Årsredovisning 2015 Migrationsverket

Recommendations

Info

RÄTTSLIG KVALITET Under 2015 planerade Migrationsverket att göra en kvalitetsuppföljning av den rättsliga kvaliteten i ärenden där hbtq-skäl åberopats eller på annat sätt funnits som skyddsgrund. Dock ställdes uppföljningen in. En av anledningarna var de hinder för registrering av hbtq-skäl som skyddsgrund som regelverket ställer och som utgör ett hinder för att få fram ett bra underlag för analys. Uppföljningen ska genomföras när rättsliga förutsättningar finns. Introduktionsprogrammet för nyanställda har utvecklats under året. Likvärdig behandling och normkritik är två av de sex gemensamma utgångpunkterna som nyanställda får som en allmän orientering i början av sin anställning. I kursen om likvärdig behandling ingår barn-, hbtq- och genusfrågor samt utbildning om arbetet mot människohandel och frågor rörande tillgänglighet för funktionsnedsatta. 7.3.2 BARNRÄTTSPERSPEKTIVET Antalet inskrivna barn i vårt mottagningssystem och antalet öppna barnärenden inom samtliga övriga områden vid årets slut uppgick till över 104 000. Det är 58 700 fler barn än för ett år sedan. FIGUR 111. INSKRIVNA BARN I MOTTAGNINGSYSTEMET OCH ÖPPNA BARNÄRENDEN I ÖVRGA OMRÅDEN VID UTGÅNGEN AV ÅREN 2013–2015 2013 2014 2015 Ensamkommande barn (asyl) 2 547 4 951 33 237 Barn i familj (asyl) 12 813 17 053 39 295 Barn i tillståndsprövning 18 980 23 355 31 484 Totalt antal barn 34 340 45 359 104 016 BARNKONSEKVENSANALYSER Alla barnärenden prövas individuellt och hänsyn till barnets bästa tas i alla delar av processen. Barnkonsekvensanalyser är den metod som myndigheten använder inför beslut och andra åtgärder som rör barn. Det innebär att Migrationsverket utreder och bedömer barns egna asylskäl bland annat genom ett muntligt samtal med barnet och/eller dess ställföreträdare. Samtalet med barnet sker först efter ett medgivande från vårdnadshavare, särskild förordnad vårdnadshavare eller god man. Vid varje ansökan sker en bedömning om det är lämpligt att höra varje enskilt barn eller inte. Bedömningen sker exempelvis utifrån barnets ålder, mognad och psykiska hälsa. Är barnet för litet för att höras kan istället ett så kallat barnfokuserat föräldrasamtal genomföras. Vid detta samtal med barnets föräldrar ska Migrationsverket utreda asylskälen och de särskilt ömmande skälen för barnet. Här ingår barnets fysiska och psykiska hälsotillstånd såväl före som efter inresan i Sverige, barnets situation i Sverige och barnets situation i hemlandet såväl före inresan som vid ett eventuellt återvändande. Ensamkommande barns asylskäl utreds, bedöms och redovisas i besluten. Barn eller dess ställföreträdare hörs också i ärenden som utmynnar i utvisningsbeslut med omedelbar verkställighet och i Dublinärenden. Detta blir ett sätt att ta hänsyn till barnets bästa i ärendet. Genom barnkonsekvensanalyser säkerställs att barns egna asylskäl utreds, bedöms och redovisas i besluten. STÖD TILL VERKSAMHETEN I ÄRENDEN SOM INVOLVERAR BARN En rättslig kommentar om att höra barn togs fram i september 2015 som stöd för verksamheten rörande barn. Under 2015 har Migrationsverket fattat flera beslut om standarder som ska säkerställa att ärenden rörande barn utan vårdnadshavare behandlas på ett rättssäkert, effektivt och enhetligt sätt för barnets bästa. Kvalitetsuppföljningar genomförs inom asylprocessen på alla enheter som handlägger barn. Under året har 18 kvalitetsuppföljningar gjorts. I kvalitetsuppföljningarna uppmärksammades återkommande förbättringsområden för barn i familj: •• att föra anteckningar om varför barn inte har hörts, •• att ställa frågor om asylskäl för barnen, •• att bemöta barnens skäl i besluten. Under hösten har inte lika många kvalitetsuppföljningar kunnat genomföras på grund av antalet personer som sökt asyl vilket medfört att enheterna inte har haft tid att delta. BARNKOMPETENS Under året har myndigheten fortsatt att satsa på att höja barnkompetensen inom myndigheten. Fem grundutbildningar och två påbyggnadsutbildningar om barn i migration har genomförts under år 2015. Arbete pågår kontinuerligt med att utveckla formerna för kompetensutveckling inom barnområdet. Målet är att barnkompetensen ska utvecklas på alla nivåer och områden genom effektiva former för kompetensutveckling. Under hösten 2015 arbetades tidigare klassrumsutbildning delvis om till webbutbildning i syfte att fler medarbetare på ett enkelt sätt skulle kunna få tillgång till kompetensutveckling på barnområdet. Med den nya webbutbildningen kommer stora delar av 111/192
