Del 3 : Brittisk sagomytologi (kung Arthur) - fritenkaren.se

och han anföll ej ynglingen bakifrån. Hunden kom runt konung Arthur och gjorde ett
halvhjärtat utfall mot Arthurs bart blottade hals, men ej skadade Byracka halsen. Och
Arthur var orörlig, väntande på vad som nu skulle hända och brydde sig ej om att
värja sig eller försvara sig, ty han var chanslös mot hunden, det väldiga djuret, som
kommit från Danmark. Den sällsamma hunden gick fram till det livlösa halshuggna
huvudet, slickade stelnande anletet något, och övergav sedan den stupade herren
och nalkades Arthur på nytt. Arthur lät hunden göra vad helst den behagade. Den
gjorde ett nytt tyst utfall mot Arthur - men blott för att slicka hans ansikte. Byracka
slickade segrarens ansikte. Byracka började vifta på svansen. Med Melker var ej
endast hans ondska men även Byrackas ondska ur världen, ty hundar är ombytliga
och opålitliga och så nyckfulla som de mest mänskliga människor. Aldrig kan någon
hund tränas till någonting annat än tillfälligt, just lika litet som mänskor kan
indoktrineras och styras och hjärntvättas och programmeras för en längre tid än för
något kort ögonblick, ty allt som lever är lyckligtvis evinnerligen så ombytligt och
lika instabilt och opålitligt som vädret och vinden. Och Byracka slickade Arthur, och
konungen klappade hunden, och Byracka lät sig bli klappad, och båda två skrattade,
Byracka endast i hjärtat på djurs vis, men konungen öppet och hjärtligt, och för första
gången i livet.
2. Hur Arthur fick sin drottning
Nu hyllades Arthur som konung på samtliga ställen i riket. Han hyllades ej blott
som konung men såsom befriare även, och till och med frälsare. Och gamle gode
Merlin lät med noggrannhet utsprida hela den sanna historien om Arthur, hans
barndom och uppväxttid, och hur han utan att ana det genom att draga ut svärdet ur
städet bevisat sig vara det anrika Englands allena rättmätiga konung. Och gamle
Merlin lät ock samtliga präster i landet få veta kung Arthurs familjehistoria och
stamtavla, och alla som lärde känna att själve kung Hamlet var ynglingens farfar
förvånades storligen och blev helt stumma av häpnad.
Det första som Arthur lät göra i egenskap av hela landets regent var att kungöra
frid i sitt land. Alla fiender måste förlåtas och lämnas i fred. Ingen mänska som följt
onde Melker fick mera förföljas. Kung Arthur förlät sina fiender, och han var stor i
sitt hopp om att aldrig i livet behöva mer kalla en mänska sin fiende. Dock hade han
alltjämt många och farliga fiender. Den allra störste var Baliol, tyrannen i bergen i
norr, son till Fimbul, som mördat kung Arthurs far Harald, kung Hamlets son. Och
att i grunden besegra och krossa tyrannen kung Baliol var Arthurs nu endaste
krigiska föresats, och den var rättmätig, rättvis och rättfärdig. Även Merlin kunde
endast högt bifalla den.
Det var gamle Merlin som lät utropa Arthur till konung formellt, och som även
med innerlig ömhet och rörelse krönte sin skyddsling i Lundunaborg, som den
staden då hette. Det har talats många historier om hur det heliga London fick heta
just London. En gammal grå svensk tradition gör det gällande, att det var präster
från Lund som på gamle kung Götes tid medföljde honom till England och där av
pur hemlängtan byggde upp ett andra Lund, som så mycket som möjligt fick likna
det äldre ursprungliga i gamla Skåne. Men London fanns innan de prästerna kom,
och vad byn hette innan de ankom vet ingen. Från Lund skulle sedan de tre namnen
Lundunaborg och Londonium och London ha utvecklats. Men alla nordmän som
ankom till London benämnde i allmänhet flodstaden Lunden, ty där fanns på den
tiden härliga ljuvliga helt sagolika högt välvande ekskogar, och än idag är den
engelska storstaden en av vår världs allra grönaste och den mest parkrika av alla
storhuvudstäder.
14