Årsredovisning 2015 Migrationsverket

ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄNDA
särskilt inrättad sektion som bland annat ansvarar för
dessa frågor.
UTÖKAT SAMARBETE MED SÄKERHETSPOLISEN,
POLISMYNDIGHETEN OCH ÅKLAGARMYNDIGHETEN
Ett nära samarbete mellan Migrationsverket och Säpo
är en viktig del i arbetet mot terrorism och säkerhetshot.
Samarbetet med Säpo har under året fördjupats.
Därför undertecknade Migrationsverket och Säpo
särskilda överenskommelser i juli 2015.
Migrationsverket och Säpo har under året förbättrat
möjligheterna att hjälpa polisen att hitta säkerhetshot
i enskilda ärenden. Detta genom beslut om en ny
standard för föredragningar och informationsutbyte.
En viktig del i det arbetet är etableringen av särskilda
kontaktpersoner (SPOC; Single Point of Contact) i varje
av verkets sex regioner, med särskilt ansvar för den
regionala samverkan med Säpo.
Säpo ska hjälpa Migrationsverket att förstå vid vilken
typ av omständigheter som polisen ska kontaktas. I
flera ärenden leder samrådet till ett formellt remissförfarande.
Under året remitterades 461 ärenden om
uppehållstillstånd till Säpo. I 29 ärenden hade Säpo
invändningar mot uppehållstillstånd av skäl som rör
rikets säkerhet eller som annars har betydelse för
allmän säkerhet. Under 2015 ökade antalet remitterade
ärenden. Efter remiss hade Säpo även invändningar i 26
medborgarskapsärenden och 11 vidarebosättningsärenden.
Migrationsverket har ett särskilt uppdrag att anmäla till
polis eller åklagare om det framkommer misstankar om
folkrättsbrott i ett ärende. Under året har Migrationsverket,
Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten
fördjupat samarbetet med att i samband med främst
asylprocessen anmäla, utreda och lagföra folkrättsbrott
samt att utreda och fatta beslut om uteslutande från
skyddsstatus (exklusion).
ANMÄLNINGAR OM FOLKRÄTTSBROTT
Migrationsverket har under året gjort 18 anmälningar
om misstänkta folkrättsbrott (folkmord, brott mot
mänskligheten och krigsförbrytelser) till krigsbrottskommissionen.
ÄRENDEN DÄR DEN SÖKANDE UTESLUTITS FRÅN ATT VARA FLYK-
TING ELLER ANNAN SKYDDSBEHÖVANDE (EXKLUSION)
Sedan april månad 2015 används en särskild registreringskod
för att kunna mäta antalet ärenden där den
sökande visserligen har ansetts ha ett skyddsbehov,
men det funnits synnerlig anledning att anta att han
eller hon har gjort sig skyldig till folkrättsbrott eller
andra grova brott eller utgör ett hot mot rikets säkerhet.
Under perioden april till december exkluderades
21 asylsökande.
ÖVRIGA AKTIVITETER
Mellan perioden den 1 april och den 30 september 2015
har samtliga asylprövningsenheter haft uppdrag att
genomföra utbildningar om uteslutande. Det bygger
på ett nytt avsnitt om uteslutande i Migrationsverkets
handläggningsstöd. Syftet är att öka kunskapen om
uteslutande bland handläggande personal och därmed
bidra till en mer rättsäker prövning av asylärenden.
Utbildningar inom ramen för det Europeiska stödkontoret
för asylfrågor (EASO Training Curriculum) har
fortsatt under året. Flera utbildningstillfällen i utbildningen
”Exclusion” har gjorts under året för att stärka
kompetensen.
2.16 RESULTAT FRÅN SYSTEMANALYSEN 2014
I systemanalysrapporten som Migrationsverket lämnade
till regeringen 2014 delades utvecklingen och
förändringen av asylsystemet upp i tre samverkande
delar. Den första handlade om en övergripande mer
strukturell del om styrmodellen för departementen i
förhållande till myndigheternas styrning och uppföljning
av migrantprocessen i sin helhet. Ytterligare en
del beskrev enskilda utvecklingsinsatser inom myndigheten
och av departementet – exempelvis översynen
av möjligheten till statligt ägda asylboenden.
Utifrån systemanalysrapporten har Migrationsverket
bildat en funktion för systeminriktade process- och
verksamhetsanalyser i syfte att förbättra nuvarande
processer och mäta effekterna av detta ur ett helhetsperspektiv.
Verket utvecklar på så sätt ett systematiskt
förbättringsarbete. En särskild funktion – förbättringslabb
– har inrättats dit frågor som gäller nationell
standard kan ställas. I förbättringslabbet görs en analys
av frågeställningen utifrån en helhetssyn på processerna
och ett genomarbetat förbättringsförslag tas fram.
Analyserna bygger till stora delar på de erfarenheter
och den metodik som utvecklades vid uppdraget i
regleringsbrevet 2014 att genomföra en systemanalys.
Syftet är att det ska leda till ett mera systematiskt sätt
att mäta och värdera processernas förmåga. Utgångspunkten
för arbetet är också metodiken och erfarenheterna
från systemanalysuppdraget.
Den sista och tredje delen handlade om en långsiktigt
och strukturell förändring av asylsystemet i sin helhet
med utgångpunkt i försöksverksamheter. Syftet med
64/192