literatura: Gellner Ernest, 1996 Conditions of liberty : civil society and its rivals. New York, N.Y. : Penguin Books chapters 10, 11,12,29 A.B. Seligman. 1997 The Problem of Trust. Princeton University Press, chapter 4: Public and private in political thought: Rousseau, Smith and some contemporaries. pp.103-123 Jan-Jak ruso, sazogadoebrivi kontraqti, Tbilisi, 1997, SerCeva wigni 1, wigni 2- dan, 10 gv. Adam Smith. The Theory of Moral Sentiments Ханна Арендт Vita Activa или о деятельной жизни. «Алетейя», С-Пб, 2000 Elster John, 1997 The Market and the Forum: Three Varieties of Political Theory. in: Deliberative democracy: essays on reason and politics ed.Bohman Cambridge, Mass. : MIT Press 42
leqcia 6 demokratia: sami politikuri tradicia jer kidev 1997 wels cnobili analitikosi farid zaqaria werda, rom msoflios sul ufro da ufro met qveyanaSi `demokratiulad arCeuli reJimebi . . . ugulebelyofen maTi Zalauflebis konstituciur farglebs da sakuTar moqalqeebs ZiriTad uflebebsa da Tavisuflebebs arTmeven”. demokratizaciis mesame talRam msoflioSi axali fenomeni, axali tipis reJimi warmoqmna, romelsac araliberaluri demokratiis saxeli ewoda. am reJimma iseTi maxasiaTeblebi SeiZina, romlebic Zvel liberalur demokratiebSi ar iyo warmodgenili. Zveli dasavluri demokratiebisgan gansxvavebiT, am reJimebSi masobrivi demokratia da sayovelTao xmis ufleba ufro adre da safuZvlianad damkvidrda, vidre konstituciuri liberalizmi: `demokratia yvavis, konstituciuri liberalizmi ki — ara”. sayovelTaod arCeuli, popularuli mmarTvelebi ar eridebian imas, rom parlamentebsa da konstituciis CarCoebs gverdi auaron, qveyana saprezidento brZanebulebebiT marTon, saxelmwifo aparati opoziciisa da Tavisufali presis winaaRmdeg gamoiyenon da adamianis konstituciuri uflebebi Selaxon. es movlenebi mraval da mraval qveyanaSia dafiqsirebuli, rogorc laTinur amerikaSi, aseve yofil sabWoTa respublikebSi. regularuli da sayovelTao arCevnebis Catareba am qveynebSi ver uzrunvelyofs kanonis uzenaesobas, korufciis SezRudvasa da karg mmarTvelobas Zalauflebis konstituciur CarCoebSi. aseTi qveynebis ricxvs saqarTveloc miekuTvneba. demokratia, konstitucionalizmi da liberalizmi araliberalur demokratiebSi erTmaneTTan gadaulaxav winaaRmdegobaSi modis. saqme isaa, rom konstitucionalizmi da liberalizmi, orive arsebiTad xelisuflebis SezRudvis, SezRuduli mmarTvelobis Teoriasa da praqtikas ganasaxiereben, xolo demokratia xalxis umravlesobis mier arCeul liderTa xelSi Zalauflebis maqsimalur akumulirebasa da gamoyenebas eswrafvis. maSin, roca Zvel demokratiebSi demokratiis, konstitucionalizmisa da liberalizmis principebi garveul dabalansebul sistemas qmnis, axal demokratiebSi demokratiis principebi aSkarad Warbobs da Zirs uTxris liberaluri demokratiis arsebobisTvis aucilebel danarCen komponentebs: `demokratiulad arCeul mTavrobebs axasiaTebT imis dajerebis tendencia, rom maT absoluturi Zalaufleba ekuTvniT, aman ki SeiZleba Zalauflebis centralizacia gamoiwvios”. igive movlenas aRwers o’doneli, rodesac miuTiTebs, rom Zlier liderebs, romlebsac sjeraT, rom xalxis saxeliT laparakoben, gulwrfelad ar esmiT, Tu ratom unda dauqvemdebaron Tavisi Zalaufleba konstituciur SezRudvebs, Tuki is, rasac isini akeTeben (rogorc wesi ki es korufciasTan brZolas exeba xolme), xalxisTvis sikeTis momtania. axali demokratiebis gamocdileba cxadyofs, rom araliberalur demokratiebSi konstitucionalizmis damkvidreba bevrad ufro Znelia, vidre met-naklebad samarTliani arCevnebis Catareba. tokviliseulma gafrTxilebam, rom xalxis umravlesobis nebam SeiZleba pirovnebis Tavisufleba SezRudos, axal demokratiebSi TvalnaTlivi institucionaluri gansaxiereba hpova. sasargebloa, farid zaqarias dixotomiis garda (demokratia- liberaluri konstitucionalizmi) ganvixiloT o’donelis SedarebiT ufro Rrma trixotomia: demokratia, liberalizmi, respublikanizmi. (Semdgomi msjeloba G. O'Donnell. Illusions about Concolidation. Journal of Democracy, v. 7, N.2, 1996 da G. O'Donnell. Horisontal Accontability in New Democracies. Journal of Democracy, v.9, N.3, 1998-is mixedviT) 43
