Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

23
informanter. Intervjuerna i Stockholm 5 är längre och mer strukturerade än de
som är gjorda i Eskilstuna.
Intervjuerna spelades in på Sony Professional WM-D3
kassettbandspelare och är av mycket hög teknisk och auditiv kvalitet.
Denna del av undersökningen har inte genomgått djupare analys utan
syftet har främst varit att samla bakgrundsmaterial om informanten och endast i
andra hand bedöma förståelse av talad finska samt flyt i talet.
3 Om den språkliga kompetensen
Indelningen av de olika språkdragen som undersökts i testerna bygger främst på
lucktestet. Deltesterna har analyserats som referens till lucktestet och redovisas
parallellt. Endast när det gäller stavningen har både diktamenstestet och
lucktestet analyserats noggrant medan den fria skrivningen använts som
referens. Resultaten redovisas utifrån de olika språkdrag som undersökts. Det
totala antalet fel i diktamenstestet och lucktestet redovisas i en tabell, men då det
är en pilotundersökning och materialet är begränsat redovisas inte genomgående
de exakta siffrorna eller den procentuella fördelningen av olika feltyper. Istället
lyfts de vanligaste problemen fram och exemplifieras vid behov. Presentationen
av de språkliga problemen är också viktigare för denna studie än att jämföra
olika studenter och elevkategorier med varandra. Den fria skrivningen och
intervjuerna redovisas mycket kort sist i denna rapport.
3.1 Utelämnande av ord i lucktest
Testsituationen upplevs olika av de olika informanterna och alla har sina egna
strategier i en sådan situation. Många utelämningar kan kanske tyda på att
informanten upplevt tidspress eller upplever att det är värre att skriva avvikelser
än att utelämna. De flesta fyller dock i luckorna, även om de är osäkra antingen
på stavningen eller böjningsformen och trots att de inte känner till ordet, kanske
inte ens vet ordklassen för det givna ordet. En del har repeterat den angivna
formen av ordet som finns under luckan och dessa fall kunde kanske ses som en
utelämning. Det är kanske överraskande att K29, som är dyslektiker, har försökt
skriva alla ord och fastän hon är medveten om sina stavningssvårigheter har hon
utelämnat endast ett ord (paennut ’flytt’). Det utelämnade ordet var en i raden av
fyra verb, så det är dessutom möjligt att hon förbisett ordet ifråga. Antalet
utelämningar hänger dock inte automatiskt ihop med osäkerhet på stavning,
vilket framgår nedan (tabell 2). Utelämningar återfinns främst bland dem som
fått minst finskundervisning. Sammanlagt 12 informanter står för de totalt 123
5 Jag vill här tacka Johanna Hakkari för hjälp med intervjuerna i Stockholm.