Atlas Copco 2010 – Stark återhämtning av efterfrågan ... - Euroland

Finansiella rapporter, atlas copco-gruppen
27. Forts.
Under 2010 var räntorna låga i ett historiskt perspektiv och Gruppen
höjde därför tillåten högsta genomsnittlig duration till 36 månader. Därefter
höjdes durationen till nära 36 månader genom att större delen av
de ränteswappar som ingicks 2007 stängdes.
I syfte att konvertera fast ränta till rörlig ränta har Atlas Copco AB
använt ränteswappar, som är identifierade som säkringsinstrument, med
nominella belopp på MUSD 200 (föregående år: MEUR 600, MSEK
2 640 och MUSD 600). Inklusive effekten av derivaten uppgick vid årets
slut 2010 effektiv ränta och ränteduration avseende Gruppens skulder till
2.7% (1.8) respektive 2.9 år (1.0).
Exklusive derivat uppgick Gruppens effektiva ränta till 4.6% (4.2) och
genomsnittlig ränteduration uppgick till 3.3 år (3.5). Enligt uppskattning
skulle en parallellförskjutning uppåt med 1 procentenhet (100 punkter) av
alla räntor ha minskat det verkliga värdet för Atlas Copcos skuldportfölj
(efter avdrag för investeringar och inklusive derivat) med cirka 558 (234)
per 31 december och ökat räntekostnaderna med 46 (191).
Efter att större delen av ränteswapparna hade stängts minskade
utestående verkligt värde till 206 (1 284). Beräkningen av effektivräntesatsen
beaktar effekterna av utestående och stängda ränteswappar. I
nedanstående tabell visas justeringar till verkligt värde avseende säkring
av ränterisker som ingår i årets resultat före skatt:
74 Atlas Copco 2010
Nettoresultat
Säkring av verkligt värde 2010 2009
Finansiella skulder –318 457
ränterelaterade derivat 316 –410
–2 47
Valutarisk
Valutarisk är risken att Gruppens lönsamhet påverkas negativt av förändringar
i valutakurser. Detta påverkar både transaktionsexponering (flöde)
och omräkningsexponering (balansräkning).
Gruppens valutariskpolicy
a) Transaktionsexponering
Eftersom Atlas Copco bedriver verksamhet på olika marknader sker in-
och utflöden i olika valutor. Som en naturlig del av affärsverksamheten
uppstår ett nettoöverskott eller -underskott för en viss valuta. Denna
netto positions värde fluktuerar med valutakurserna och därmed uppstår
en transaktionsexponering. De största valutorna med över- och underskott
framgår av Diagram 1.
Beloppen som redovisas i Diagram 1 är baserade på Gruppens koncerninterna
betalningar, eftersom de för de flesta valutor är en bra uppskattning
av de externa flödena, och på de externa betalningsflödena från
kunder och till leverantörer i de viktigaste valutorna. Total transaktionsexponering,
värderad i SEK, uppgår till 11 907 (10 263), beräknad som
exponerade flöden netto per valuta omräknat till SEK.
Nedan beskrivs Gruppens allmänna principer för hantering av
transaktionsexponering:
• Exponeringar bör minskas genom att matcha in- och utflöden i samma
valutor.
• Ledningarna för affärsområdena och divisionerna ansvarar för att
upprätthålla en beredskap för att justera sina verksamheter (pris och
kostnad) för att kompensera för ogynnsamma kursrörelser. Affärsområdena
och divisionerna bör normalt inte säkra valutarisker. Säkring
kan emellertid vara motiverad vid långa avtal där det inte finns möjlighet
att ändra avtalspriset eller de kostnader som sammanhänger med
avtalet.
• Med grund i antagandet att säkring inte har någon betydande, positiv
eller negativ, inverkan på Gruppens resultat på lång sikt kräver inte
policyn att transaktionsexponeringen säkras på löpande basis. FRMC
beslutar från gång till gång om delar av transaktionsexponeringen bör
säkras.
I enlighet med ovanstående har Atlas Copco ingått valutaterminskontrakt
som är identifierade som säkringsinstrument i en kassaflödessäkring. Som
del i den normala affärsverksamheten erhålls eller betalas säkrade kassaflöden
och valutaeffekterna redovisas i resultatet. Hänförliga säkringsinstrument
förfaller månadsvis och redovisas i resultatet, vilket därmed
utjämnar effekterna av de säkrade kassaflödena för respektive period.
Säkringskvoten var 6% (1) vid årets slut.
Verkligt värde för valutaterminskontrakt uppgick till –1 (–6) vid årets
slut och förfallostrukturen framgår i tabellen till höger. Ett realiserat
3 000
–3 000
–6 000
–9 000
2010
0
–12 000
Diagram 1
–15 000
Uppskattad årlig transaktionsexponering i Gruppens
AUD BRL CAD CNY GBP HKD INR RUB USD ZAR Övriga EUR SEK
viktigaste valutor 2010 och 2009
MSEK
9 000
6 000
3 000
0
–3 000
–6 000
–9 000
–12 000
–15 000
2009
MSEK
9 000
6 000
3 000
–3 000
–6 000
–9 000
–12 000
–15 000
2010
0
–6 000 100
Transaktionsexponering
AUD BRL CAD CNY GBP HKD INR RUB USD ZAR Övriga EUR SEK
AUD BRL CAD CNY GBP HKD INR RUB USD ZAR Övriga EUR SEK
Diagram 2MSEK
9 000
Transaktionsexponering – effekt av kursrörelser i
USD 6 och 000 EUR före säkring
3 000
MSEK
250
0
200
–3 000
150
Transaktionsexponering
Transaktionsexponering
–9 000
50
0
–12 000
–50
–15 –100 000
–150
AUD BRL CAD CNY GBP HKD INR RUB USD ZAR Övriga EUR SEK
–200
–250
–5 –4 –3 –2 –1
0 1 2 3 4 5 %
USD % förändring mot
EUR alla andra valutor
MSEK
Förfallostruktur valutaterminskontrakt
350
300
Kv 1 2011 2506
200
Kv 2 2011 –1
150
Kv 3 2011 100 –6
50
Kv 4 2011 –
0
–50 –1
–100
–150
–200
–250
–300
–350
–5 –4 –3 –2 –1
3 000
0
–3 000
–6 000
–9 000
–12 000
–15 000
2008
9 000
6 000
3 000
0
–3 000
–6 000
–9 000
–12 000
–15 000
0
1
2
USD % cha
all othe
EUR