för Frontex i återvändandesamordning. Ytterligare förslag och åtgärder Stöd till medlemsländer där situationen är som mest ansträngd, fördjupat samarbete med tredjeland, utökade möjligheter till nödfinansiering och upprättande av en lista med säkra ursprungsländer. 5.2.1 OMPLACERING AV ASYLSÖKANDE Som en del av migrationsagendans åtgärder ingår ett omplaceringsförslag där asylsökande från Grekland, Italien och eventuellt andra medlemsländer ska överföras till andra EU-länder med hjälp av EASO. Syftet med åtgärden är att uppnå en jämnare ansvarsfördelning i mottagandet av asylsökande mellan EU:s medlemsländer. 89/192
INTERNATIONELLT ARBETE Under 2015 har 39 asylsökande omplacerats till Sverige från Italien. Genom en pilot har myndigheten deltagit med en migrationssambandsman placerad på den italienska migrationsmyndigheten. Stödet på plats har visat sig vara en framgångsfaktor i de överföringar som har gjorts. Myndighetens bedömning är att om omplaceringen inom EU ska fungera krävs det personal på plats för att tillhandahålla stöd och korrekt information mellan myndigheter och till asylsökande. I december la kommissionen fram ett förslag som kommer att innebära att Sverige ges ett års anstånd av sitt åtagande att ta emot omplacerade. Går förslaget inte igenom har myndigheten sedan november en fastställd standard för hur omplaceringen ska ske. Regeringen har under hösten lämnat in en begäran till kommissionen om att omplacera asylsökande från Sverige till övriga medlemsländer i EU. Ordföranden för EU-kommissionen har stöttat Sverige i denna begäran och kommissionen väntas lägga fram ett förslag till beslut under 2016. 5.2.2 HOTSPOTS En åtgärd inom migrationsagendan handlar om skapandet av så kallade hotspots vid EU:s yttre gränser. Migrationsverket har deltagit inom EASO:s hotspotinsatser både i Italien och i Grekland. Eftersom det varit svårt att motivera migranter att registrera sig i hotspots har syftet utökats till att ge relevant information till migranter. Verkets engagemang har stärkt utsikten till omplacering eller återvändande i Italien och Grekland. Myndigheten har bidragit i pilotinsatser och genom att skicka personal till Italien och Grekland för deltagande i hotspot-arbetet. 5.2.3 ÅTERVÄNDANDEARBETE Migrationsverket har under året följt den europeiska utvecklingen i återvändandefrågor och löpande bidragit till framtagandet av handlingsplanen för återvändande. Vidare är Migrationsverket engagerat i det internationella samarbetsprojektet EURLO. Det syftar till att förbättra det europeiska samarbetet vad gäller återvändande genom att till större del än idag använda befintliga eller nya sambandsmän. Projektet har under 2015 bland annat förberett placeringen av en svensk sambandsman som under 2016 ska arbeta i Rabat i Marocko. 5.2.4 VIDAREBOSÄTTNING Det finns ett stort behov av lagliga vägar in i EU för människor på flykt och en av dessa är vidarebosättning. Historiskt sett har endast ett fåtal EU-medlemsländer varit engagerade men i och med den humanitära krisen är det allt viktigare att bygga bra vidarebosättningsprogram inom medlemsländerna. AMIF-PROEJKET EU-FRANK: Projektägare är Sverige genom Migrationsverket. Projektet sker i nära samarbete med United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR), EASO och andra relevanta organisationer samt Nederländerna, Belgien, Italien, Tjeckien och Ungern. Projektet pågår till år 2020. Aktiviteterna i projektet finaniserades av Migrationsverket år 2015. PROJEKT MED DELFINANISERING FRÅN BELGISKA AMIF EURLO: Projektägare är den belgiska migrationsmyndigheten Service Public Fédéral Intérieur. Sverige är genom Migrationsverket projektpartner tillsammans med Österrike, Estland, Grekland, Ungern, Luxembourg, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Schweiz och Storbritannien. Projektet pågår till år 2022. EASO EASO är en EU-byrå med uppdrag att bidra till genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet, stödja praktiskt samarbete i asylfrågor och koordinera samt stödja gemensamma insatser för att underlätta för de medlemsländer vars asyl- och mottagningssystem är under särskild belastning. För att bistå medlemsländerna i arbetet med det gemensamma asylsystemet erbjuder EASO bland annat utbildningar och gemensam landinformation. För att genomföra stödinsatserna har EASO upprättat en reserv av experter, Asylum Intervention Pool, som kan utplaceras i den medlemsstat som är i behov av stöd. Migrationsverket innehar en plats i EASO:s styrelse och utgör svensk kontaktpunkt för EASO. EASO har under 2015 fått en större roll med anledning av beslut kopplade till migrationsagendan, däribland förslaget och beslutet om omplaceringen av asylsökande. Migrationsverket har under året startat projektet EU-Frank som är ett projekt som tydligt kan kopplas till migrationsagendan syfte att öka vidarebosättningen till EU:s medlemsländer. För att EU-Frank ska leda till att EU:s medlemsländer engagerar sig i eller ökar sin vidarebosättning ska stöd för hela vidarebosättningsprocessen utvecklas. Resultaten av EU-Frank kommer att omhändertas av EASO. 5.2.5 EASO–EUROPEISKA STÖDKONTORET FÖR ASYLFRÅGOR En viktig del i Migrationsverkets EU-arbete koncentreras kring EASO. Under året har det blivit allt svårare för 90/192
Page 1 and 2:
FÖRORD Årsredovisning 2015 Migrat
Page 3 and 4:
FÖRORD En insats som går till his
Page 5 and 6:
ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE
Page 7:
INNEHÅLL 8 Tillsyn och kontroll 11
Page 10 and 11:
INLEDNING Migrationsverkets nya org
Page 13 and 14:
ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 41 and 42: jan-15 jan-14 jan-13 ATT BEHÖVA SK
Page 65: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 68 and 69: ATT KOMMA TILL SVERIGE OCH ATT STAN
Page 82: ATT KOMMA TILL SVERIGE OCH ATT STAN
Page 86 and 87: ATT BLI SVENSK MEDBORGARE FIGUR 98.
