Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

11
elever som själva anser, och som av omgivningen ges omdömet att de talar
finska mycket väl – blir ganska traumatisk, eftersom de krav som en utvidgad
och mer avancerad påbyggnad i språket upplevs som oöverstiglig. Detta leder
till ett allt större antal avbrutna studiegångar i finska på högre nivå.
Språk utvecklas och förändras alltid, men dessa förändringars
effekter blir olika i olika miljöer och vid olika tidpunkter. Naturliga, gradvisa
förändringar kan s a s passera relativt obemärkta bland talarna, om de inte blir
föremål för social nedvärdering. Hur dessa nedvärderingsprocesser går till vet vi
egentligen inte så mycket om i detalj. Språk i kontakt, beroende på språkens
prestigeförhållanden i förhållande till varandra, klarar sig dock inte alltid lika
lätt undan. Förändringar blir ofta sammankopplade med negativa sociala
förändringar, kanske t o m med förlorad identifikation med språket och dess
förlängning, dvs. med ulturen som det förknippas med. Ibland antas sådana
förändringar dessutom hänga samman med begränsad intellektuell förmåga hos
talarna.
Om man ser till andra orsaker till språkliga förändringar än
språkkontakterna i sig blir det för de uppväxande tvåspråkiga ungdomarna även
fråga om hur och vilken grad deras språk får utrymme att utvecklas till en
”normal” vuxennivå, eller om utvecklingen i det ena av deras språk, i regel
modersmålet, stannar av i sin utveckling, men på olika nivåer för olika talare. Ur
undervisningssynvinkel och delvis för denna studie är det intressant att studera
sådana drag och på sikt även effekten av undervisningen rörande deras inlärning.
En tredje orsak till att de tvåspråkiga ungdomarnas språkbruk verkar
skilja sig från det förväntade (bland enspråkiga) är att pågående språkliga
förändringar, som i en enspråkig miljö också fortgår, i en flerspråkig miljö kan
accelerera, eller ”ändra riktning” i jämförelse med enspråkigas språkbruk.
Man kan utöver detta tänka sig att språklig förmåga generellt, eller
universella språkdrag, liksom det faktumet vilka språk som är i kontakt, likaså
påverkar utvecklingen annorlunda bland tvåspråkiga än enspråkiga talare.
Dessa sistnämnda påverkansfaktorer tycks vara svåra att entydigt
demonstrera genom studier. Det är ändå sannolikt att underliggande språkliga
strukturer skapar restriktioner och öppnar vägar för förändringar, som delvis
påverkar utfallet på ett annorlunda sätt i flerspråkigas språkbruk än hos
enspråkiga.
Målsättningen för denna studie är inte att klargöra orsakerna till
sådana eventuella språkliga förändringar, även om resultaten kan diskuteras i
sådana sammanhang. Syftet är snarare att dels beskriva vad ungdomarna
använder, vad de har problem med, och kanske dra slutsatser om vilken
påverkan det faktumet har haft, att man har eller inte har erhållit undervisning i
och på finska åren innan man nått högskolenivå och vuxen ålder. Att det spelar
roll råder det ingen tvekan om.
Det råder heller ingen tvekan om att bristen på kontinuerlig
undervisning i modersmålet under förskole- och grundskolenivå, liksom senare,