RÄTTSLIG KVALITET verkets medarbetare kunna få grundläggande kunskap och insikter om barns rättigheter och samtal med barn. I det nya introduktionsprogrammet för nyanställda som tagits fram under 2015 ingår en halvdags utbildning i likvärdig behandling för samtliga nyanställda samt en halvdags workshop med barnperspektiv för vissa yrkesroller. SAMVERKAN Arbetet kring barn och återvändande som startades 2013 har fortsatt under året. I Almedalen var Migrationsverkets teman ”Tror du eller vet du?” och ”Alla kan bättre”. Migrationsverket bjöd in till dialog med berörda aktörer om situationen och vad vi tillsammans kan göra för att komma framåt. Under Almedalsveckans åtta dagar ägnade Migrationsverket tre dagar åt barnfrågor. Genom deltagande vid dessa aktiviteter och även vid internationella besök har Migrationsverket fått möjlighet att både dela med sig av metoder och arbetssätt som har fungerat bra i verksamheten men också ta del av andra länders praktiska erfarenheter på området. ÅTERVÄNDANDE OCH REINTEGRERING För att kunna verkställa ett beslut om av- eller utvisning av ett ensamkommande barn krävs ett ordnat mottagande i hemlandet eller det land som ska ta emot barnet. Arbetet med ordnat mottagande ser olika ut till olika länder, beroende på vilka id-handlingar som finns tillgängliga, om det finns ett fungerande återtagandeavtal eller om Migrationsverket har väl upparbetade kontakter med ambassader, myndigheter och organisationer. Frivilligt återvändande – Migrationsverket arbetar med att ta fram och genomföra verkets reintegreringsavtal för personer som ska återvända. Ambitionen är att ingå nya avtal med utvalda länder. Det finns ett behov av att anpassa reintegreringsstödet så att det omfattar barn utan vårdnadshavare men även föräldrar eller nära anhöriga. Dialog har inletts med organisationer i Afghanistan och Somalia. Återvändande till Marocko – Migrationsverket har sedan december 2014 ett avtal med barnrättsorganisationen Bayti i Marocko för barn utan vårdnadshavare som ska återvända från Sverige till Marocko efter avslag på asylansökan. Inom ramen för avtalet ska Bayti utföra identifiering och efterforskning av 30 barn. Inget barn har ännu återvänt till Marocko då det inte gått att fastställa medborgarskap, vilket krävs för att den marockanska ambassaden ska kunna utfärda resehandingar. Återvändande till västra Balkan, Östeuropa, Ryssland och Centralasien – arbetet med ordnat mottagande för dessa länder fungerar överlag bra. Till stor del beror detta på att det finns bra och fungerande återtagandeavtal. 7.3.3 ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA MISS- TÄNKT MÄNNISKOHANDEL Under året har antalet interna rapporter om misstänkt människohandel ökat markant. Den troligaste förklaringen till detta är en ökad kompetens bland medarbetarna i att identifiera misstänkta offer för människohandel. Ökningen har varit jämn under hela året och sammanlagt har 195 rapporter inkommit. Av dessa avser 66 minderåriga. Det är en ökning med totalt 76 procent och för minderåriga 312 procent jämfört med 2014. Då inkom 111 rapporter varav 16 gällde minderåriga. Det är för tidigt att säga om det förekommit fler eventuella offer för människohandel under höstens stora ökning av antalet asylsökande. Detta kommer i så fall att visa sig i rapporteringen 2016. De interna rapporterna gäller ärenden där enheter har vidtagit åtgärder enligt rutinerna i Migrationsverkets handbok i migrationsärenden. Dessa rapporter sammanställs och skickas två gånger per år till polisens nationella operativa avdelning (NOA) och till den nationella samordnaren för människohandelsfrågor på Länsstyrelsen i Stockholm. Denna rapportering görs bland annat för att se vilka trender som förekommer inom verksamheten. I rapporteringen finns också misstänkt människohandel som skett utanför EU. 112/192
Page 1 and 2:
FÖRORD Årsredovisning 2015 Migrat
Page 3 and 4:
FÖRORD En insats som går till his
Page 5 and 6:
ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE
Page 7:
INNEHÅLL 8 Tillsyn och kontroll 11
Page 10 and 11:
INLEDNING Migrationsverkets nya org
Page 13 and 14:
ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
jan-15 jan-14 jan-13 ATT BEHÖVA SK
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 63 and 64: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 65: ATT BEHÖVA SKYDD OCH ATT ÅTERVÄN
Page 68 and 69: ATT KOMMA TILL SVERIGE OCH ATT STAN
Page 82: ATT KOMMA TILL SVERIGE OCH ATT STAN
Page 86 and 87: ATT BLI SVENSK MEDBORGARE FIGUR 98.
