Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

More documents

Recommendations

Info

18 intervjun, att en av informanterna har finlandssvensk bakgrund och har studerat finska som andraspråk i Finland, men då hennes mor är finsktalande togs hon med i undersökningen. En informant (K29) är dyslektiker, men har tagits med i undersökningen då svaren enkelt kunnat tolkas. Däremot har hennes resultat i diktamenstestet och de resultat som beror på felaktig stavning i de övriga testen antingen kommenteras speciellt eller utgått helt. Tabell 1. Informanterna sorterade efter skolgång Nummer Skolgång K1 Fi K5 Fi M11 Fi M13 Fi K19 Fi M22 Fi M24 Fi K27 Fi K2 Fi K4 Fi K18 Fi K21 Fi K15 Fi K20 Fi M30 Fi M6 Sv K7 Sv M8 Sv K17 Sv M23 Sv K3 Sv M9 Sv M10 Sv M12 Sv K14 Sv M25 Sv K26 Sv K28 Sv K29 Sv K16 Sv
2.2 Testen 19 Det kan för en vuxen person vara känsligt att genomföra skriftliga och muntliga test, medan de flesta yngre personer sedan skoltiden är vana vid att göra tester och prov. Trots detta kan det för några studerande innebära en stressituation, som får dem att prestera sämre än i en naturlig situation, ofta sämre än i en undervisningssituation. Å andra sidan finns det andra som upplever det tvärtom, de presterar bättre i en testsituation. Det är viktigt, särskilt när det är flera testmoment, att ta den psykologiska situationen för testpersonerna i beaktande och försöka arrangera en situation som inte blir påfrestande eller obehaglig. Den ursprungliga planen för denna undersökning var att ha tre skriftliga test. Det första var ett lucktest, där vart femte till tionde ord systematiskt utelämnas och ersätts med en lucka i en löpande text. Denna typ av test mäter både den allmänna språkfärdigheten och förmågan att förstå texten som en helhet, men är också i viss mån ett ordförrådstest. Det andra var ett idiomatiskt test, utformat som ett lucktest, där ett ord i ett idiomatiskt uttryck utesluts. Detta test mäter hur väl informanten behärskar idiomatiska finska uttryckssätt. Det tredje testet var ett grammatiskt test, där informanten bildar vissa (morfologiska) former. Detta test mäter den morfologiska kompetensen i finska. Dessa test är ganska traditionella och beprövade men var vid närmare eftertanke inte optimala för denna undersökning. Syftet med undersökningen är ju att försöka kartlägga informanternas grammatiska kompetens och då många av informanterna inte är vana skrivare, skulle tre skriftliga test alltför ensidigt fokusera på en svagare sida av deras språkkompetens. Då avsikten inte var att testa ordförråd eller uttryckligen idiomatiska uttryck blev inte denna typ av lucktest aktuella i detta sammanhang. Testbatteriet vidareutvecklades därför, och med inspiration hämtad från Hughes (1989), Bachman & Palmer (1996) och Alderson & Beretta (1992) kom det att helt att ändra karaktär. De slutgiltiga testen (se bilaga 1) består av fyra deltest: 1) diktamenstest, 2) lucktest, 3) fri skrivning, och 4) intervju. Testen gjordes också i denna ordning. Diktamenstestet kontrollerar informanternas stavning, lucktestet mäter främst den morfologiska, men också den syntaktiska kompetensen och stavning, den fria skrivningen mäter främst den syntaktiska kompetensen, men också den morfologiska kompetensen och stavning. Intervjun lades till som sista test, först som ett psykologiskt moment, eftersom informanterna vanligen både förstår och talar finska mycket väl och känner sig trygga i en talsituation. Detta skulle ”väga upp” komplexiteten i de skriftliga test, men intervjuerna skulle också bidra till att försöka kartlägga studenternas språkkompetens ytterligare. Intervjuerna mäter talförståelse och muntlig språkfärdighet. Testen utarbetades under sommaren och i början av hösten 2003, men då de skulle genomföras i direkt anslutning till det första
Page 1 and 2: Pilotstudien Finskspråkiga student
Page 3: 3 Pilotstudien Finskspråkiga stude
Page 7: 7 Förord Nedan följer en kartläg
Page 10 and 11: 10 äldre barnen blir. I och med at
Page 12 and 13: 12 på sikt påverkar finskans och
Page 14 and 15: 14 dessa undervisningsmodeller. Sit
Page 16 and 17: 16 Tingbjörn (1981, 1986). Lainio
Page 20 and 21: 20 undervisningstillfället, var ti
Page 22 and 23: 22 Detta test har fångat in mycket
Page 24 and 25: 24 utelämnade orden. En av informa
Page 26 and 27: 26 Verbböjningen i sin helhet tas
Page 28 and 29: 28 kauppoja ’affärer’ hienoja
Page 30 and 31: 30 Tabell 3. Antalet stavfel i luck
Page 32 and 33: 32 seuravaana (seuraavana) ’följ
Page 34 and 35: 34 loikoillimme (loikoilimme) aktiv
Page 36 and 37: 36 skriven sverigefinska, men en bi
Page 38 and 39: lenti (lensi) 38 Några informanter
Page 40 and 41: 3.3.4 Bildandet av 3. infinitiv 40
Page 42 and 43: 42 kvar (museo ’museum’: museo
Page 44 and 45: 44 teatteri > teattereita baari > b
Page 46 and 47: 46 utlösts av rektion, alltså då
Page 48 and 49: 48 pelkäsin vieraista ihmisistä (
Page 50 and 51: 50 informanten väljer befintlighet
Page 52 and 53: 52 stå i komparativ: lyhyt, lyhyks
Page 54 and 55: 54 inkongruenserna. Här har till s
Page 56 and 57: 56 eventuellt ha med kasusfrekvens
Page 58 and 59: 58 Tabell 7. Antalet utelämningar
Page 60 and 61: 60 possessivsuffix). Det är vanlig
Page 62 and 63: 62 Tabell 8. Antalet löpord i den
Page 64 and 65: 64 Väinö många månader men han
Page 66 and 67: 66 satskonstruktion: huomatessa ’
Page 68 and 69:
68 informanterna säger ordet de s
Page 70 and 71:
70 subjekts-, objekts- och predikat
Page 72 and 73:
72 Vissa av de svårigheter som bes
Page 74 and 75:
74 En del av dessa problem, exempel
Page 76 and 77:
76 Kalliokoski, Jyrki 1992. Suomi v
Page 78 and 79:
78 Skutnabb-Kangas, Tove 1975. Två
Page 80 and 81:
Bilaga 1 Diktamenstest 1) pulla - p
Page 82 and 83:
82 ajatella minä näyttää kiltti
Page 84 and 85:
84 oli ___________ ________________
Page 86 and 87:
86 -huruvida materialet är direkt
Page 90:
90 Rapporter från Finskt språk- o
show all

Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?