Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

85
Efterord
Jarmo Lainio
Resultaten i denna studie fyller på kunskapen om sverigefinska ungdomars
finska på flera sätt. Dels förstärker den bilden av vilka problem och
förändringstendenser som man även i andra mer omfattande studier har kunnat
konstatera. Dels finns det andra nya rön (se bl a Kangassalo 2007 och den
litteratur som refereras där; Lainio u. utg.,) som samtidigt bygger på dessa
insikter och öppnar för behovet av kompletterande studier om just denna
ålderskategori, nämligen de unga. Samtidigt leder slutsatserna till att man även
borde utöka studiet av finskan till att omfatta ett vidare spann av åldersgrupper.
Språkbytet inleds och t.o.m. etableras i mångas fall redan i förskoleåldern,
vilken ålder också är mycket dåligt utforskad.
Resultaten sammantagna med den bild som andra typer av forskning
om språkinlärning baserad på större material, inte minst inom korpusforskning,
visar på de uppenbara brister som kvarstår för studiet av finskan i den
sverigefinska ungdomskontexten. I en exposé över en stor internationell korpus
för engelska som främmande och andraspråk, beskriver Granger (1993, 2008, u.
utg.) hur man genom en mångsidig användning av en större korpus kommit
mycket längre både i studiet av hur språkinlärningen/-utvecklingen går till, vad
inlärardragen består av och vilka faktorer som vart efter visat sig kunna förklara
sådant som man tidigare inte kunde analysera. En orsak har varit bristen på
lämpligt forskningsmaterial, vilket ledde till att man ofta drog slutsatsen att
många språkliga avvikelser antogs härröra från förstaspråkets strukturella
karaktär. Granger menar bl.a. att det starka fokuset på förstaspråkets kontrastiva
roll som en förutsägande viktig faktor för vilka problem som uppstår och när de
infaller i inlärningen av engelska, efter närmare analyser och med sentida bättre
verktyg rent tekniskt och i form av utvecklad mjukvara, kunnat konstatera att
även andra faktorer behöver analyseras. Dessa faktorer tycks på det hela taget
bekräfta sådant som andra inlärningsstudier av andraspråk kommit fram till. De
tidigare analyserna i deras korpusforskning, vilket antagligen också gäller
många andra studiers slutsatser om inlärarspråk och transfereffekter, kan därför
delvis ses som något simplistiska och otillräckliga. Utöver förstaspråket – som i
den sverigefinska kontexten får bytas ut mot svenskans påverkan som dominant
majoritetsspråk genom transfer på sverigefinskan – har Granger och hennes
forskningsteam kunnat peka ut åtminstone dessa faktorer som kritiska för vilka
resultat man får:
-typ av text i materialet som analyseras (ett kontinuum av
styrt/arrangerat – spontant/naturligt insamlat material),