Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

Bakgrund till och kontextualisering av pilotstudien
Finskspråkiga studenters och elevers språkliga
reproduktion
9
Jarmo Lainio
Studiens uppläggning utgick ifrån utsikterna att vi efter pilotstudien skulle
kunna göra en utvidgad uppföljning med möjlig finansiering, även detta från
dåvarande Skolverket. Som vi vet har Skolverket delats upp i två enheter och
dess förutvarande möjligheter att självt finansiera och initiera forskning har
drastiskt förändrats. 2 För den aktuella studien innebar det att vi fick göra stora
omdisponeringar av både tidsaspekter och innehåll. Följden blev att vi i stället
för att göra en begränsad pilotstudie, försökte utvidga den till att närma sig den
egentliga studien. Detta skedde delvis på bekostnad av en total
litteraturgenomgång av studier som publicerats om sverigefinska, även om de
flesta studier om ungdomars och vuxnas sverigefinska finns refererade. De
förändringar som blev nödvändiga kommenteras i själva texten av Nesser.
Studien har i sina vissa delar blivit mer omfattande (antalet test), men mer
begränsad i andra (antalet deltagande institutioner och antalet
materialinsamlingsomgångar), och det har också varit svårt att genomföra alla
aspekter av testen på de sätt som ursprungligen var tanken. Vi vill dock ändå
publicera dessa resultat, eftersom kunskapen om sverigefinska ungdomars
kunskaper i finska alltjämt är knapphändiga.
Bakgrunden till studien är flerfaldig. Dels är som nämnts kunskapen
om sverigefinska ungdomars finska generellt alltjämt ihålig, trots att den
kategorin utgjort och utgör den efter den enspråkigt svenska ungdomskategorin
den största i Sverige. Förvisso börjar arabiska som språk att i antalet potentiella
ungdomstalare närma sig de potentiellt kompetenta i finska, och räknat i antalet
deltagare i modersmålsundervisningen har finskan passerats av både arabiska
och ett par andra språk. Dels är den didaktiska forskningen om finska i det
svenska utbildningssystemet idag i stort sett obefintlig, samt är utvärderingen av
själva språkundervisningens effekter på samma sätt eftersatt, om än inte helt
obefintlig.
Antalet sverigefinska ungdomar låter sig inte lätt uppskattas, då man
i Sverige inte har en kontinuerlig insamling av data om språkbrukare, och då
skolungdomar med stigande ålder inte följs upp eller erbjuds samma möjligheter
till finskspråkig undervisning i skolsystemet som under grundskolans första år.
Under resans gång tappar också skolan kontrollen över antalet elever med
kunskaper i finska, samtidigt som allt färre får undervisning i och på finska, ju
2 Den politiska styrningen av utbildningens nationella administration och översynen av den leder i våra dagar
vidare till att denna uppdelning i två myndigheter upphävs under 2008.