Årsredovisning 2015 Migrationsverket

KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET
Genom att VIS-systemet har lett till fler kända identiteter
och en större andel Dublinärenden har kostnader
i mottagninssystemet motsvarande cirka 35 miljoner
kronor undvikits under 2015.
I projekt CIP (Collaborative Interview Project) har
Migrationsverket under året bjudit in delegationer
från Armenien och Kirgizstan. Syftet var att bekräfta
medborgarskap och identitet hos individer i ärenden
med beslut om återvändande, som inte har tillräckliga
id-handlingar för att få en resehandling utfärdad.
Besöken resulterade i ett ökat antal accepterade resehandlingar
och snabbare avslutade ärenden. Detta har
genererat undvikna kostnader i mottagningssystemet
om cirka sex miljoner kronor.
Digitaliseringen av Migrationsverkets arkiv (e-arkiv) har
lett till minskade materialkostnader om cirka 390 000
kronor under 2015. Beloppet baseras på att cirka 50 000
ärenden har digitaliserats istället för att arkiveras med
dossieromslag och papper. Den nya hanteringen har
inneburit minskat administrativt arbete motsvarande
cirka 6,3 miljoner kronor.
Migrationsverket har under samma period sparat kostnader
genom digitalisering av utbildnings- och instruktionsmaterial
samt utvecklingen av kompetensportalen
Kompassen om cirka 4,5 miljoner kronor i sparade konsult-,
rese- och logikostnader för verkets medarbetare.
Denna insats har även inneburit individuella tidsbesparingar
motsvarande 7,5 miljoner kronor. Kompassen
beskrivs utförligare i kapitlet Kompetensförsörjning.
Migrationsverket har under året även effektiviserat
systemet som används för bokning av asylutredningar
vilket lett till tidseffektiviseringar motsvarande
480 000 kronor.
De ekonomiska nyttorna från arbetet med digitala
webbtjänster och standardiserat ärendeflöde för tillståndsärenden
(BBM100) har på grund av avarbetning
av gamla ärenden och det stora antalet asylsökande
under året inte lett till någon större ekonomisk nytta
2015. Genom den digitala hanteringen av ärenden har
dock kostnaden för post och transport minskat med
cirka 100 000 kronor i förhållande till tidigare år.
Sammantaget uppgår de ekonomiska nyttorna för
2015 till cirka fem miljoner kronor i sparat anslag och
cirka 55 miljoner kronor i undvikna kostnader.
10.7.1 SAMMANFATTNING AV UTVECKLINGS-
KOSTNADER MED IT-INSLAG
Migrationsverkets utvecklingskostnader med IT-inslag
i genomförandefas uppgick till 73 miljoner kronor. Av
dessa utgjorde 70 procent aktiverbara investeringar.
Kostnader för förstudier har belastat ordinarie anslagsbudget
på avdelningsnivå och kan därför inte redovisas.
År 2016 kommer förstudier att följas upp i
Migrationsverkets nya aktivitetsrapporteringssystem.
FIGUR 136. MIGRATIONSVERKETS UTVECKLINGSKOSTNADER
MED IT-INSLAG, KRONOR
2013 2014 2015
Utvecklingskostnader 39 963 093 82 788 641 73 219 419
I figur 137 redovisas utvecklingskostnaderna fördelade
per process. Av totala kostnader utgör satsningar på
tillståndsprocesserna (Att komma till Sverige och att
stanna i Sverige) 54 procent.
FIGUR 137. UTVECKLINGSINSATSER 2015 MED IT-INSLAG,
KRONOR
Process
Genomförandeprojekt
Att behöva skydd och att återvända 16 684 876
Att komma till Sverige och att stanna
i Sverige
40 210 946
Service och bemötande 2 047 557
Internt stöd administration 13 228 762
Internt stöd kompetensutveckling 201 272
Internt stöd statistik 203 991
Internt stöd arbetsmiljö 642 016
Totalt 73 219 419
10.8 ANVÄNDNING AV FONDMEDEL
Någon utlysning av medel från det nationella programmet
för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)
och inre säkerhetsfonden (ISF) har inte ägt rum under
året och därför har Migrationsverket inte haft möjlighet
att söka nationella medel från dessa fonder. Ett grundligt
arbete har dock gjorts för att förbereda verksamheten
inför kommande utlysningar av nationella EU-medel och
fyra ansökningar lämnas in i början av 2016.
Migrationsverket har deltagit som part i ansökningar
om medel från Vinnova. Som ett resultat ingår verket
som projektpartner i två projekt som drivs av Göteborgs
universitet respektive Mittuniversitetet.
141/192