Page 89: INTERNATIONELLT ARBETE 5 Internatio
Page 93 and 94: INTERNATIONELLT ARBETE ÖVRIGA EU-F
Page 95 and 96: INTERNATIONELLT ARBETE 5.6 UTLANDSM
Page 97 and 98: INTERNATIONELLT ARBETE 5.6.3 STÖD
Page 99: INTERNATIONELLT ARBETE Även EU-kom
Page 102 and 103: SERVICE OCH BEMÖTANDE 6.2 KOSTNADS
Page 104 and 105: SERVICE OCH BEMÖTANDE 6.2.3 SERVIC
Page 107 and 108: RÄTTSLIG KVALITET 7 Rättslig kval
Page 109 and 110: RÄTTSLIG KVALITET Resultaten har g
Page 111 and 112: RÄTTSLIG KVALITET Utredningen visa
Page 113 and 114: RÄTTSLIG KVALITET verkets medarbet
Page 115 and 116: RÄTTSLIG KVALITET 7.3.5 PLAN FÖR
Page 117: RÄTTSLIG KVALITET Resultatet av de
Page 120 and 121: TILLSYN OCH KONTROLL 8.2 MOTVERKA M
Page 122 and 123: TILLSYN OCH KONTROLL FIGUR 115. STA
Page 124 and 125: TILLSYN OCH KONTROLL FIGUR 116. FEL
Page 127 and 128: KOMPETENSFÖRSÖRJNING 9 Kompetensf
Page 129 and 130: KOMPETENSFÖRSÖRJNING i form av ar
Page 131 and 132: KOMPETENSFÖRSÖRJNING samhetssitua
Page 135 and 136: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 10 Kost
Page 137 and 138: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET nien oc
Page 139 and 140: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 10.4.2
Page 141 and 142:
KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 100 000
Page 143:
KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET I novem
Page 146 and 147:
EKONOMIN I SAMMANDRAG att hantera d
Page 148 and 149:
EKONOMIN I SAMMANDRAG 11.3 UPPFÖLJ
Page 150 and 151:
VÄSENTLIGA UPPGIFTER Väsentliga u
Page 152 and 153:
BALANSRÄKNING Balansräkning Belop
Page 154 and 155:
Anslagsredovisning REDOVISNING MOT
Page 156 and 157:
ANSLAGSREDOVISNING REDOVISNING MOT
Page 158 and 159:
FINANSIERINGSANALYS Finansieringsan
Page 160 and 161:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Til
Page 162 and 163:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER UPP
Page 164 and 165:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER NOT
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
BILAGOR Bilagor FÖRKLARINGAR TILL
Page 180 and 181:
BILAGA 1. ASYLANSÖKNINGAR 2015 Med
Page 182 and 183:
BILAGA 3. GRUNDER FÖR BEVILJADE F
Page 184 and 185:
BILAGA 5. GRUNDER FÖR REGISTRERING
Page 186 and 187:
BILAGA 7. GRUNDER FÖR BEVILJADE TI
Page 188 and 189:
BILAGA 9. GRUNDER FÖR BEVILJADE F
Page 190 and 191:
BILAGA 11. AVGJORDA MEDBORGARSKAPS
Page 192 and 193:
BILAGOR BILAGA 13. DYGNSKOSTNAD FÖ
Page 194:
BILAGOR www.migrationsverket.se 192
show all

Årsredovisning 2015 Migrationsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?