Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

More documents

Recommendations

Info

74 En del av dessa problem, exempelvis bildandet av imperfekt- samt perfektparticipformer, användningen av possessivsuffix samt användningen av passivformen av verb i stället för 1. pers. plural, kan bero på talspråket. Dessa problem, liksom problem med stavningen, berör snarast behärskningen av den standardspråkliga normen och kan oftast ganska enkelt rättas till i grammatikundervisningen samt i undervisningen i skriftlig språkfärdighet på universitetet eller <strong>högskola</strong>n. Problem med tidsuttryck, kongruens och bildandet av partitiv pluralformer återfinns främst i Sv-gruppen och beror således sannolikt på grundläggande brister i den språkliga kompetensen och utvecklingen av den. Orsaker till detta i sin tur är både brist på kontinuerlig mångsidig kontakt och användning av språket och därmed också brister i påbyggnaden av språket, bl.a. genom formell undervisning i det. Kasus- och numeruskongruens i nomenböjningen är ett viktigt grunddrag i finskans struktur och har mycket stor betydelse för att man över huvudtaget ska kunna förstå och använda finska. Det tar vanligen lång tid att lära sig och lära ut kongruens. Tidsuttrycken och bildandet av partitiv pluralformer är mycket komplexa och kräver också lång tid för inlärning, sannolikt en obruten utveckling av språket genom förskole- och de tidiga skolåren. Det vore därför önskvärt att detta uppmärksammas på ett tidigt stadium, att man redan i undervisningen på grundskolan, men fortsatt även i gymnasiet övar på dessa svårigheter. Undersökningen ger också en del positiva resultat. Trots det stora antalet stavfel i materialet har de flesta av informanterna inga eller mycket små problem med stavningen. Det är ett litet antal informanter, vanligen i Svgruppen, som står för merparten av stavfelen. De flesta informanter, särskilt informanterna i Fi-gruppen, behärskar val av både grammatiska kasus (subjekts, objekts- och predikativkasus) och adverbialkasus överraskande väl. Vad gäller kasusbruk tycks de alltså ha en ganska klar grundläggande språkstruktur. De flesta informanter klarar också komparation av både adjektiv och adverb väl och många informanter är också förtrogna med böjningen av ordningstal. Vidare har många av informanterna, särskilt i Fi-gruppen, mycket god muntlig färdighet. De känner sig trygga i den halvformella testsituationen och uttrycker också en glädje över att tala finska. Andra områden av sverigefinska studerandes språkfärdighet har endast i mycket begränsad grad beskrivits i denna undersökning. För att få en mer täckande bild av deras totala språkliga kompetens borde deras färdigheter i andra språkområden som ordförråd och grammatisk komplexitet inkluderas i undersökningen. Vidare är det av stor vikt att den muntliga språkfärdigheten i båda språken undersöks, exempelvis uttal, diskurs, användning av kodväxlingar och sociolingvistisk kompetens. En naturlig utvidgning av studierna av sverigefinska studerandes inlärning av finska på högskolenivå vore också longitudinella undersökningar. Dessa skulle ännu tydligare kunna påvisa vad de lätt inlärda dragen och de mer bestående språkliga problemen består av.
Litteratur 75 Aalto, Eija 1994. Alussa on sana – systemaattisuutta sanaston oppimiseen. I: Minna Suni & Eija Aalto (toim.), Suuntaa suomenopetukseen –tuntumaa tutkimukseen. s. 93- 117. Korkeakoulujen kielikeskuksen selosteita 4. Jyväskylän yliopisto. Jyväskylä. Aalto, Eija, Latomaa, Sirkka & Minna Suni 1997. Suomi toisena ja vieraana kielenä – tutkittua ja keskusteltua. Virittäjä 4/1997, s. 530-562. Alderson, J. Charles & Alan Beretta 1992. Evaluating Second Language Education. Cambridge Books of Applied Linguistics. Cambridge. Bachman, Lyle F. & Adrian S. Palmer 1996. Language Testing in Practice. Oxford University Press. Oxford. Cummins, Jim 2001. Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. California Association for Bilingual Education, Ontario. Cummins, Jim 2000. Language, power, and pedagogy: Bilingual children in the crossfire. Clevedon, England: Multilingual Matters. Daavittila, Kaisa 1996. Omistusmuotojen tilanteinen vaihtelu kahden sukupolven Tukholmansuomalaisten puhekielessä. Pro gradu-tutkielma. Suomen kielen ja yleisen kielitieteen laitos. Tampereen yliopisto, Tampere. Grönholm, Maija 1995. Landsomfattande prov i finska i årskurs 9. En utvärdering av de svenska högstadiernas resultat våren 1994. Publikationer från Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi nr 18. Åbo Akademi, Åbo. Hansson, Göte 1979. Situationen i Sverige för andra generationens invandrare. Hemspråksundervisningens betydelse för välbefinnandet hos andra generationens invandrare. Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Stockholm. Hansson, Göte 1981. Finnkampen. Om finska invandrarbarn i tvåspråkig hemklass. Psykolo- giska institutionen, Stockholms universitet. Stockholm. Hedman, Tiia 2003. Ruotsin vaikutusta? Ruotsinsuomalaisten oppilaiden äidinkielen aineiden erityispiirteitä. CD-aine. Finska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm. Hughes, Arthur 1989. Testing for Language Teachers. Cambridge Handbooks for Language teachers. Cambridge. Hyltenstam, Kenneth 1990. Svenska som andraspråk – forskning och undervisning. I: Nettelbladt, U. & Håkansson, G. (utg.), Samtal och språkundervisning. Studier till Lennart Gustafssons minne. Linköping Studies in Arts and Science 60, sid. 193-209. Tema Kommunikation, Universitetet i Linköping, Linköping. Janulf, Pirjo 1998. Kommer finskan i Sverige att fortleva? En studie av språkkunskaper och språkanvändning hos andragenerationens sverigefinnar i Botkyrka och hos finlandssvenskar i Åbo. Acta Universitatis Stockholmiensis. Studia Fennica Stockholmiensia 7. Almqvist & Wiksell International. Stockholm. Juvonen, Päivi 1991. Self-repair in bilingual children: A study of Finnish-Swedish schoolchildren’s self-repairs in narrative discourse. I: Herberts, Kjell & Christer Lauren (red.). Flerspråkighet i och utanför Norden. Föredrag från den Sjätte Nordiska Tvåspråkighetskonferensen 4. – 6.6. 1990, sid 138-151. Vasa, Finland. Juvonen, Päivi 2000. Grammaticalizing the Definite article. A Study of Definite Adnominal Determiners in a Genre of Spoken Finnish. Institutionen för Lingvistik, Stockholms universitet, Stockholm.
Page 1 and 2:
Pilotstudien Finskspråkiga student
Page 3:
3 Pilotstudien Finskspråkiga stude
Page 7:
7 Förord Nedan följer en kartläg
Page 10 and 11:
10 äldre barnen blir. I och med at
Page 12 and 13:
12 på sikt påverkar finskans och
Page 14 and 15:
14 dessa undervisningsmodeller. Sit
Page 16 and 17:
16 Tingbjörn (1981, 1986). Lainio
Page 18 and 19:
18 intervjun, att en av informanter
Page 20 and 21:
20 undervisningstillfället, var ti
Page 22 and 23:
22 Detta test har fångat in mycket
Page 24 and 25: 24 utelämnade orden. En av informa
Page 26 and 27: 26 Verbböjningen i sin helhet tas
Page 28 and 29: 28 kauppoja ’affärer’ hienoja
Page 30 and 31: 30 Tabell 3. Antalet stavfel i luck
Page 32 and 33: 32 seuravaana (seuraavana) ’följ
Page 34 and 35: 34 loikoillimme (loikoilimme) aktiv
Page 36 and 37: 36 skriven sverigefinska, men en bi
Page 38 and 39: lenti (lensi) 38 Några informanter
Page 40 and 41: 3.3.4 Bildandet av 3. infinitiv 40
Page 42 and 43: 42 kvar (museo ’museum’: museo
Page 44 and 45: 44 teatteri > teattereita baari > b
Page 46 and 47: 46 utlösts av rektion, alltså då
Page 48 and 49: 48 pelkäsin vieraista ihmisistä (
Page 50 and 51: 50 informanten väljer befintlighet
Page 52 and 53: 52 stå i komparativ: lyhyt, lyhyks
Page 54 and 55: 54 inkongruenserna. Här har till s
Page 56 and 57: 56 eventuellt ha med kasusfrekvens
Page 58 and 59: 58 Tabell 7. Antalet utelämningar
Page 60 and 61: 60 possessivsuffix). Det är vanlig
Page 62 and 63: 62 Tabell 8. Antalet löpord i den
Page 64 and 65: 64 Väinö många månader men han
Page 66 and 67: 66 satskonstruktion: huomatessa ’
Page 68 and 69: 68 informanterna säger ordet de s
Page 70 and 71: 70 subjekts-, objekts- och predikat
Page 72 and 73: 72 Vissa av de svårigheter som bes
Page 76 and 77: 76 Kalliokoski, Jyrki 1992. Suomi v
Page 78 and 79: 78 Skutnabb-Kangas, Tove 1975. Två
Page 80 and 81: Bilaga 1 Diktamenstest 1) pulla - p
Page 82 and 83: 82 ajatella minä näyttää kiltti
Page 84 and 85: 84 oli ___________ ________________
Page 86 and 87: 86 -huruvida materialet är direkt
Page 90: 90 Rapporter från Finskt språk- o
show all

Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?