02.09.2013 Views

Del 3 : Brittisk sagomytologi (kung Arthur) - fritenkaren.se

Del 3 : Brittisk sagomytologi (kung Arthur) - fritenkaren.se

Del 3 : Brittisk sagomytologi (kung Arthur) - fritenkaren.se

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ett vittne har sagt mig, att hon med sin egen jungfruliga hand lyfte just detta heliga<br />

svärd mot <strong>kung</strong> Hamlets sons strupe och mördade honom med just detta hans egna<br />

svärd i det grymma, beräknande och infernaliska syftet, att vända all svärdets<br />

gudomliga heliga och suveräna förmågor till motsat<strong>se</strong>n till tjänst hos ondskan och<br />

evig destruktivitet. Denna trend har nu äntligen brutits av dig. Hon var då redan all<br />

världslig makts mest fanatiska och oförsonliga fiende."<br />

Gudsmannen tänkte: "Jag undrar vad som har pas<strong>se</strong>rat emellan min dotter och<br />

<strong>Arthur</strong>. Det värsta som kunde ha hänt och som jag mest har fruktat för var, att min<br />

dotter fick <strong>Arthur</strong> på knä och fick med honom ett ödesdigert fatalt litet barn, som<br />

hon kunde ha uppfostrat i den mest kallt utstuderade ondska och upphöjt till<br />

konung med tiden med släktskapets rätt; men som väl är så tycks detta icke ha hänt,<br />

och det fröjdar mig storligen. Dock är min fröjd ej total. Han har ej sagt mig allt, men<br />

jag vägrar samtidigt att tro om min konung att han kunde ljuga för mig. Det är det<br />

allra sista i livet jag någonsin kommer att tro."<br />

<strong>Arthur</strong> tänkte: "Jag kan ej bedröva min far med att säga den fasliga sanningen.<br />

Jag kan ej delgiva honom min skam, ty det skulle förta all hans stolthet, all fröjd här i<br />

världen, all glädje i livet och allt gott i Guds universum. Han måste få tro att jag<br />

klarat omöjliga provet, och världen, för dess existens skull, är tvungen att sväva i blå<br />

illusionen om min obefläckade ära. De måste få tro på sin bild av en otadlig världslig<br />

gudomligt perfekt och god konung, ty utan den bilden så kunde ej människan klara<br />

sig. En blott är kunnig om sanningen, och henne fruktar jag mer än var storm och<br />

cyklon och naturkatastrof här på jorden. Och ett enda ber jag till Gud om: att det icke<br />

blev något barn av mitt äktenskapsbrott den ohyggliga midvinternatten."<br />

4. Kung <strong>Arthur</strong>s torneringar<br />

När <strong>kung</strong>en kom hem fanns där trettio nya förträffliga riddare som grant<br />

välkomnade honom. Det var alla sådana som <strong>kung</strong>en under de tre vandringsåren<br />

utkorat och funnit och dubbat till dugande riddare och sänt till Camelot. Riddar<br />

Gawain hade skött allting väl i sin älskade <strong>kung</strong>s farligt långa och alltför långvariga<br />

frånvaro, om ändock enligt sin vilda personlighet han skött det väl ganska vårdslöst.<br />

I konungens frånvaro hade den prövade ängslande gräsänkan drottningen fött<br />

<strong>kung</strong>ens förstfödde son, som nu redan var gammal nog till att förmå både tala och<br />

gå. Pilten var ännu ljusare än ljusa modern men liknade fadern till ut<strong>se</strong>endet mer än<br />

modern. I sin mi<strong>se</strong>rabla förtvivlade ensamhet och digra trånande efter sin make så<br />

hade fru Gunvor gett gos<strong>se</strong>n det om tårar vittnande tillnamnet Tristan. Och<br />

konungen gladdes åt gos<strong>se</strong>n och älskade drottningen mera för gos<strong>se</strong>ns skull än han<br />

gjort någonsin tidigare.<br />

Riddar Lancelot hade när <strong>Arthur</strong> begivit sig bort även han gett sig av och<br />

förblivit i främmande länder allt<strong>se</strong>dan den dagen. Han hade lagt under sig hela det<br />

väldiga Frankrike och var dess förste historiske konung. Men när han fick veta att<br />

<strong>Arthur</strong> var kommen tillbaka begav även han sig tillbaka till Camelot för att där<br />

hälsas och äras mest av alla riddare och hälsas välkommen av själve konungens<br />

omfamning, som skedde öppet inför allas ögon, spontant och med faderlig<br />

broderlighet. Ingen älskade Lancelot mera än konungen gjorde. Han hade vid<br />

hemkomsten snart övertalat sin hustru att upphäva gunstlingens digra förvisning,<br />

och strax hade Lancelot kommit personligen utan att ana att domen var upphävd,<br />

bålt trotsande den och sitt öde. Han hade i längden ej uthärdat att vara utan sin<br />

konung och hovet. Och aldrig blev någon förlorad son varmare mottagen hemma än<br />

han vid sin återförening med England.<br />

41

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!