Årsredovisning 2015 Migrationsverket

Recommendations

Info

INTERNATIONELLT ARBETE Migrationsverkets fondförvaltning har haft vissa svårigheter att tolka regelverket. Ett kvalitetssäkringsarbete har dock gett resultat. Arbetet har fokuserat på granskning och uppföljning samt förbättrade strukturer för samverkan mellan ansvarig, attesterande och reviderande myndighet Ekonomistyrningsverket (ESV). ESV granskade programår 2012 i en rapport till EU i mars 2015. De fann inga skillnader i stödberättigade kostnader mellan Migrationsverkets och ESV:s granskningsresultat. Under 2015 har EU-kommissionen lämnat avslutande rapporter om stängning av programår och beräkning av slutlig betalning, inklusive korrigeringar för programåren 2008–2012. EU-kommissionens slutliga korrigeringar innebär att Sverige har fått över 6 miljoner euro mindre i EU-medel än beräknat utifrån slutrapporteringarna till EU. Med hänsyn tagen till EU-kommissionens korrigeringar har den totala nyttjandegraden 2008–2012 varit 57 procent för ERF III och 60 procent för RF. KORRIGERINGAR – EU-KOMMISSIONENS GRANSKNING Efter Ekonomistyrningsverkets rekommendationer och attesterande myndighets intyg om uppgifternas korrekthet beslutar EU om eventuella korrigeringar (återkrav). Tabell ”Korrigeringar” visar de slutliga korrigeringar som EU-kommissionen beslutat om för respektive fond och programår. FIGUR 103. KORRIGERINGAR Fond Stängning programår Belopp (EUR) Andel av slututbetalning Flyktingfonden 26 2008 829 628,62 25% Återvändandefonden 2008 55 582,14 8,4 % Flyktingfonden 28 2009 897 520,33 25% Återvändandefonden 2009 52 103,54 6,68 % Flyktingfonden 30 2010 1 864 954,41 25% Återvändandefonden 2010 22 508,03 10 % Flyktingfonden 32 2011 2 000 111,28 * 25% Återvändandefonden 2011 0 Flyktingfonden 33 2012 577 556,35 ** Återvändandefonden 2012 0 * 659 124,13 EUR avser ett struket projekt samt ett projekt med sänkt medfinansiering ** avser ett struket projekt samt ett projekt med sänkt medfinansiering 5.7.2 EU-KOMMISSIONEN PÅ BESÖK I SVERIGE Den 23–25 mars genomförde EU-kommissionen en så kallad monitoring mission av programår 2013. De besökte åtta projekt som medfinansierats av Europeiska flyktingfonden. Syftet var att ta del av pågående projektverksamhet och ställa frågor kring genomförandet. EU-kommissionen följde även upp hur projektens kontakt med ansvarig myndighet hade varit. Resultatet visade bland annat att två av projekten ansågs vara felaktigt finansierade. Det ena projektet ansågs gynna fel målgrupp och var därför inte berättigad till stöd från ERF. För det andra projektet sänktes medfinansieringsgraden eftersom projektet inte ansågs vara särskilt prioriterat för rätt till den högre graden av medfinansiering. Det innebär att EU-finansieringen sänks med totalt 420 000 euro. Resultatet av granskingsbesöket gav ekonomiska konsekvenser även i kommissionens slutreglering av programår 2011 och 2012 eftersom motsvarande fel fanns för projektet i dessa programår. Se faktaruta Korrigeringar – EU-Kommissionens granskning. 5.7.3 UTVÄRDERING PROGRAMÅR 2011–2013 Utvärderingar av SOLID-fonderna ERF och RF har utförts under 2015 för programåren 2011–2013. Utvärderingen består av tre delar. En av delarna har utförts av en extern utvärderare och övriga två kompletterats med uppgifter från Migrationsverket. Utvärderingen har granskat de 60 projekt för ERF och 10 projekt för RF som beviljats stöd under perioden. Totalt har drygt 250 miljoner kronor betalats ut till projekten för de tre programåren. Den externa utvärderaren anser att projekten påverkats av det stora antalet flyktingar som kommit till Sverige under perioden. Utvärderarna menar att det finns ett stort värde i de metodutvecklande, kvalitetshöjande och kunskapshöjande insatser som genomförts. Vidare skriver utvärderaren att finansiering från flyktingfonden och återvändandefonden ställer stora krav på kapacitet och kompetens. Projektägarna menar att det har varit mer resurskrävande administrativt att medfinansieras med medel från ERF och RF jämfört med finansiering från andra jämförbara finansieringskällor. Utvärderarna föreslår att om möjligt lätta på kraven som riktas till projektägarna och att lyfta frågan om regelförenkling. Om det inte går så behövs istället ännu mer fokus på att stötta projektägarna. 97/192