Page 89 and 90: INTERNATIONELLT ARBETE 5 Internatio
Page 91 and 92: INTERNATIONELLT ARBETE Under 2015 h
Page 93 and 94: INTERNATIONELLT ARBETE ÖVRIGA EU-F
Page 95 and 96: INTERNATIONELLT ARBETE 5.6 UTLANDSM
Page 97 and 98: INTERNATIONELLT ARBETE 5.6.3 STÖD
Page 99: INTERNATIONELLT ARBETE Även EU-kom
Page 102 and 103: SERVICE OCH BEMÖTANDE 6.2 KOSTNADS
Page 104 and 105: SERVICE OCH BEMÖTANDE 6.2.3 SERVIC
Page 107 and 108: RÄTTSLIG KVALITET 7 Rättslig kval
Page 109 and 110: RÄTTSLIG KVALITET Resultaten har g
Page 111: RÄTTSLIG KVALITET Utredningen visa
Page 115 and 116: RÄTTSLIG KVALITET 7.3.5 PLAN FÖR
Page 117: RÄTTSLIG KVALITET Resultatet av de
Page 120 and 121: TILLSYN OCH KONTROLL 8.2 MOTVERKA M
Page 122 and 123: TILLSYN OCH KONTROLL FIGUR 115. STA
Page 124 and 125: TILLSYN OCH KONTROLL FIGUR 116. FEL
Page 127 and 128: KOMPETENSFÖRSÖRJNING 9 Kompetensf
Page 129 and 130: KOMPETENSFÖRSÖRJNING i form av ar
Page 131 and 132: KOMPETENSFÖRSÖRJNING samhetssitua
Page 135 and 136: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 10 Kost
Page 137 and 138: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET nien oc
Page 139 and 140: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 10.4.2
Page 141 and 142: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET 100 000
Page 143: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET I novem
Page 146 and 147: EKONOMIN I SAMMANDRAG att hantera d
Page 148 and 149: EKONOMIN I SAMMANDRAG 11.3 UPPFÖLJ
Page 150 and 151: VÄSENTLIGA UPPGIFTER Väsentliga u
Page 152 and 153: BALANSRÄKNING Balansräkning Belop
Page 154 and 155: Anslagsredovisning REDOVISNING MOT
Page 156 and 157: ANSLAGSREDOVISNING REDOVISNING MOT
Page 158 and 159: FINANSIERINGSANALYS Finansieringsan
Page 160 and 161: TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Til
Page 162 and 163:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER UPP
Page 164 and 165:
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER NOT
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
BILAGOR Bilagor FÖRKLARINGAR TILL
Page 180 and 181:
BILAGA 1. ASYLANSÖKNINGAR 2015 Med
Page 182 and 183:
BILAGA 3. GRUNDER FÖR BEVILJADE F
Page 184 and 185:
BILAGA 5. GRUNDER FÖR REGISTRERING
Page 186 and 187:
BILAGA 7. GRUNDER FÖR BEVILJADE TI
Page 188 and 189:
BILAGA 9. GRUNDER FÖR BEVILJADE F
Page 190 and 191:
BILAGA 11. AVGJORDA MEDBORGARSKAPS
Page 192 and 193:
BILAGOR BILAGA 13. DYGNSKOSTNAD FÖ
Page 194:
BILAGOR www.migrationsverket.se 192
show all

Årsredovisning 2015 Migrationsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?