- Page 1 and 2: socialur mecnierebaTa seria samoqal
- Page 3 and 4: sarCevi 1. Sesavali, institucionalu
- Page 5 and 6: - ratom xdeba es, romel meqanizmebs
- Page 7 and 8: garkveuli gaziarebuli wesebis Sesab
- Page 9 and 10: gansakuTrebiT maSin uwyobs xels dem
- Page 11 and 12: organizaciebis Seqmna aris demokrat
- Page 13 and 14: leqcia 2 samoqalaqo sazogadoeba sax
- Page 15 and 16: Tanamedroveobis epoqaSi evropis Ses
- Page 17 and 18: 5/ mTeli sawarmoo da ekonomikuri sa
- Page 19 and 20: leqcia 3 patnemi: sazogadoebrivi ka
- Page 21 and 22: dakavSirebuli sakiTxebis gamo, maSi
- Page 23 and 24: omlebic uzrunvelyofen sakontraqto v
- Page 25 and 26: mezobluri damokidebulebisgan. Tanam
- Page 27 and 28: leqcia 4 tokvili, `demokratia ameri
- Page 29 and 30: miRebul cnebebs gamoviyenebT. liber
- Page 31 and 32: leqcia 5 Tanamedrove Teoriebi samoq
- Page 33 and 34: politikur filosofiebsa da saxeebSi.
- Page 35 and 36: suliskveTeba, aramed kacobriobis im
- Page 37 and 38: (kazinos TamaSi). politikis es vers
- Page 39 and 40: gamawonasworeblis roli da ise, rom
- Page 41: saeqsperto, samarTlebrivi, racional
- Page 45 and 46: odesac vambobT, rom sazogadoebrivi
- Page 47 and 48: sazogadoebriv interesebs Soris, rog
- Page 49 and 50: leqcia 7 demokratiis diskursuli Teo
- Page 51 and 52: odesac laparakia ganusazRvrel momav
- Page 53 and 54: inglisuri terminologia rom aviTviso
- Page 55 and 56: dinamikas TavisTavad ver ukavSirebs
- Page 57 and 58: leqcia 8 habermasi: sajaro sivrcis
- Page 59 and 60: sadac kerZo adamianebi erTiandebian
- Page 61 and 62: naSromebSi unda akavSirebdes politi
- Page 63 and 64: sivrceSi monawileobiT, iZens refleq
- Page 65 and 66: demokratiebs, sadac xdeba mosaxleob
- Page 67 and 68: mimarTaven Sida urTierTobebis dasar
- Page 69 and 70: sivrcidan da sityvis prioritetuli T
- Page 71 and 72: sofiuri, inteleqtualuri, msoflmxedv
- Page 73 and 74: vinaidan aqtiur politikur da ekonom
- Page 75 and 76: maTi saqmianoba didwilad mimarTulia
- Page 77 and 78: sivrceze, sadac meoce saukunis ganm
- Page 79 and 80: SexedulebebiTa da msoflmxedvelobiT.
- Page 81 and 82: gansxvavebiT, maTSi ufro politikuri
- Page 83 and 84: meoTxesTvis TavSesafarsa da dasayrd
- Page 85 and 86: TamaSobs saxelmwifo. aq unda gavixs
- Page 87 and 88: eklamisTvis aris metad farTo, maSin
- Page 89 and 90: konsultaciebs, SeTnxmebebs da xSira
- Page 91 and 92: televiziis da demokratiis urTierTmi
- Page 93 and 94:
analizs. amdenad, maTi sandooba eWv
- Page 95 and 96:
fonze warimarTa. Jurnalistebis Zvel
- Page 97 and 98:
yovelkvireul gazeTebsa da Jurnalebs
- Page 99 and 100:
problemebze da masSi praqtikulad ar
- Page 101 and 102:
leqcia 13 globalizacia: globaluri s
- Page 103 and 104:
miuxedavad am sxvaobisa, ekonomikur
- Page 105 and 106:
erTmaneTs upirispirebs mis momxreeb
- Page 107 and 108:
sakuTrebis mflobelis dadgenis SesaZ
- Page 109 and 110:
ibliografia dominik kola, politikur
- Page 111 and 112:
Pippa Norris Giddens, Anthony. 1990
- Page 113 and 114:
13. Globalization, Global Civil Soc
- Page 115 and 116:
is presented with the work by Vatsl
- Page 117 and 118:
LECTURE 6. DEMOCRACY: THREE POLITIC
- Page 119 and 120:
expected to be produced by society
- Page 121 and 122:
legislation. Local civil societies
- Page 123:
1995, Chapter 5: The Globalization