INTERNATIONELLT ARBETE Även EU-kommissionen har tagit fasta på behovet av förenklingar vid utformandet av förordningarna för AMIF. Funktionen för fonderna har under 2015 genomgått en omorganisation, som syftar till ett arbetssätt med en större dialog med projektägarna. 5.7.4 MIGRATIONSVERKET – UTSEDD ANSVARIG MYNDIGHET FÖR AMIF Programperioden för AMIF – Europeiska asyl-, migrations- och integrationsfonden är 2014–2020. Programmet har redan på EU-nivå varit försenat, förordningar har fastställts sent, det elektroniska systemet för datautbyte brottas med tekniska problem och ingen medlemsstats nationella program godkändes före mars 2015. Regeringen gav i september 2013 Migrationsverket i uppdrag att ansvara för förvaltningen av AMIF. Dock behövdes ett antal formella krav uppfyllas för att den första utlysningen av AMIF-medel skulle kunna ske. Ett av villkoren för att kunna lysa ut medel var att det nationella programmet för Sverige skulle vara antaget av EU-kommissionen. Bland målen finns att programmet ska säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik genom att främja integration och etablering i Sverige. Programmet ska även bidra till EU:s migrationspolitiska mål genom en effektiv och rättssäker hantering av fondmedel. Det nationella programmet för Sverige antogs av EU kommissionen den 6 augusti 2015. Ett annat villkor var att Ekonomistyrningsverket skulle göra en bedömning till regeringen om Migrationsverket uppfyller kriterierna att vara ansvarig myndighet. ESV anser att det kvalitetsarbete som funktionen för fonderna genomfört under SOLID-perioden även ska genomsyra arbetet med rutiner och hanteringsföreskrifter för AMIF. Dessutom ska ett IT-baserat ärendehanteringssystem utvecklas i tid för att stödja verksamheten. Migrationsverket och Svenska ESF-rådet har under året tecknat avtal om samarbete när det gäller det IT-system som ESF-rådet utvecklat för sin ärendehantering av Socialfonden. Utifrån Migrationsverkets krav har ett anpassningsarbete av systemet påbörjats under hösten 2015. Systemet beräknas vara i fas i slutet av 2016 och tills vidare kan Migrationsverket använda en vidareutvecklad version av sitt gamla IT-system för fondförvaltning. I oktober 2015 blev Migrationsverket formellt utsett av regeringen till ansvarig myndighet för AMIF. Den 17 december höll funktionen för fonderna ett öppet informationsmöte inför den första utlysningen av AMIF-medel. Vid mötet samlades 180 deltagare representerande 90 potentiella projektägare. Den första utlysningsperioden kommer att äga rum i början av 2016. Inga pengar från AMIF har alltså betalats ut under 2015. Förseningarna för AMIF innebär att Sverige riskerar att gå miste om 30 miljoner euro av de cirka 150 miljoner euro som EU-kommissionen tilldelat Sverige för 2014–2020. Förseningarna har också lett till att Migrationsverket använt enbart 23 procent under 2015 av det anslag från regeringen där AMIF-medel ingår (anslag 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar). 5.7.5 PARTNERSKAP FÖR AMIF Enligt AMIF:s förordningar ska ett partnerskap inrättas i varje medlemsstat för att hjälpa de nationella programmen. Partnerskapet för AMIF i Sverige kommer att bestå av två nivåer: en övervakningskommitté och en expertgrupp. Regeringen fattade i april 2015 beslut om övervakningskommittén för Sverige där 12 offentliga organ och frivilligorganisationer, inklusive Migrationsverket, har utsetts att ingå under ordförandeskap av justitiedepartementet. Kommittén har ett särskilt uppdrag att bidra till programmets genomförande. För att bedöma ansökningar har en expertgrupp inrättats med sakkunniga från relevanta områden. Expertgruppen har en rådgivande roll och ska bedöma ansökningarna utifrån uppsatta urvalskriterier. Chefen för funktionen för fonderna fattar beslut om medfinansiering, bland annat utifrån expertgruppens utlåtande. ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉ FÖR AMIF De 12 medlemmarna i övervakningskommittén är Justitiedepartementet (ordförande), Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Svenska ESF-rådet, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Skolverket, Länsstyrelserna (Länsråd Jönköping och Västerbotten representerar), Sveriges Kommuner och Landsting, DELMI, Röda Korset och UNHCR. 98/192
Page 1 and 2:
FÖRORD Årsredovisning 2015 Migrat
Page 3 and 4:
FÖRORD En insats som går till his
Page 5 and 6:
ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE
Page 7:
INNEHÅLL 8 Tillsyn och kontroll 11
Page 10 and 11:
INLEDNING Migrationsverkets nya org
Page 13 and 14:
ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
jan-15 jan-14 jan-13 ATT BEHÖVA SK
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 65: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 68 and 69: ATT KOMMA TILL SVERIGE OCH ATT STAN
Page 82: ATT KOMMA TILL SVERIGE OCH ATT STAN
Page 86 and 87: ATT BLI SVENSK MEDBORGARE FIGUR 98.
Page 89 and 90: INTERNATIONELLT ARBETE 5 Internatio
Page 91 and 92: INTERNATIONELLT ARBETE Under 2015 h
Page 93 and 94: INTERNATIONELLT ARBETE ÖVRIGA EU-F
Page 95 and 96: INTERNATIONELLT ARBETE 5.6 UTLANDSM
Page 97: INTERNATIONELLT ARBETE 5.6.3 STÖD
Page 102 and 103: SERVICE OCH BEMÖTANDE 6.2 KOSTNADS
Page 104 and 105: SERVICE OCH BEMÖTANDE 6.2.3 SERVIC
Page 107 and 108: RÄTTSLIG KVALITET 7 Rättslig kval
Page 109 and 110: RÄTTSLIG KVALITET Resultaten har g
Page 111 and 112: RÄTTSLIG KVALITET Utredningen visa
Page 113 and 114: RÄTTSLIG KVALITET verkets medarbet
Page 115 and 116: RÄTTSLIG KVALITET 7.3.5 PLAN FÖR
Page 117: RÄTTSLIG KVALITET Resultatet av de
Page 120 and 121: TILLSYN OCH KONTROLL 8.2 MOTVERKA M
Page 122 and 123: TILLSYN OCH KONTROLL FIGUR 115. STA
Page 124 and 125: TILLSYN OCH KONTROLL FIGUR 116. FEL
Page 127 and 128: KOMPETENSFÖRSÖRJNING 9 Kompetensf
Page 129 and 130: KOMPETENSFÖRSÖRJNING i form av ar
Page 131 and 132: KOMPETENSFÖRSÖRJNING samhetssitua
Page 135 and 136: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 10 Kost
Page 137 and 138: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET nien oc
Page 139 and 140: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 10.4.2
Page 141 and 142: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 100 000
Page 143: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET I novem
Page 146 and 147: EKONOMIN I SAMMANDRAG att hantera d
Page 148 and 149:
EKONOMIN I SAMMANDRAG 11.3 UPPFÖLJ
Page 150 and 151:
VÄSENTLIGA UPPGIFTER Väsentliga u
Page 152 and 153:
BALANSRÄKNING Balansräkning Belop
Page 154 and 155:
Anslagsredovisning REDOVISNING MOT
Page 156 and 157:
ANSLAGSREDOVISNING REDOVISNING MOT
Page 158 and 159:
FINANSIERINGSANALYS Finansieringsan
Page 160 and 161:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Til
Page 162 and 163:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER UPP
Page 164 and 165:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER NOT
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
BILAGOR Bilagor FÖRKLARINGAR TILL
Page 180 and 181:
BILAGA 1. ASYLANSÖKNINGAR 2015 Med
Page 182 and 183:
BILAGA 3. GRUNDER FÖR BEVILJADE F
Page 184 and 185:
BILAGA 5. GRUNDER FÖR REGISTRERING
Page 186 and 187:
BILAGA 7. GRUNDER FÖR BEVILJADE TI
Page 188 and 189:
BILAGA 9. GRUNDER FÖR BEVILJADE F
Page 190 and 191:
BILAGA 11. AVGJORDA MEDBORGARSKAPS
Page 192 and 193:
BILAGOR BILAGA 13. DYGNSKOSTNAD FÖ
Page 194:
BILAGOR www.migrationsverket.se 192
show all

Årsredovisning 2015 Migrationsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?